Är du anmäld till årsmötet 9 maj?

Du har väl inte glömt att anmäla dig till årets riksårsmöte?

I år äger det rum den 9 maj i Västerås.

Här kan du läsa hela programmet och hitta handlingarna samt anmäla dig via hemsidan.

https://www.posk.se/2014-2017/arsmote/arsmote-2015/

I korthet ser programmet ut så här:

12.30 Lunch
13.00 Biskop Thomas  Söderberg berättar om ”Aktör för välfärd”
13.30 Årsmöte
14.30 Per Lindberg om ”Utjämnings- och fastighetsutredningen”
15.30 Kyrkohandboken och Programarbetet POSKs program
16.00 Kaffe, slut

Varmt välkommen till alla POSKare!

Nu står det mellan Mogren och Johannesson

I dag har Västerås stift valt biskop. Och av de fem kandidaterna var det ingen som fick över 50 procent – även om Mikael Mogren var väldigt nära.

Enligt Västerås stift gav den preliminära sammanräkningen följande reslutat:

Mikael Mogren 48% (261) av rösterna
Karin Johannesson 30% (162) av rösterna.

På tredje plats Jerker Alsterlund 9% (47)
På fjärde plats Sven Hillert 7% (38)
På femte plats Gunilla Hallonsten 5%​ (29)

Nästa valomgång blir den 19 maj. Den 6 september vigs den valda biskopen i Uppsala domkyrka samtidigt som biskop electus Johan Dahlman, Strängnäs stift.

Västerås stift>>

Västerås stift biskopsval>>

Kyrkans Tidning: Mogren etta, Johannesson tvåa>>

Foto: Montage från Västerås stift

Karin Johannesson blogg: Skidprästen>>

SR: De fick flest röster i biskopsvalet>>

Vem blir biskop i Västerås stift?

I går var det hearing med biskopskandidaterna för Västerås stift. På Västerås stifts webbsida kan du se utfrågningen av alla kandidaterna

Utfrågningen>>

De fem kandidaterna är:

  • Mikael Mogren, 210 röster i nomineringsvalet. Ålder: 45
  • Gunilla Hallonsten 95 röster i nomineringsvalet. Ålder: 49
  • Jerker Alsterlund, 60 röster i nomineringsvalet. Ålder: 52, snart 53
  • Sven Hillert, 41 röster i nomineringsvalet. Ålder: 56
  • Karin Johannesson, 23 röster i nomineringsvalet. Ålder: 44

Västerås stift: Biskopsval 2015>>

Västerås stift>>

Kyrkans tidning: Mogren drog ned skrattsalva>>

Kyrkans tidning: Idag grillas biskopskandidaterna i Västerås>>

Dagen: Välbesökt biskopshearing i Västerås>>

Västmanläns tidning: Vem blir nästa biskop>>

Biskopsvalet går av stapeln 28 april. Om det blir en andra omgång sker det den 19 maj. Den som blir vald till biskopen kommer att vigas i Uppsala domkyrka den 6 september samtidigt som biskop electus Johan Dalman vigs för Strängnäs stift.

Mikael Mogren sitter i kyrkomötet för POSK. Jerker Alsterlund sitter i kyrkomötet sitter i kyrkomötet för Centern.

Hur blir vi angelägna?

Gårdagens skjutningar i Biskopsgården är något som dominerar nyheterna här i Göteborg. Det är inte många meter från Biskopsgårdens kyrka, min församling där jag föddes, konfirmerades och var med i Kyrkans Ungdom. Jag vet att församlingen gör ett stort jobb och håller kyrkan öppen för dem som behöver. Jag ska inte skriva om det.

Jag ska heller inte skriva om att POSKaren Mikael Mogren var den som fick överlägset mest röster i dagens nomineringsval i Västerås stift och kommer att vara en av de fem som är med på biskopshearingen den 16 april.

Västerås stift: Resultatet>>
Kyrkans Tidning: Storseger för Mikael Mogren i nomineringsvalet i dag>>

Jag kommer heller inte att skriva om den stora artikeln i dagens Kyrkans Tidning (nr 12/15) med POSKaren Jonas Lindberg där han blir intervjuad om sin doktorsavhandling. Artikeln heter "Religionen har blivit politiserad" och finns under "Kultur och Teologi" (sid 18-19) men det finns ingen länk på webben.

Det finns det inte heller (länk alltså) till den artikel som jag tänker skriva om nämligen artikeln "De hinner inte gå i kyrkan" som finns under rubriken "Jobbet och Du" på sidan 14-15.

Artikeln intervjuar Annelie Larsson i Täby och Peder Modin i Njurunda som båda är med i Svenska kyrkan och som inte har för avsikt att gå ur. Men som aldrig går till kyrkan eller är med i några verksamheter eller gudstjänster.

När jag hade läst den här artikeln så tänkte jag att det här är just det som är kyrkans stora utmaning. Att visa på hur angeläget det faktiskt är med gudstjänsten och mötet med ordet, gemenskapen och nattvarden. Det är där som vi totalt misslyckas.

Annelie säger i Kyrkans Tidning:

Men det är också så att Annelie Larsson inte känner något behov av att gå i kyrkan, annat än till dop, bröllop och begravningar. – Jag tänker att det är okej att tro på mitt sätt. Jag tror inte på en Gud som för protokoll över hur mycket jag har tjänat Gud genom att gå i gudstjänst. Jag känner heller inget behov av att utveckla min tro eller att ge min tro näring. Jag känner mig trygg i min tro som den är säger hon.

Per Modin ger kyrkan ett råd:

– Jag tro att kyrkan skulle engageras sig mer i de lokala idrottsföreningarna. De skulle kunna ha person på cuperna och synas mer vid hockeyringen och fotbollsplanen. Kanske skulle de kunna stötta mellan skolan och träningen.

Både Annelie och Peder ger uttryck för en uppfattning som är väldigt vanlig bland dem som är medlemmar i Svenska kyrkan. Och givetvis ska de få vara med!

Men jag säger återigen – vi som regelbundet går i kyrkan och som faktiskt ser det som en av de viktigaste grundpelarna i vår kristna tro – vi har verkligen misslyckats med att förmedla hur viktigt det faktiskt är! Att gudstjänsten är så angelägen och så viktig för mig så att det blir ett hål och något tomt de gånger man skulle missa gudstjänsten.

Jag återvänder till konfirmationsundervisningens fyra b:n. Brödsbrytelsen, brödragemenskapen, bibeln och bönen. Utan dessa fyra b:n så står vi inte stadigt i vår kristna tro. Men vi måste också hjälpas åt att göra detta angeläget för dem som står utanför gemenskapen.

Hur blir vi då angelägna?

Jag tror inte det finns ett universalsvar på den frågan. Det kan handla om olika typer av gudstjänster (olika tider, olika musik, olika uttryck) men jag tror syvende och sist att det handlar om att det är angeläget för mig – och att det får smitta av sig på andra.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan
gudstjänst ingen kyrka.

Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en
mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår
frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte
evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller
etiska frågor.

 Foto: IKON

Utan rustning men inte försvarslös

Från Svenska kyrkans webbsida Tankar inför helgen>>
Mikael Mogren skriver i kyrkoalmanackan. Mikael är stiftsadjunkt i Västerås stift och sitter i kyrkomötet för POSK.

David mötte Goliat och hade det skamlösa modet att tro på sin egen erfarenhet och förmåga. I tankar inför helgen skriver Mikael Mogren om vad vi kan lära av pojken utan stridsmundering.

David var en "ung pojke, ljushyllt och vacker". Han besegrade filistéernas värste krigare, den jättelike Goliat. Kung Saul hade erbjudit honom en rejäl utrustning, sköld och svärd, men pojken orkade knappt bära den.

Skulle han ha tagit på sig den lånta rustningen hade han sannolikt gått mot en snabb död. Nu struntade han i kungens hårda plåt. I stället plockade han fem släta stenar i bäcken och använde den kastslunga han lärt sig hantera som herde. Motståndaren bara skrattade åt pojken utan stridsmundering – och det blev slutet för Goliat.

David hade det skamlösa modet att tro på sin egen erfarenhet och förmåga, och att använda dem i ett helt annat sammanhang. Det han kunde som herdepojke omsatta han i en krigssituation.

Ofta kan man tro att man måste kunna bära mycket stora rustningar för att klara av nya uppgifter. Det händer att människor stupar under tunga rustningar. Inte sällan är de lånade.

Mikael Mogren
stiftsadjunkt i Västerås stift
Ur Dagdoken med kyrkoalmanacka 2014 – 2015. Publicerad med tillstånd.

Västanfors-Västervåla församling får skolpengen

Västanfors-Västervåla församling har sedan ett par år varit i konflikt med kommunen om skolpengen till församlingens friskola. Men nu har konflikten kommit till ett avslut.

Kommunen ersätter församlingen med 10,5 miljoner.

Anders Linger (POSK) som är ordförande i kyrkorådet är nöjd skriver Kyrkans Tidning.

Kyrkans Tidning: Kommunen sluter fred med Västanfors-Västervåla församling>>

POSK i Västanfors-Västervåla>>

Biskopsprocessen i Västerås stift

Det ska väljas flera biskopar under 2015. En av dessa är biskopen i Västerås stift.

På Västerås stifts webbsida hittar jag följande information>>:

Fredagen den 27 februari
är sista dagen för val av elektorer och deras ersättare. Elektorer väljs av lokala kyrkofullmäktige. 

Torsdagen den 19 mars
hålls nomineringsval i Galaxen, Borlänge. De kandidater som får
fem procent av rösterna eller mer går, efter behörighetsprövning,
vidare till biskopsvalet.

Torsdagen den 16 april
anordnas en offentlig hearing på Aros Congress Center i Västerås.

Tisdagen den 28 april
hålls ett första biskopsval och det sker kontraktsvis. Om någon av kandidaterna då får över hälften av rösterna är valet klart.

Tisdagen den 19 maj
sker en eventuell andra valomgång mellan de två kandidater som fick högst röstetal vid den första valomgången.

Lördagen den 5 september
lägger Thomas Söderberg ned biskopsstaven i Västerås domkyrka.

Söndagen den 6 september
vigs en ny biskop för Västerås stift i Uppsala domkyrka.

Lördagen den 12 september
tas biskopen emot i Västerås domkyrka

Här kan du nominera personer i förväg>> Den 19 mars sker den officiella nomineringen.

Dessa personer är nominerade hittills.>>

Församling i förändrat samhälle

Torsdagen den 29 oktober var jag på ett heldagsseminarium i Göteborg med temat "Församling i ett förändrat samhälle".

Under dagen fick vi lyssna på biskop Per Eckerdal som berättade om sin utredning "Arbetsformer i förändring" och den utredning som kom efter den ""Att färdas väl" (Av Kerstin Alberius) och vad som har hänt efter dessa två utredningar.

(Båda utredningarna kan du läsa här>>)

Vi fick höra om Göteborgs stift som gjort en stor kartläggning och omvärldsanalys, i samarbetet med Stadsmissionen och Bräcke diakoni, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom den sociala ekonomin i stiftet.

Västerås stift kom och berättade hur de arbetat med sitt projekt "Aktör för välfärd">> och vad som kommit ut ur det.

Det var egentligen var mest intressant under dagen var docent Filip Wijkström från Handelshögskolan i Stockholm. Han hade också gått igenom den kartläggning som Göteborgs stift gjort och han ställde många spännande frågor utifrån utredningen. Wijkström har också varit inblandad i Västerås och hade därför erfarenhet från fler stift.

Han säger att frågan Varför? – de idéburna särart som borde prägla ett engagemang – frågan varför blir hängande i luften. Varför gör vi det här?

Ska kyrkan vara en del av välfärden? Varför då? Är vi en del av samhället eller av välfärden – och vad blir det för skillnad? Och hur visar vi att det är bibeln som är grunden för det vi gör?

Filip Wijkström tycker att Svenska kyrkan ska argumentera för bättre villkor och särbehandling och inte spela på samma arena som andra aktörer. För vi har en ytterligare dimension som är viktig och vi ska hävda vår särart!

Det här var en mycket intressant dag som kanske får uppföljningar så småningom.

POSK ser tydligt att Svenska kyrkan har en uppgift inom den sociala ekonomin. Detta är ett område som vi kommer fortsätta bevaka och verka för!

I vårt program säger vi>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Kyrkans Tidning: Kan kyrkan bidra till välfärden?>>

Biskopen tävlingsäter

Biskopen i Västerås stift, Thomas Söderberg, har fullt sjå att äta sig igenom de tävlingsbidrag som skickats in i recepttävlingen "Klimatsmarta mat- och fikarecept".

44 recept ska biskopen äta sig igenom innan han och juryn beslutar sig för vem som vunnit förstapriset. Priset kommer att delas ut i biskopsgården i den 21 maj.

Västerås stift skriver om tävlingen och intervjuar biskopen på sin webbsida>>

Vilket ansvar tycker du att samhället på olika nivåer har för
klimatförändringarna? Privatpersoner, organisationer, företag och
politiker?
Klimatfrågan handlar om långsiktighet. Därför är det politiskt
viktigt att diskussionen räcker längre än mandatperioderna och att
politiska beslut ger bästa möjliga förutsättningar för människor att
leva klimatsmart. Det är viktigt med de goda exemplen. Ibland kan det vara nyttigt att tänka på att den mest klimatvänliga människan är en pensionär som bor i lägenhet, äter upp det hon handlar och reser kollektivt. Det kan vara ett viktigt exempel för kommande generationer.

Nästa vecka, den 12 maj, kommer biskoparnas biskopsbrev om miljön.

Foto: Magnus Aronsson/IKON