Sju tankar om skogen
1.
Det har blivit uppenbart för allt fler, att det råder klimatnödläge på jorden.
Att inte tänka om och göra stora förändringar är inget möjligt alternativ, om vi vill försöka rädda planeten.
Det här gäller både för överstatliga organisationer som FN och EU, för regeringar, för företag och för enskilda.
Skogen är en viktig del i den omställning som måste göras i Sverige.
Skogen fungerar som kolsänka och kan minska följderna av utsläpp.
Vi är POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, i Gävle.
2.
Svenska kyrkan har mycket skog, men det varierar mycket mellan olika delar av landet.
En hel del av denna skog förvaltas av de tretton stiften, men det är Svenska kyrkan på nationell nivå som har ansvaret.
En utredning har presenterats med en kartläggning av stiftens skogsförvaltning.
Förslag till förändringar av skogsförvaltningen ska beslutas vid höstens kyrkomöte.
Här poängteras Svenska kyrkans ansvar och möjligheter att vara ett föredöme för skogsförvaltningen i landet.
Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Gävle har skickat in ett remissvar på utredningen.
Vi är mycket positiva till utredningens förslag och stöder dem.
3.
Som kyrka ser vi att skogen också har andliga värden.
För många människor i Sverige är skogen en plats för rekreation (återskapande) och återhämtning; reflexion och kanske bön.
Skogen är viktig för så många av oss.
Det här har inte minst religionshistorikern David Thurfjell forskat och skrivit om.
Svenska kyrkans skogar ska förvaltas utifrån krav på andlig hållbarhet liksom utifrån ekologisk, social och ekonomisk sådan.
Fram till nu är ekonomiska motiv viktigast även i stiftens förvaltning av skogen.
POSK i Gävle menar att så här kan det inte fortsätta.
Svenska kyrkan måste visa hopp, tro och handlingskraft i sin skogsförvaltning.
4.
Engagemanget för att ta ett tydligare ansvar för miljön är inte nytt i Svenska kyrkan.
Biskopsbreven från 2014 och 2019 uttrycker det tydligt.
Svenska kyrkans dokument Färdplan för klimatet som beslutades av kyrkomötet 2019 ger tydliga och mätbara mål: Svenska kyrkan ska vara klimatneutralt 2030.
Svenska kyrkans ungdomsorganisationer har i decennier varit en tydlig röst för miljöengagemanget.
Act Svenska kyrkan har tydligt miljömål för sitt globala arbete: Utveckling inom planetens gränser.
Svenska kyrkan har deltagit i de globala klimatmötena, från Rio 1992 till Dubai 2023.
Vi är POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, i Gävle.
5.
Engagemanget för miljön är en del av kyrkornas arbete över jorden.
Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd liksom påve Fransiskus´ brev om miljön går alla i samma riktning:
Som enskilda kristna och som kyrkor har vi ett ansvar och en förmåga att ta ett tydligt ansvar för den planet som Gud har gett oss uppdraget att förvalta med klokhet och med kärlek.
I många församlingar finns lokala miljögrupper.
Ett stort antal av dessa har lämnat remissvar på skogsutredningen och stött förslagen.
Ibland har man velat gå längre än de förslag som utredningen presenterar.
Många församlingar i Svenska kyrkan är miljöcertifierade, bl a Gävle församling.
Inspiration för många är Franciskus från Assisi, som levde på 1200-talet.
Vi är POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, i Gävle.
6.
Skogen som Svenska kyrkans stift förvaltar måste få växa under en längre tid.
Då hinner träd och mark ta upp kol och bidra till minskningen av utsläpp.
Då ökar också kvalitén på det timmer som avverkas.
Då ökar det sociala värdet för alla som vill vistas i skogen.
Skogsavverkning med kalhyggen måste minska rejält och mer skogsmark skyddas.
Kyrkans skogar ska inte bara vara produktionsytor för råvaror till skogsindustrin.
Inkomsterna kommer väl att minska på kort sikt.
Det har vi råd med.
Det gick bra för snart 25 år sen, när Svenska kyrkan beslutade att bara placera i fonder som följer etiska och hållbara krav och det varnades för sämre ekonomi.
Det handlar om trovärdighet och nödvändig omställning.
Vi är POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, i Gävle.
7.
Vi som kristna är kallade att ta ansvar för skapelsen. Det inkluderar skogen.
Svenska kyrkan kan gå före och bli förebild för andra skogsägare i landet.
Stiften förvaltar skogen enligt de regler som nu finns i kyrkoordningen och i miljölagstiftning i EU och nationellt och är ofta miljöcertifierade.
Ibland gör stiften dessutom mer än vad som krävs och prövar nya och bättre arbetssätt.
Men visst kan Svenska kyrkan ännu bättre.
Det menar vi i POSK i Gävle.
Kyrkoordningen måste ändras så att kraven höjs rejält.
33% av Svenska kyrkans skog borde förvaltas med skonsamma och naturnära metoder.
Minst 20% borde sparas för att skydda biologisk mångfald och för klimatåtgärder som kolinlagring.
Det handlar om att värna den jord som Gud älskar.
Det handlar om framtiden för barnen och de unga.
Och om deras barnbarns framtid.
Vi är POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, i Gävle.