Vi driver en TYDLIG kampanj!

I sociala medier och i många olika flöden så ser jag att mina kamrater som ställer upp för andra nomineringsgrupper, framförallt de partipolitiska grupperna, men även andra, beskyller POSK för att driva en smutsig och ful kyrkovalskampanj. ”Racka inte ner på oss – tala om vad ni vill istället”.

Ja, men absolut! Det gör vi ju. Vi talar väldigt tydligt om vad vi i POSK vill. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara en partipolitiskt obunden kyrka, en kyrka som hämtar sina förtroendevalda bland de gudtjänstfirande medlemmarna, så att vi kan ha en öppen, levande och frimodig kyrka som växer och berättar om Jesus Kristus.

I vår valkampanj har vi valt att förenkla våra budskap – det är vanligt att man gör det för att det ska vara lätt att ta det till sig. Vi gör det med illustrationer och satirteckningar. Det är tydligt att det slår an en sträng hos de övriga grupperna.

Aldrig – aldrig någonsin – har vi sagt att bara för att man är socialdemokrat, centerpartist eller för den delen röstar på något annat parti, så får man inte vara med. Men vi har sagt att vi vill att alla kandidater ska vara partipolitiskt obundna i kyrkovalet. Teologin och den kristna övertygelsen är viktigare än de samhällspolitiska frågorna. Jag ska kunna jobba med mina socialdemokratiska, liberala, moderata, vänsterpartistiska och andra vänner tillsammans för en kyrka där vi bygger en kyrka, där Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. Det går inte i dag när grupperna gräver ner sig i bivacker och driver partipolitik i kyrkan.

Samtidigt förstår inte varför det är så svårt – Det är PARTIET som är problemet, absolut inte personerna i detsamma! Ja, alla goda krafter behövs i kyrkan, men varför göra det under partipolitisk flagg. Kyrkan är större än en politisk ideologi! Det går inte att klämma in henne i så trånga ramar.

Vi ska inte ha en kyrka som tas över av rasistiska partier och som använder kyrkan som en språngbräda för att komma in i samhällets ”finrum”, som kyrkans valsystem har givit möjlighet till. (se mitt blogginlägg om indirekta val)

Så till alla mina vänner i kyrkovalet. POSK driver inte en smutsig kampanj. Vi driver en tydlig kampanj. Och jag är ledsen att den slår an en sträng hos er som känns jobbig och som rimmar illa med vad ni vill. Men så är det i ett valsystem som är uppbyggt på det här viset. POSK vill förövrigt ändra på det med! Vi vill enbart ha direktval till den lokala nivån – läs mer i vårt tydliga och omfattande program.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

(Edit 9/9 17:53 Ändrar ”folkpartistiska” till ”liberala”)

Musiken bär evangelium!

”Dig vi lovsjunger, ärar” ”Var inte rädd” ”Var jag går i skogar, berg och dalar” ”Måne och sol” ”En tröstande Gud” ”O store Gud”

Textrader ur vår stora psalmskatt som kommer till mig när jag sitter här och funderar över vad vi menar med ”Kyrkomusikens kraft!”. I den svenska Psalmboken finns en bredd och ett djup. En psalm för alla tillfällen och humör. Men samtidigt får det inte bli för enkelt. Val av psalmer och musik till gudstjänsten ska ske med eftertanke så att texterna och musiken bildar en helhet. Musiken ska bära evangeliet.

Jag lyssnar på Svenska kyrkans spellista ”Svenska psalmer” på Spotify som ytterligt visar på bredden. Samtidigt visar den också att den musikaliska tolkningen kan göra en psalm till något annat. En lovsång som sjungs lågmält av en solist kan bli till ett stillsamt samtal med Gud. Den där psalmen som jag sjunger när frågorna är många och tvivlet stort sjungs med stora utropstecken och är nu en lovsång.

Musik är en väldigt stor del av kyrkans själ. I musiken och sången kan vi lyssna och tala med hjärtat. Musiken talar så direkt till oss. Vi söker tröst i musiken. I sången samlas vi i kampen och får kraft. Vi sjunger av glädje.

Ja, ”Kyrkomusikens kraft!” är stor.

 

Ur POSKs program:

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Rösta i kyrkovalet!

Biskop Fredrik Modéus skriver i Barometern den 26 augusti för att inspirera alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att gå och rösta. Det är ett stort och viktigt val. Att kunna utnyttja demokratins verktyg är inte alla som kan eller får i delar av världen.

Det är ett fint inlägg även om jag känner att POSK får en släng av sleven när +Modéus skriver:

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden? Frågorna borde vara högaktuella i kyrkovalstider, men den nyfikna idédebatten ersätts ofta av den knastertorra diskussionen om de politiska partiernas vara eller inte vara i kyrkliga sammanhang (min kursivering).  Även om frågan är av visst intresse, lockar den till sig uppmärksamhet på ett sätt som gör att det riktigt viktiga förloras ur sikte: ett konstruktivt samtal om Svenska kyrkans roll och identitet i en postmodern kontext där sekularisering och sakralisering kämpar om utrymmet.”

Visst, en av våra valfrågor är ”Bryt partipolitiseringen” men våra två andra valfrågor ”Kyrkomusikens kraft” och ”Mångfald och respekt” rymmer svar på  biskop Modéus frågor i början av stycket. Tittar vi på hela POSKs program så finns det verkligen svar på funderingarna.

Ja, det är ett viktigt val det håller jag sannerligen med Modéus om. Det är också viktigt att faktiskt nyttja sin demokratiska rättighet att rösta. Även om skälet är knastertorrt i sitt bort med politiska partier!

Jag kan till viss del hålla med Modéus om att det är tråkig att ständigt hamna i diskussionen om partiers vara eller icke(!) vara. Men i den här valkampanjen verkar det som om det är det många av medlemmarna i Svenska kyrkan som vill fokusera på den frågan, och det är jag samtidigt glad för. Ibland kan saker och ting behövas tas bort (partierna) för att kunna sätta fokus på annat. Det blir tydligt när vi säger ’bort med partierna, satsa på kyrkomusiken och mångfald och respekt’. Så fastnar alla vid första påståendet och kommer inte vidare.

Det är ett viktigt val. Jag vill uppmana dig att läsa hela Modéus debattartikel och fundera sedan över vilket nomineringsparti besvarar hans frågor bäst enligt dig.

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden?”

För mig är svaret enkelt. POSK besvarar frågorna tydligt i sitt program. Vi sätter församlingen i centrum, där det lilla kan det växa sig stort. Jag vill att Svenska kyrkan, även när den blir attackerad som igår lördag, ska värna den lilla och utsatta människan. POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Rösta! Din röst väger tungt. Ta ditt ansvar och se till att den nomineringsgrupp som bäst svarar mot din kyrkosyn får din röst. Eller rösta på den person du känner störst förtroende för. Ta din demokratiska rättighet (och skyldighet) på allvar!

Återigen: det är partierna – inte personerna – som ska bort!

Jag upphör aldrig förvånas. Jag läser en artikel i NA.se underskriven av en av vännerna i kyrkomötet, en av (S)-kandidaterna. Rubriken är ”Det behövs mer politik i kyrkan – i synnerhet partipolitik!

Så här står det:

”Det vore nog en lätt underskattning att antyda att jag är rätt less på alla utrop om att: I kyrkan är det bara Guds ord som ska styra – ingen politik. Alltså, har somliga totalt missat själva grejen?

För det första blir det ingen förkunnelse över huvud taget om det inte finns människor av kött och blod som tar ansvar och kandiderar till de beslutande instanser som formats. Formade i demokratiska val av demokratiskt valda ledamöter.”

Ja, kära nån. Tror verkligen S-kamraten att vi inte skulle fira gudstjänst om det inte fanns några förtroendevalda? Tror socialdemokraterna verkligen att kyrkan inte skulle finnas om det inte fanns några socialdemokrater. Oj…

Nä, Kyrkan står betydligt långt över vår demokratiska och organisatoriska kyrka och system. Guds kärlek till människorna är större än så och de som är kallade att vara präster, diakoner och tjänare i Guds rike behöver inte den organisation som vi har skapat.

Däremot tror jag att Gud använder oss och hjälper oss, hur vi än väljer att forma vår organisation, så länge vi firar gudstjänst.

Alla socialdemokrater är givetvis varmt välkomna att vara med som förtroendevalda i kyrkan – men vi vill ha er som personer – inte som en partiklump!

Ytterligare en debattartikel lyfter samma ärende och är publicerad i Västerbotten-kuriren. Rubriken är ”S garanten mot elitkyrkan

Där skriver tre socialdemokrater:

”Socialdemokrater är en garant för en demokratiskt styrd rikstäckande folkkyrka där alla medlemmar ska ha inflytande och mötas med respekt. […] Det pågår kampanjer mot att vår nomineringsgrupp har samma beteckning som ett riksdagsparti. Några nomineringsgrupper, bland annat POSK och Frimodig kyrka, vill ha bort oss från de kyrkliga beslutsorganen.”

Att det skulle pågå kampanjer mot att nomineringsgruppen har samma beteckning som ett riksdagsparti är väl ingen överraskning. För när S-märkta statsministern, i Kyrkans Tidning, lägger sig i kyrkans angelägenheter och försöker brösta sig är det väl inte så konstigt att övriga grupper reagerar? Vi har inte en statskyrka utan är ett fritt trossamfund! Statsministern, även om han är partiledare för S, ska inte som överhuvud för Sverige lägga sig i kyrkans organisation, utom möjligen genom sitt medlemskap, inte på något annat sätt.

Och ställningstagandet mot partipolitik i kyrkovalet har inget med personerna att göra. Alla socialdemokrater som vill är varmt välkomna att vara med.

De tre artikelförfattarna påstår att de inte är ”partipolitiskt bundna” och att de kan reagera och tänka annorlunda än ”partiet”. Men historien och den socialdemokratiska gruppens agerande vittnar annorlunda. De har svårt att hävda sig när det verkligen gäller.

Nej, mina kära, socialdemokratiska vänner i kyrkomötet och andra organ. Jag vill gärna ha med er i kyrkans styrande organ – men kom som enskilda personer och inte som en socialdemokratisk klump.

Jag är ledsen, men ni socialdemokrater har faktiskt inte ensamrätt på att vara är Guds svar på kyrkans frihet, öppenhet och demokrati. Jag välkomnar också en mer ödmjuk debatt, precis som artikelförfattarna skriver i VK.se. Låt oss tala om de viktiga frågorna.

POSKs tre valfrågor är

  • Bort med partipolitiken (inte partipolitikerna!)
  • Mångfald och respekt
  • Kyrkomusikens kraft

Och den som orkar och kan läsa, ser att vårt program innehåller så mycket mer och så många fler förslag för att bygga en kyrka i Sverige som ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Handlingsprogrammet hittar du här.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Kyrkomusikens kraft!

Orgelpipor

Kyrkomusik – den gemensamma sången!

Psalmsången är ett kännemärke för Svenska kyrkan och dess gudstjänster. Så sent som på 1960-talet lärde sig barn i skolan psalmverser. Psalmboken är en bok som fortfarande finns i många svenska hem, åtminstone i 1937 års utgåva. I församlingar runt om Sverige samlas många människor under temat psalmtoppen för att sjunga och utse favoritpsalmer. I år samlas människor för att sjunga psalmer av Luther. Babypsalmsång har etablerat sig här och var i Sverige som en metod för att kyrkorummen ska bli bekanta för barn och föräldrar, Psalmboken och dess texter och musik är ett stort arv men måste också utvecklas med nya texter och ny musik för att möta nutid och framtid.

POSK kommer att verka för att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Kyrkomusik – samhällsaktör!

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här kyrkan en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

POSK kommer att verka för att körsången även i framtiden har en särskild betydelse i Svenska kyrkan både som folkrörelse och ett uttryck för ideellt engagemang.

POSK kommer att verka för att musiken Svenska kyrkan även i framtiden är en kontaktyta mot både medlemmar och samhälle.

Kyrkomusik – återväxt!

Många av dagens kyrkomusiker fick sin första undervisning av en lokal organist eller kantor. Musikundervisning ingick fram till 1990 i kyrkomusikertjänsterna. Idag råder det brist på utbildade musiker och söktrycket till utbildningarna är lågt. Kyrkan behöver utbildade musiker som kan förvalta och utveckla den fantastiska tillgång som Svenska kyrkan har i sin kyrkomusik.

POSK kommer att verka för att den fria musikundervisningen återinförs.

Kyrkan ska styras av tro och teologi

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

40 dagar – till kyrkovalet

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

https://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Är kyrkan splittrad inför kyrkovalet?

Massor med ballonger som svävar iväg mot en blå himmel

Radioprogrammet Studio Ett har ett reportage om Kyrkovalet 2017 under rubriken ”Kyrkan splittrad inför kyrkovalet” (20170721).

Malin Strindberg, tf kyrkoherde i Skärholmens församling, Stockholms stift uttrycker oro inför valresultatet – ska Svenska kyrkan ändra sig? Ordföranden i kyrkomötet Karin Perers, (Centern) uttalar sig och talar om folkkyrkan och viljan att vara öppna för alla. Sverigedemokraternas Julia Kronlid talar om att hon inte vill komma till kyrkan och få ett politiskt budskap i predikan. Jesper Eneroth (socialdemokraterna) säger det är viktigt att kyrkan tar ställning och att det är klassiskt kyrkliga värden.

Ja, vad man ska säga…

Jo – för det första! I årets kyrkoval har (S) och (sd) utsett varandra som sina huvudmotståndare. OK, då får ni väl stångas bäst ni kan då. Men jag säger bara till alla er som vill att kyrkan ska vara fri från partipolitik och påverkan – rösta på POSK som vill återinföra indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte!

I reportaget talar reportern om att (sd) har liten förankring i de lokala församlingarna. Om vi hade haft indirekta val till alla nivåer utom till församlingsnivån så hade varken (sd) eller (s) haft den starka påverkan på kyrkan som de tror sig ha i dag.

Även Centern kan lugnas – vid ett direkt val endast till den lokala nivån så är det verkligen folkkyrkan som får ta plats. Det är den lokala kyrkan och det lokala förtroendet för de människorna, som oftast är mer eller mindre kända i närområdet, som tar plats i kyrkofullmäktige och de beslutande organen i kyrkan. Det om något är väl folkkyrka? De människorna som sedan också tar med sina lokala erfarenheter till de övriga styrande organen.

För det andra – kommer det att bli stor skillnad i höstens val? Ja, rent mandatmässigt kan det ju bli det. (Givetvis hoppas jag personligen att POSK går fram, men det ligger ju liksom i sakens natur).  Olika grupper kan få mer eller mindre antal mandat. Det kan bli bättre eller sämre beroende på vad vi har för inställning till olika frågor. Syvende och sist är det ändå det som händer i den lokala församlingen och mötet människa till människa som är det viktiga. Vi är fortfarande en organisation som är demokratiskt styrd och vi ska komma överens i de olika organen – det är en tungstyrd koloss, Svenska kyrkan, den förändras inte så enkelt som vissa vill och önskar eller fruktar.

Ska jag kunna komma till kyrkan utan att få en politiskt budskap i predikan. Tja, det kan du säkert – men jag är ganska säker på att då kommer du inte tillbaka. För en predikan som inte berör eller rör dig väcker heller inte trons kamp och glöd inom dig. Varje predikan ska bygga på Guds ord i bibeln. Varje sak som står i evangelierna är saker som på olika sätt skaver eller manar mig till handling. Som ska hjälpa mig i min liv som en Jesu lärjunge. Oavsett om jag vill eller inte. Det är verkligen inget utslätat kärleksbudskap som ska predikas. En predikan som berör och som får oss att handla och ändra saker i vårt liv, det kan kallas för politik. Det kan också kallas för trons kamp och trons frukter. Nej, Julia Kronlid, jag tror faktiskt inte att du kan få komma till kyrkan utan att få ett ”politiskt” budskap i predikan

I den organisation som vi har, sedan knappt hundra år, i Svenska kyrkan, med ett demokratiskt system där alla medlemmar får välja vilka förtroendevalda så är det inte konstigt att de olika grupperna måste utmejsla sina olika åsikter. Så länge vi inte har enbart personval så är det de olika grupperna som får vara våra riktmärken. Bli inte förvånad över att vi i de olika grupperna markerar och pekar på skillnaderna.

För POSK är en av de väsentliga skillnaderna mot de etablerade partierna att vi inte tycker att det ska vara partipolitik i Svenska kyrkan. Och vi vill förändra valsystemet och återinföra indirekta val. Det är en synnerligen osexig valfråga – men vi ser att konsekvenserna av den kommer att få stor påverkan på det lokala kyrkolivet och den kyrkopolitik som vi kan bedriva på de övriga nivåerna.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

/Carina Etander Rimborg
POSK Kyrkomötesledamot

Kyrkomusikens kraft!

I söndags hölls en Reformationsgudstjänst i Windhoek, Namibia i samband med att Lutherska världsförbundets generalförsamling samlades.

En av de som medverkade och planerat gudstjänsten är Karin Runow, vilket vi kunde läsa i Kyrkans tidning den 10 maj.

I artikeln blir det så tydligt att en stor vikt läggs vid musiken vid en sådan samling av människor från hela världen. Musiken är ett språk som alla kan tala och förstå, även om det finns olika dialekter beroende på varifrån musiken har sitt ursprung.

Musiken kraft är stor! Vi har musiken med oss på sätt och vis redan från moderlivet, där det aldrig är helt tyst. Mammans hjärta slår som en ständig puls i musiken som sedan uppstår i en blandning av ljud utifrån, tarmarnas rörelser och blodet som susar genom ådrorna.

Kyrkomusiken är viktig! Det är fler som kommit till tro genom musiken, än genom predikan. Gud är Ordet, men Gud har också gett oss musiken för att lättare förstå Ordet.

 

Ur POSKs program:  

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå.
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer.
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

SD säger sig värna kyrkans kulturarv

Idag har vi en gästbloggare på POSK-bloggen. Helena Taubner skriver om Sverigedemokraternas satsning inför kyrkovalet.

Sverigedemokraterna storsatsar inför kyrkovalet, ryktas det. Men kyrkan bygger på evangeliet och mångkultur, vilket SD inte har förstått.

Jimmie Åkesson har talat till sina anhängare och eldat upp dem med orden ”vi ska ta över” (och citeras i bland annat Göteborgsposten, Hallandsposten och Kyrkans Tidning). Han använder alltså kyrkan som en bricka i ett politiskt spel, som något som ett politiskt parti kan ”ta över”. Han gör kyrkan till sin politiska motståndare, trots att han själv är en av kyrkans alla medlemmar (enligt gp.se, april 2017).

Men hur ska de då gå till väga, SD, för att ”ta över” kyrkan? Åkesson säger att kyrkovalet handlar om att bevara vårt svenska kulturarv. I texter som SD publicerar på sin webb framgår att detta kulturarv består av två saker. Dels handlar det om kyrkobyggnaderna och dels handlar det om hur vi firar kristna högtider. Men på båda dessa punkter missar SD målet.

När det gäller kyrkobyggnaderna betonar SD att de äldre kyrkorna är ”landets största samlade kulturarv” och att mer kan göras för att ”värna, vårda och visa såväl exteriörer som interiörer och artefakter” (Aron Emilsson). Det är naturligtvis inte problematiskt i sig att vilja vårda kyrkobyggnaderna – det vill vi allihop! – men vad SD missar är att kyrkan inte ÄR byggnaderna. Kyrkan är relationer, människor emellan och mellan människor och Gud. Dessa relationer är inte beroende av byggnaderna. Om så Sveriges alla kyrkobyggnader skulle försvinna, så skulle kyrkan ändå finnas kvar.

Relationerna, som utgör kyrkan, bygger på evangeliet om Jesus. Tron på evangeliet får konsekvenser för hur vi agerar mot varandra. Jesus uppmanar oss att älska varandra, att inte göra skillnad på människor och att rikta särskild omtanke mot de som är mest utsatta. SD’s ideologi går rakt emot detta budskap. Där Bibeln manar till öppenhet och generositet, manar SD till slutenhet och egoism.

När det gäller de kristna högtiderna betonar SD det unikt svenska. I principprogrammet skriver SD att ”kulturen i vårt land har gjort att den svenska kristendomens historia innehåller vissa särdrag i jämförelse med andra kristna länder” och att dessa särdrag ska värnas. Vi ska alltså inte måna om den kristna berättelsen i första hand, utan snarare om det som särskiljer de svenska traditionerna från andra nationaliteters traditioner.

Men Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan. Mångfalden i uttryck är berikande och definierande för vad det innebär att vara kyrka. Vi vore ingenting utan våra systrar och bröder runt om i världen. Kyrkan i Sverige är intimt sammanflätad med den världsvida lutherska kyrkan, och historiskt även med andra syskon i kyrkofamiljen.

Nej, om SD verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att fokusera på kyrkobyggnaderna, betona den tro som förenar oss kristna, och som förpliktigar när det gäller öppenhet och medmänsklighet. Och om de verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att betona det unikt svenska, omfamna tanken på en världsvid kyrka fylld av berikande mångfald. Om de verkligen brydde sig om Svenska kyrkan, så skulle de ägna mer tid åt att betona ordet KYRKAN och inte ordet SVENSKA.

Att SD använder kyrkan som ett slagträ för sina partipolitiska intressen är ett tydligt argument för att partipolitiseringen av kyrkan måste upphöra.

/Helena Taubner,
förtroendevald i Hjo pastorat, ledamot  i POSKs informationsgrupp
och forskarstudent

Vill du läsa mer av Helena bloggar hon på taubner.blogspot.com där även detta inlägg finns att läsas.

 

Ur POSKs program:
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.