En fri kyrka – på riktigt

År 2000 förändrades relationen mellan Svenska kyrkan och den svenska staten. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, separationen mellan kyrkan och staten tydliggöras och de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan upphöra.

Lagen om Svenska kyrkan reglerar både statens relation till kyrkan och kyrkans interna struktur, och har ifrågasatts såväl inom kyrkan som i riksdagsmotioner.

Lagändringar avgörs av riksdagen, och Svenska kyrkan behöver ha beredskap för att en sådan kan komma.

Svenska kyrkans organisation och valsystem har sin grund i den demokratiska ordningen för stat och kommuner.

Det visar sig i dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. POSK menar att kyrkans beslut i högre grad bör fattas i gemenskap och enighet mellan företrädare, medan Svenska kyrkans nuvarande system understödjer en anda av konflikt mellan olika partipolitiska åsiktsgrupperingar.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins betydelse inom Svenska kyrkan.

Det sker genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem som bättre speglar Svenska kyrkans kyrkosyn, med direkta val till kyrkofullmäktige och indirekta val i övrigt, som det fungerade innan 2001.

Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift, inte sekulära politiska partier.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlings förankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser.

I dag lyfter somliga företrädare för olika nomineringsgrupper fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas, men teologiska frågor har inga politiska lösningar.

Genom att i stället låta ledamöterna representera församlingar kan deras beslut lättare uppfattas som legitima.