Valmanifest

Här berättar vi, i en lite mer omfattande text, varför det är viktigt att rösta i kyrkovalet och vad vi vill åstadskomma i Håbo pastorat.

Kyrkovalet – en demokratifråga!

Den 19 september är det kyrkoval till Svenska kyrkan. Vi röstar på tre nivåer, på riksnivå till kyrkomötet, på stiftsnivå till stiftsfullmäktige och lokalt här i Håbo till kyrkofullmäktige i Håbo pastorat. Alla medlemmar i Svenska kyrkan, från 16 år och uppåt, är röstberättigade. POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är den näst största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Tidigare hette vi AktivKyrka på det lokala planet, men från och med 2017 har vi bytt namn till POSK i Håbo pastorat.

Tyvärr brukar deltagandet i kyrkovalen vara lågt och på sikt ser vi faror i detta. Svenska kyrkan, med alla dess församlingar, har sedan lång tid tillbaka varit en demokratisk folkkyrka. Hur demokratin praktiserats under åren, har naturligtvis varierat. Visst har kyrkan under långa tider utnyttjats som ett instrument för att kontrollera och styra (och även förtrycka) den breda allmänheten. Faktum kvarstår dock, att under alla år som gått, har vården och omsorgen av kyrkan varit en angelägenhet för församlingen. Än idag (oftast omedvetet), blir kyrkan, församlingen och dess namn en del av den lokala identiteten. Vi i POSK i Håbo pastorat utgår från att kyrkan har en mycket större plats i människors hjärtan, än man dagligdags brukar medge. Vad händer när samhället utsätts för svåra, tragiska och hotfulla påfrestningar? Jo, människor söker sig till kyrkan. Gudstjänsterna är inte alltid så välbesökta, men de flesta familjer i Håbo väljer att döpa sina barn i kyrkan, många väljer att gifta sig i kyrkan, konserterna är välbesökta och slutligen vill de flesta bland oss finna den sista vilan i kyrkans hägn. Vi vill att kyrkan, även i framtiden, ska vara tillgänglig och alltid finnas till hands – såväl i lugna tider som tider av oro och svåra prövningar i samhället.

Varför ligger det då en långsiktig fara i det låga deltagandet i kyrkovalen? Nuvarande system för kyrkovalet är dyrbart och komplicerat och i stora drag en kopia av valet till riksdag, landsting och kommun. Ett enklare valsystem är föremål för konstanta diskussioner på hög nivå inom Svenska kyrkan. Även POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare valsystem. Enligt vår uppfattning bör vi skynda långsamt i denna fråga, så att karaktären av demokratisk folkkyrka inte går förlorad. Risken finns annars att vi går mot en tjänstemannastyrd kyrka. I kyrkan tillämpar man något som kallas ”den gemensamma ansvarslinjen”. Det finns två beslutande hierarkier. Den ena går uppifrån och ner från Jesus, via biskoparna och ner till prästerna och diakonerna (vigningstjänsten). Den andra linjen går nerifrån och upp, från församlingsmedlemmarna som röstar i kyrkovalet och utser representanter till de beslutande organen. Dessa två beslutsordningar ska sedan mötas på halva vägen – med god vilja och i bästa samförstånd. Här skulle man kunna göra en jämförelse med landstingsvalet. Läkarna och sjuksköterskorna (jfr. präster och diakoner) har ett tydligt mandat, de är ordinerade av Socialstyrelsen och ska ställa diagnoser, ordinera behandlingar och verkställa dessa. De förtroendevalda i Landstinget fattar beslut i övergripande och ideologiska frågor. Prästerna är vigda av biskoparna och har till uppgift att klart och redigt förkunna Evangeliet och rätt förvalta sakramenten. Folket/församlingsmedlemmarna röstar och utser ett fullmäktige som i sin tur utser en styrelse. Denna styrelse bereder ärenden till kyrkofullmäktige som beslutar om övergripande mål och riktlinjer, fastställer budget (som ett styrinstrument) och bokslut. De förtroendevalda beslutar om övergripande riktlinjer och vad som ska göras och tjänstemännen (prästerna och övriga anställda) fattar beslut om hur de förtroendevaldas beslut ska genomföras.

Den uppmärksamme församlingsmedlemmen, som röstade i föregående kyrkoval 2017, lade säkert märke till att man inte röstade till kyrkofullmäktige i de enskilda församlingarna, utan till ett gemensamt fullmäktige för hela pastoratet. De församlingsvisa kyrkofullmäktige och kyrkoråden är ett minne blott. Styrelserna i församlingarna kallas nu församlingsråd och tillsätts indirekt av kyrkofullmäktige via församlingsvisa lokala rådgivande nomineringsstämmor. Enligt POSK:s uppfattning centralt, är det ganska oklart vilka mandat församlingsrådet och den enskilda församlingen har då det ska fattas beslut. Här föreligger risk att den lokala församlingen sätts åt sidan till förmån för överordnade organ som t.ex. pastorat och anställda tjänstemän. För att försvara och befästa den lokala demokratin inom kyrkan, lyder vår bestämda uppmaning: Gå och rösta ”för Guds skull” den 19 september!

En annan fara som kan lura på lång sikt, gäller finansieringen av kyrkan och dess verksamheter. Kyrkoavgiften debiteras genom Skatteverkets försorg via skattsedeln. Genom att en myndighet tillhandahåller denna service ställs stora krav på kyrkan, att alla regelverk beträffande demokratiska processer, förvaltning och ekonomi följs. Det kostar en del att hålla medeltida kyrkor i skick och dessutom bedriva verksamhet där. För en yrkesarbetande person med normal inkomst handlar kyrkoavgiften om ett fyrsiffrigt belopp varje år. Nuvarande system för uppbörden av medlemsavgiften är troligtvis en förutsättning för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet motsvarande den omfattning som sker idag. Vi tror att demokrati och transparens är nödvändiga förutsättningar för kyrkans långsiktiga samarbete med Skatteverket. Vill du att våra barnbarn och deras barn ska ha en fungerande kyrka? Gå och rösta den 19 september!

POSK i Håbo pastorat
På det lokala planet i Håbo pastorat har vi valt att fokusera på fem huvudrubriker inför mandatperioden 2022-2025.

  1. Våga vara kyrka
    Vi vill att kyrkan ska synas och ta plats i samhället och det offentliga rummet. Kyrkan har ju fram till år 2000 varit statskyrka och myndighet och än idag är inte banden till staten fullständigt avklippta. Det är lätt hänt, och fullt förståeligt, att kyrkan ibland lutar sig tillbaka och gör som den alltid har gjort… Kyrkan, dess medarbetare och frivilliga ska vara där folk befinner sig. När man flyttat till en ny ort, är kanske inte kyrkan det första man tänker på. Vi vill att kyrkan ska välkomna alla nyinflyttade håbobor med brev och erbjudanden om aktiviteter som kyrkan kan erbjuda. Det är viktigt att betona att församlingen är den primära enheten i Svenska kyrkan. Den lokala församlingens ställning bör stärkas och försvaras. Församlingarna i Håbo pastorat (motsvarar kommunens yta) är Kalmar-Yttergran (centralorten), Övergran, Häggeby och Skokloster.
  2. En inkluderande kyrka
    Oavsett vem du är eller varifrån du kommer ska du veta att du ALLTID är välkommen i kyrkan. Det här låter kanske självklart i mångas ögon, men här står vi inför en stor pedagogisk utmaning. Skolans kristendomsundervisning är avskaffad sedan många år och som en följd av detta omges kristen tro och gudstjänstliv ofta av de mest märkliga och häpnadsväckande fördomar som t.ex. att kyrkvaktmästaren kontrollerar ”medlemskortet” när man går in i kyrkan för att delta i söndagens högmässa, att pojkar blir omskurna i samband med konfirmationen eller att det skulle vara omöjligt för en homosexuell person att vara troende och aktivt vara delaktig i gudstjänstlivet. Eftersom Svenska kyrkan är en luthersk kyrka, tar vi fasta på ”det allmänna prästadömet”, dvs. att alla döpta egentligen är präster och att kyrkan och gudstjänsten är HELA församlingens angelägenhet. Här måste kyrkan med största envishet nöta in i det allmänna medvetandet att ALLA ÄR VÄLKOMNA I KYRKAN!
  3. Barn och ungdomar är kyrkans framtid
    Kyrkan har ett stort ansvar för uppföljning av dopet, därför vill vi prioritera barn och ungdomar. Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för barn, ungdomar och familjer att delta. Vi vill att kyrkan erbjuder söndagsskola för barnen under gudstjänsten och att konfirmationsundervisning aktivt ska marknadsföras och erbjudas till ungdomarna i Håbo pastorat. Vi tycker också att det är angeläget att kyrkan följer upp dopet av varje barn genom återkommande inbjudningar till kontakt med kyrkan till föräldrarna och barnen. Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land, vilket betyder att många människor saknar ett språk för andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Vi betonar vikten att kyrkan måste ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Tids nog blir barnen vuxna…Det gäller både stora och små – kyrkan måste väcka nyfikenhet på kristen tro.
  4. Musik och kultur är en del av tron
    Musiken är en Guds gåva och en viktig del av människors vardag. Musiken i gudstjänst och konserter bidrar till att bära, utforska och fördjupa tron. Kyrkokonserterna drar stor publik och är därför viktiga för att kyrkan ska få kontakt även med folk som vanligtvis ”inte går i kyrkan”. Vi vill ha ett aktivt samarbete mellan kyrkan och samhällets övriga kulturaktörer. Kyrkan har ett stort ansvar som förvaltare av vårt svenska kulturella arv. Vår kyrka är så gammal, att när våra trakter blev kristna, var begreppet Sverige som land inte ens påtänkt. Den formella organisation som vi idag kallar Svenska kyrkan (den hette förvisso inte så på den tiden) kan dateras till år 1164. Under många århundraden var det kyrkan som representerade allt inom sjukvård och socialt ansvarstagande, bildning, kultur och vetenskap. Detta arv påverkar oss än idag; mer än vi tror; med språket – dess metaforer och hur vi uttrycker oss, hur samhället fungerar, våra värderingar och vår självbild. Ta en titt på vår flagga. Vad ser vi? En kristen symbol – ett kors! Är inte detta argument nog för att gå och rösta den 19 september?
  5. Gudstjänst varje söndag
    Som en påminnelse att kyrkan finns till hands och välkomnar ALLA som vill komma och dela gemenskap med Kristus (eller bara är nyfikna i största allmänhet), vill vi att gudstjänster firas regelbundet varje söndag i våra kyrkor. Du behöver inte vara troende för att gå i kyrkan – du kanske bara vill lyssna på musiken, uppleva stämningen eller träffa folk vid kyrkkaffet. Skulle du vilja göra något i samband med gudstjänsten t.ex. läsa texter eller ordna kyrkkaffe ska det bara vara att säga till. Konstigare än så ska det inte vara. Det ska vara ”enkelt att gå i kyrkan”. Man ska inte behöva planera sitt gudstjänstbesök i förväg genom att vara tvungen att läsa annonser eller gå in på kyrkans hemsida för att se om det händelsevis råkar vara någon gudstjänst i närheten. Gudstjänst varje söndag och samma klockslag – ska vara det som gäller.

Mikael Högström, ordförande i POSK i Håbo pastorat
micke.hogstrom@telia.com
070-385 00 47