https://www.gd.se/artikel/debatt-det-ar-hog-tid-att-kyrkan-blir-fri-fran-partipolitiken

Debatt: Hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken

På måndag 6 september börjar förtidsröstningen i kyrkovalet. Valdagen är 19 september. Du som är medlem i Svenska kyrkan och har fyllt 16 år – använd din demokratiska rättighet att rösta! Även om du inte brukar delta i kyrkans verksamhet så ofta, stöder du nog kyrkans arbete och tycker att kyrkor och församlingshem ska finnas kvar.

I kyrkovalet kan man rösta på politiska partier (S, C och SD) eller på grupper som står eller har stått nära politiska partier (ViSK, MPSK, FiSK, KR och BA). Dessutom finns det grupper som anser att kyrkan ska stå fri från de politiska partierna och att demokratin kan säkras på andra sätt än genom partierna (POSK, FK och ÖKA).

POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan) är den ursprungliga gruppen och bildades 1987, för att ge människor som är aktiva i en församling möjligheten att vara med och styra kyrkan, även om man inte vill ta partipolitisk ställning. POSK är den näst största gruppen på nationell nivå (i kyrkomötet), i Gävle och i Valbo-Hedesunda. En grupp finns nu också i Sandviken. FK (Frimodig kyrka) bildades 2005 då en grupp som anser att kvinnor inte kan vara präster bröt sig ur POSK.

POSK:s valprogram finns på posk.se och ett urval finns i en mängd annat valmaterial och på våra lokala hemsidor. POSK i Gävle finns också på Instagram och Facebook.

Svenska kyrkan ska styras demokratiskt. Det står i kyrkoordningen och är en självklarhet. Vi är ju vana vid att det är systemet med de politiska partier som är garanten för demokratiska val. Men i Svenska kyrkan är församlingen den grundläggande enheten. Det är där kyrkan lever. Därför anser vi i POSK att det är representanter för församlingarna som ska väljas till pastorat, stift och kyrkomöte. Så var det före 1930-talet, då S började intressera sig för att ta makten i Svenska kyrkan.

Naturligtvis har POSK ingenting emot partipolitik i samhället. Bland poskare brukar partisympatierna ha stor spridning och några är engagerade i kommun eller region. I kyrkan tar vi ställning i viktiga samhällsfrågor, till exempel miljöhotet, flyktingars situation och HBTQ-rättigheter. Det gör vi utifrån kristen tro och tolkar bibeltexter till vår tid. Det är inte partikansliet på Sveavägen eller Arbetarekommunen som ska styra besluten i Svenska kyrkan. Självklart kan ett stort personligt engagemang för kyrkan finnas hos människor som kandiderar på alla nomineringslistor. Det ger kunskap om kyrkan. Det ger förtroende hos kyrkfolket.

I POSK har vi ingen partipiska. Den poskare som inte delar poskgruppens ställningstagande röstar efter sin övertygelse. Det är en självklarhet i POSK. Det verkar vålla större problem i de grupper där alla förväntas rösta efter partilinjen oavsett egen övertygelse, eftersom det ger svårigheter att förutse hur omröstningar kommer att gå.

Svenska kyrkan har varit skild från staten sedan 2000. Det är verkligen hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken.

Anneli Ekholm, ordf. POSK i Valbo-Hedesunda

Boel Johansson, ordf. POSK i Gävle och ledamot av kyrkomötet

Nils Gunnar Kempe, ordf. POSK i Sandviken