fbpx

Enklare valsystem

POSK Förenkla och förbilliga de kyrkliga valen

 

Från POSKs program:

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Läs alla bloggposter vi har skrivit om Enklare och billigare kyrkovalsystem

 

Rösta för Guds skull! POSK

 

Så styrs Svenska kyrkan

Från Svenska kyrkans webbsida om hur kyrkan styrs.

Verksamheten på nationell nivå bedrivs i det registrerade Trossamfundet Svenska kyrkan. Högsta beslutande organ är kyrkomötet och ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare.

Kyrkomötet sammanträder varje höst i Uppsala. Svenska kyrkan är indelad i territoriella församlingar, kontrakt och stift. Inom Svenska kyrkan finns också pastorat, ett antal icke-territoriella församlingar, nationella organ samt Svenska kyrkan i utlandet.

Församlingar och pastorat

Grunden i Svenska kyrkans organisation är församlingarna. Det finns cirka
1 400 territoriella församlingar som tillsammans täcker hela landet. De har lokalt självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund.Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission.Geografisk gemenskap
Församlingen är också en gemenskap av de människor som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Det finns även ett antal icke-territoriella församlingar, till exempel Hovförsamlingen.

För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

Samverkar i pastorat
Flera församlingar kan samverka i ett pastorat. Pastoratet är en samverkansform där församlingarna hjälps åt att utföra församlingarnas grundläggande uppgifter.

Hur ansvaret fördelas mellan församlingarna och pastoratet framgår av den för pastoratet gemensamma församlingsinstruktionen. Pastoratet har också ansvaret för till exempel ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet.

Sammanlagt finns 1 364 församlingar och 286 pastorat inom Svenska kyrkan.

Det finns två sorters församlingar: 

Församlingar som ingår i ett pastorat (946 st)
I församlingar som ingår i pastorat finns ett av pastoratets kyrkofullmäktige valt församlingsråd som styrelse.

All verksamhet i ett pastorat, och i de församlingar som ingår i pastoratet, leds av en präst med titeln kyrkoherde. Kyrkoherden har tillsammans med församlingsråden ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn över all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Sammanlagt finns det 258 pastorat enligt denna ordning inom Svenska kyrkan – fram till och med den 31 december 2017 finns det inom Göteborgs kyrkliga samfällighet ytterligare 28 pastorat som fungerar på ett liknande sätt.


Församlingar som inte ingår i ett pastorat (418 stycken)

I varje församling som inte ingår i ett pastorat finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.

All verksamhet i församlingen leds av en präst med titeln kyrkoherde. Kyrkoherden har tillsammans med kyrkorådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn över all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Tretton stift

Svenska kyrkan är indelad i tretton geografiska stift med var sin biskop. Dess grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet.  Varje stift omfattar församlingarna inom stiftets område och bär namn efter biskopssätet.

Stiftsstyrelse och domkapitel
I varje stift finns en stiftsstyrelse och ett domkapitel.

Stiftsstyrelsen ska främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling. Stiftsstyrelsen handlägger också ärenden om kyrkliga val, den kyrkliga indelningen i stiftet samt strukturbidrag, kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning.

Domkapitlet har vid sidan av biskopen tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter. I tillsynen ingår bland annat råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor.

Domprosten
Kyrkoherden i den församling där stiftets domkyrka är belägen har titeln domprost. Domprosten har även ett antal uppgifter i stiftet. Bland annat är domprosten ledamot och vice ordförande i domkapitlet (biskopen är ordförande) och biskopens ersättare i stiftsstyrelsen. Befattningen som domprost tillsätts av en tillsättningsnämnd enligt särskilda bestämmelser.

Kontrakt och kontraktsprost
Varje stift är dessutom indelat i kontrakt som omfattar ett antal av stiftets församlingar. I varje kontrakt finns en präst med titeln kontraktsprost som bland annat har till uppgift att biträda biskopen med ledningen och tillsynen, biträda vid visitationer i församlingarna och på biskopens uppdrag visitera församlingar.

Nationell nivå

Kyrkokansliet i Uppsala ansvarar för gemensamma angelägenheter i fråga om utbildning, samråd, ekumeniska relationer, information, verksamhet bland svenskar i utlandet, internationell mission och diakoni samt inomkyrklig normgivning och överprövning av beslut. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt, i Sverige och internationellt.

Svenska kyrkan i utlandet omfattar utlandsförsamlingar och övriga utlandsverksamheter. Rådet för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan. Det finns ett fyrtiotal utlandsförsamlingar och dessutom ett åttiotal gudstjänstplatser där man samlas regelbundet.