Stiftsfullmäktige, Södra Västmanlands valkrets, kandidat nr 4
Kyrkomötet, Västerås stifts valkrets, kandidat nr 3

Johan Linnman

Präst, 56 år, Arbogabygdens församling

Om mig

Jag är uppvuxen utanför Västerås och prästvigdes för Västerås stift 1996. Jag är gift och har tre söner. Större delen av mitt prästliv har jag ägnat åt ungdomsarbete, mest i församling med konfirmandåldern och uppåt, men också några år som studentpräst på Örebro Universitet och inte minst som gårdspräst på Stiftsgården Rättvik. Mellan 2006 0ch 2009 var jag utsänd av Svenska kyrkans Mission till vårt vänstift i Mocambique. Jag bor och jobbar nu i Arbogabygdens församling.

075_Johan-Linnman_POSK_Vasteras-stift

Det här vill jag verka för inom kyrkan

Kyrkan. Vad innebär det att vara en relevant folkkyrka i vår tid? Jag vill se en kyrka som inte gör skillnad mellan människor. En kyrka som i diakonin och i allt bemötande inte gör skillnad på medlem och ickemedlem, döpt och icke döpt, kristen eller inte kristen. Jag vill se en kyrka med djup och variation i sitt gudstjänstliv samtidigt som den ser hela den geografiska församlingen som sin angelägenhet med gott samarbete med skolor, myndigheter, föreningar och arbetsplatser.

Individen.  Varje människa är unik och kyrkans uppgift är att se var och en som söker henne. Gudstjänst, samtal och bön kan röra vid vårt inre och det måste vara lätt att finna kyrkans kärna, gärna med öppna och bemannade kyrkorum och utåtriktad öppen verksamhet. I kyrkan kan individen finna gemenskap och sammanhang.

Samhället. Kyrkan kan som en politiskt oberoende aktör spela en viktig roll i samhällsfrågor. Genom våra diakonala kontakter och barn- och ungdomsarbete m.m, har vi god och ofta unik kännedom om människors vardag. När kyrkan ser orättfärdiga strukturer är det en skyldighet att stå på de utsattas sida.

Världen.  Genom den världsvida kristna gemenskapen är Svenska kyrkan bara en del av ett mycket större sammanhang. Att vara en del av denna gemenskap hjälper oss att se världen från många olika perspektiv. Solidaritet är fortfarande ett viktigt ord, och vi har mycket att lära inte minst från kyrkor som länge levt i mångreligiösa kulturer.

Skapelsen.  Jorden är alla människors och allt levandes gemensamma hem. Kyrkan bör vara en förebild i hur vi behandlar vår jord. Det finns en helighet i allt skapat och som kyrka behöver vi förkunna detta och liksom den Helige Franciskus våga säga att solen, månen, elden, djuren och vattnet är våra bröder och systrar.

Jesus.
Utan Jesus, ingen kristen kyrka.  Genom att låta Jesus vara tydlig bör vi som kyrka våga uttrycka vår tro på många olika sätt.  Det finns alltid krafter som vill betona en speciell kristen kultur och tradition. Att fokusera på personen Jesus kan befria oss från en sådan trångsynthet.