Svenska kyrkan skildes fr\u00e5n staten f\u00f6r 25 \u00e5r sedan. Tanken var att kyrkan inte l\u00e4ngre skulle
\nvara en del av det politiska systemet i Sverige utan ha en sj\u00e4lvst\u00e4ndig roll i likhet med \u00f6vriga
\ntrossamfund och andra akt\u00f6rer i samh\u00e4llet. Kyrkans medlemmar skulle genom sina egna
\npersonliga engagemang och intressen styra kyrkan och dess utveckling.
\nM\u00e5nga har accepterat beslutet och anpassat sig till de nya f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Tre politiska
\npartier – Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – har dessv\u00e4rre inte
\naccepterat konsekvenserna av beslutet. De f\u00f6rs\u00f6ker fortfarande beh\u00e5lla sitt partipolitiska
\ngrepp om kyrkan. Det har i grunden att g\u00f6ra med makt som partipolitik i grunden handlar om.
\nF\u00f6ljden har blivit att delar av det partipolitiska systemets negativa sidor har blivit kvar inom
\nkyrkan.<\/p>\n
D\u00e4rigenom blir det naturligt att ta med det politiska s\u00e4ttet att arbeta till kyrkan. Det inneb\u00e4r att
\nst\u00e4lla olika politiska ideologier mot varandra, f\u00f6rs\u00f6ka skapa majoriteter och man\u00f6vrera f\u00f6r att
\nden egna politiska ideologin skall kunna f\u00e5 genomslag ocks\u00e5 inom Svenska kyrkan.
\nValr\u00f6relsen inf\u00f6r kyrkovalen f\u00e5r f\u00f6r de politiska partierna extra styrka genom att den kan
\ndrivas med ekonomiskt och praktiskt underst\u00f6d fr\u00e5n partiorganisationen. Andra grupper som
\nvill engagera sig som f\u00f6rtroendevalda kan inte r\u00e4kna med n\u00e5got s\u00e5dant underst\u00f6d, och ges
\nd\u00e4rf\u00f6r s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00e5 fram sina budskap.
\nAnna-Karin Hatt, Magdalena Andersson, Jimmie \u00c5kesson och deras politiska kollegor har en
\nutomordentligt viktig uppgift i samh\u00e4llet, att representera sina v\u00e4ljare i de politiska
\norganisationer – riksdag, regioner och kommuner – till vilka de \u00e4r valda. De \u00e4r hj\u00e4rtligt
\nv\u00e4lkomna att ocks\u00e5 personligen engagera sig i Svenska kyrkan, men de ska h\u00e5lla sina
\npolitiska partier borta fr\u00e5n kyrkan. Lojaliteten f\u00f6r dem som verkar inom kyrkan ska vara
\nkyrkans tro, bek\u00e4nnelse och l\u00e4ra, inte politiska ideologier, politiska partier och partiledare. Vi
\nbejakar till fullo v\u00e5rt svenska demokratiska system. Vi ser det som en r\u00e4tt och en skyldighet
\nf\u00f6r alla att sj\u00e4lva utnyttja sin r\u00f6str\u00e4tt till riksdag, region och kommun. Men var sak ska vara p\u00e5
\nsin plats!<\/p>\n
21 september \u00e4r det kyrkoval. Vi hoppas att v\u00e4jarna vill ge uttryck f\u00f6r en positiv utveckling av
\nSvenska kyrkan genom att l\u00e4gga sina r\u00f6ster p\u00e5 de nomineringsgrupper som inte bygger sin
\ngrund p\u00e5 partipolitisk tillh\u00f6righet. Inf\u00f6r f\u00f6rra kyrkovalet 2021 uttryckte flera av Svenska
\nkyrkans tidigare \u00e4rkebiskopar att utvecklingen inte har varit optimal sedan \u00e5r 2000.
\n\u00c4rkebiskop emeritus KG Hammar menade att \u201dPartipolitiken \u00e4r destruktiv f\u00f6r kyrkan\u201d (Dagen
\n2021-07-29).<\/p>\n
V\u00e5r nomineringsgrupp – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) – vill att det ska vara
\nkyrkan och dess medlemmar som s\u00e4tter m\u00e5len och ambitionerna i st\u00e4llet f\u00f6r politiska
\nideologier och politiska partier. Vi uppskattar och har ett bra samarbete med f\u00f6rtroendevalda
\nur de partipolitiska nomineringsgrupperna, men deras politiska partier har inget positivt att
\ntillf\u00f6ra till det samarbetet. Vi menar att det \u00e4r m\u00e4nniskor som \u00e4r intresserade och villiga att
\naktivt engagera sig i Svenska kyrkan, utan partipolitisk p\u00e5verkan, som s\u00e4krast leder till m\u00e5let.
\nVi verkar f\u00f6r en kyrka d\u00e4r partipolitiken h\u00e5lls utanf\u00f6r och att Svenska kyrkan i st\u00e4llet pr\u00e4glas
\nav m\u00e5ngfald och respekt d\u00e4r alla tillsammans str\u00e4var efter att uppn\u00e5 kyrkans syften och
\nm\u00e5ls\u00e4ttningar.<\/p>\n
Anders Br\u00e4nnstr\u00f6m och Martin Nilsson, POSK i Uppsala stift.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Svenska kyrkan skildes fr\u00e5n staten f\u00f6r 25 \u00e5r sedan. Tanken var att kyrkan inte l\u00e4ngre skulle vara en del av det politiska systemet i Sverige utan ha en sj\u00e4lvst\u00e4ndig roll i likhet med \u00f6vriga trossamfund och andra akt\u00f6rer i samh\u00e4llet. Kyrkans medlemmar skulle genom sina egna personliga engagemang och intressen styra kyrkan och dess utveckling. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1391,"featured_media":0,"parent":74,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-templates\/page-sidebar-left.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-653","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n