Musik till handbokens texter

Kyrkohandbok för Svenska kyrkan

Torvald Johansson skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte.

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Till årets kyrkomöte har Hans-Olof Andrén och jag tillsammans med Sofija Pedersen Videke och Sara Waldenfors från S-gruppen lämnat in en motion som enligt oss handlar om ett förbiseende vad gäller ny musik till handbokens texter.

I det särskilda yrkandet i höstas och som antogs av kyrkomötet står det att uppdraget bl. a. omfattar komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C.

Vid kyrkomötet i höstas beslöts också en ändring av kyrkoordningen 18 kap. 6a§ där det nu står: ”I huvudgudstjänsten får till kyrkohandbokens texter användas annan musik än den som ingår i kyrkohandboken.”

Denna paragraf medger därmed underförstått att ny musik får göras till alla kyrkohandbokens texter. Det innebär då även texterna till Gudstjänstmusik D och E. Vi anser att det är olämpligt att tillåta nya tonsättningar till t. ex. Per Harlings ”Du är helig, du är hel” (sv ps 709) eller Karin Runows texter i Gudstjänstmusik D. Det väcker dessutom frågor beträffande upphovsrätten och användningen av Runows och Harlings texter.

Ett annat exempel är ”Måne och sol” (sv ps 21), som knappast är betjänt av ny melodi och där text och melodi är så intimt förknippade med varandra.

Motionen eftersträvar alltså en komplettering och precisering kyrkoordningens paragraf ovan så att det särskilda yrkandet och kyrkoordningen ”talar samma språk”.

/Torvald Johansson
Domkyrkoorganist, Strängnäs
ledamot i kyrkomötet för POSK

 

Ur POSKs program 2018-2021

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Börja arbetet med en ny psalmbok!

Psalmbok

Hans-Olof Andrén skriver om en av motionerna till årets kyrkomöte som han undertecknat tillsammans med POSKarna Lars Beckman, Lisa Tegby, Jörgen Åkesson, Stig Axelsson och Torvald Johansson

Motionen i sin helhet kan du läsa här.

Vår nuvarande psalmbok togs i bruk på första advent år 1986. Arbetet med den tog många år. Den kommitté som fick uppdraget att förnya den gamla psalmboken (1937 års psalmbok) tillsattes redan 1969, så arbetet tog alltså totalt 17 år. Även om en förnyelse av vår nuvarande psalmbok skulle kunna gå lite snabbare än förra gången, tycker POSK att det nu är dags att starta det arbetet. Språket och samhället förändras, många psalmer i psalmboken sjungs nästan aldrig längre medan det finns en mängd nya psalmer i de olika tillägg som getts ut som blivit älskade och mycket använda. Tillsammans med flera POSKare har jag därför motionerat till årets kyrkomöte om en ny psalmbok.

Den psalmkommitté som tillsattes 1969 bestod av kända teologer, musiker och författare, exempelvis Olof Hartman, Anders Frostensson, Harald Göransson, Torsten Sörenson och Per Olof Nisser. De lite äldre av oss kommer kanske ihåg de psalmbokstillägg som kommittén gav ut, Psalmer och visor 76 och Psalmer och visor 82. Under arbetet uppstod tanken på en del i psalmboken som skulle vara gemensam för alla kyrkosamfund i Sverige. Denna gemensamma del utformades av den ekumeniska arbetsgruppen Sampsalm och omfattar de 325 första psalmerna i vår nuvarande psalmbok.

Att utarbeta en ny psalmbok är en komplicerad uppgift. Det gäller ju en helhet av både text och musik, och föråldrade uttryck måste förnyas samtidigt som man måste kunna känna igen sig i innehållet. ”Relevans och identitet” brukar dessa två aspekter kallas. I motionen föreslås att arbetet med revisionen av psalmboken även denna gång ska göras av en självständigt arbetande sakkunnigkommitté, naturligtvis med biträde från kyrkokansliet i Uppsala.

I motionen föreslås att det första steget i en revision ska vara att ta reda på om de 14 kyrkor, samfund och kristna organisationer som medverkade i den ekumeniska delen är intresserade av att delta i en revision av denna. Ekumeniken är kanske ännu viktigare nu än tidigare med tanke på att kristen enhet kan betyda väldigt mycket i en polariserad tid.

Psalmboken är ju mycket viktig för relationen mellan Svenska kyrkan och alla dem som hon kommer i kontakt med. Det är därför ett misslyckande att psalmboken ännu inte är tillgänglig på nätet, trots många års förhandlingar med de författare och musiker som har upphovsrätten. Inte minst för att brudpar ska kunna välja psalmer vid vigsel, och anhöriga vid begravning, är det viktigt att psalmboken är lättillgänglig. POSK menar därför att upphovsrättsfrågorna denna gång måste lösas redan under arbetet med en ny psalmbok.

/Hans-Olof Andrén
Ordförande för POSK och ledamot i kyrkomötet

 

Ur POSKs program 2018-2021

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Se möjligheterna!

Orgelpipor

Det är väl känt hos kyrkofolk att det inom kort kommer att bli ett skriande behov av kyrkomusiker. Då kan det vara lätt att fastna i en negativ spiral och tänka att det är ju ändå kört, varför ska jag lägga en massa energi på att lösa problemet.

Eller så kan du försöka hitta alla dessa goda exempel och se att om fler arbetade på liknande sätt så skulle mycket vara vunnet. Om inte annat kanske det är lättare att känna sig hoppfull inför framtiden om du ser allt bra som faktiskt gör framför att fastna i de negativa tankarna.

Kyrkans tidning (26 januari) intervjuar Ingela Sjögren, förbundsordförande i Kyrkomusikernas riksförbund. Ingela tar upp både utmaningarna och lyfter de goda exemplen som finns. Som förtroendevalda bör vi verkligen ta åt oss av artikelns avslutning:

” Ingela Sjögren: – Ibland är det lätt hänt att man tar oss för givet i kyrkans verksamhet. Jag önskar att alla förtroendevalda verkligen lär känna kyrkomusikerna som yrkesroll och inser hur betydelsefulla vi är. Kyrkomusiken kan tillföra något alldeles unikt.”

Även om jag som POSKare tycker att vi är väldigt bra på att se hur betydelsefull kyrkomusiken och -musikerna är för Svenska kyrkan. Ibland kan jag känna det som att vi är den enda nomineringsgrupp som tar kyrkomusiken på allvar.

I Själevads kyrka (en kyrka som i sig själv är väl värd ett besök!) finns Lilla orgelakademin för att skapa ett intresse tidigt. Det är en del av Härnösands stifts orgelprojekt. Läs mer om hur de jobbar kring orgeln i Själevad, Mo och Björna pastorat.

 

Och så en liten bonusfilm med 15 variationer och improvisationer över ”Var bor du lilla råtta?”

 

Här kan du läsa lite om Öckerös satsningar som Ingela Sjögren lyfter som goda exempel på vad som kan göras.

Ett annat exempel på bra satsningar tidigt är suzukimetoden, vilket jag personligen har upplevt hur bra den typen av undervisning kan vara. Jag sommarjobbade i Backens kyrka som vaktmästare där Maria Axell, organist, hade orgelundervisning enligt suzukimetoden och det ger snabbt goda resultat.

Välj att fokusera på goda exempel och ge dem större möjligheter att spridas runt om i landet. Kyrkomusiken är alltför viktig för att enbart hoppas att det löser sig. Det är en svår ekvation att lösa men det betyder inte att det är omöjligt…

Kyrkohandboken –
dramatik inför beslutet

Hans-Olof Andrén och Lisa Tegby berättar om handboksbeslutet i vår video efter beslutet. (Se länk nederst)

Nu är den andra sessionen av 2017 års kyrkomöte över, och beslut har fattats i en stor mängd ärenden. Det största ärendet var förstås antagandet av den nya kyrkohandboken.

Gudstjänstutskottet hade föreslagit en hel del mindre förändringar i kyrkostyrelsens förslag, som ju var identiskt med slutförslagskommitténs bearbetning av Handboksförslag 2016.

Justeringar i förslaget
De flesta av utskottets förändringar gick igenom i kyrkomötet, exempelvis mindre justeringar av Inledningsord 6, 7 och 15, Kristusrop 3, Lovsången, Nattvardsbön 3, 6 och 11, och formuleringar i Dop och Konfirmation. Två tillägg beslöts: en ny Nattvardsbön 14 och en alternativ textläsning i Vigsel. Dessutom justerades vissa uppställningar och anvisningstexter. På musiksidan gjordes två justeringar. Dels ändrades notationen av den sjungna Dagens bön och Inledande och avslutande bön så att tonen före slutfallet är längre än kantillationstonerna. Och dels ändrades textunderläggningen i Kristusrop 3 A6 tillbaks till den gamla i Psalm 696:5.

Men det största intresset var förstås musiken i sin helhet. POSK hade ju föreslagit att enbart texten skulle fastställas, och att ett uppdrag skulle ges till kyrkostyrelsen att snarast återkomma med ett bearbetat förslag till liturgisk musik till de av kyrkomötet fastställda texterna. I mellantiden skulle musiken i 2017 års förslag få användas. Vi hade krävt detta i en reservation i kyrkostyrelsen, och följde upp med en motion till kyrkomötet och en reservation i gudstjänstutskottet.

Läget inför beslutet
När POSK-gruppen i kyrkomötet träffades i söndags stod det klart att vår reservation skulle bli nedröstad. Konsekvensen av detta skulle bli att inget uppdrag skulle ges att arbeta vidare med musiken, och arbetet med kyrkohandboken skulle därmed vara avslutat. Dessutom skulle handbokens musik komma att antas mot en stor minoritets vilja.

Ställd inför dessa dystra fakta uppstod en idé i POSK-gruppen att försöka få med de andra grupperna på ett fortsatt arbete med musiken, i utbyte mot att vi gick med på att rösta för musiken i utskottets förslag. Vad vi vill är ju framförallt att få ett fördjupat arbete med Gudstjänstmusik A, den klassiska gregorianska musiken, och en breddning av den övriga gudstjänstmusiken till fler musikgenrer. När det gäller den nya musiken ville vi efterlikna processen i Norska kyrkan, som ju varit mycket framgångsrik. Tekniskt måste alla uppdrag från kyrkomötet gå genom kyrkostyrelsen. Vi utformade därför under måndagen detta förslag:

Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Uppdraget omfattar Gudstjänstmusik A, den gudstjänstmusik som har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv och som brukas brett bland församlingarna.

Vidare omfattar uppdraget komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik (A-C) med musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton, och från våra systerkyrkor utanför Europa. Arbetet ska ske genom att en kommitté av sakkunniga musiker och teologer tillsätts med uppdraget att självständigt efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta musiken.

Om vi kunde få beslut om ett sådant uppdrag var vi alltså beredda att lämna vår konsekventa, men inte alls framgångsrika, linje att säga nej till förslagets musik, även om vi fortfarande tycker att den inte är färdig. Det är trots allt bättre att om några år få tillgång till både reviderad gregorianik och komplettering av de övriga serierna, än att handboken fastställs nu och inget mer händer.

Stöd från fler grupper
Det blev min uppgift som gruppledare att försöka få med ledarna för de andra stora grupperna i kyrkomötet på detta uppdrag. Och det gick förvånansvärt lätt. Jag tror att de kände en stor lättnad både över att handboken skulle kunna antas med brett stöd, och att det blev ett fortsatt arbete med musiken. Ingen är ju opåverkad av den kritik som framförts mot handboksarbetet. Så gruppledarna tog upp frågan i sina gruppmöten på tisdag morgon och fick grönt ljus, och efter en sista överläggning med finjustering av uppdraget kunde vi lämna in förslaget till kyrkomötets kansli vid lunchtid på tisdagen.

Jag upplevde att stämningen i kyrkomötet svängde då. Många var glada för överenskommelsen, och när Torvald Johansson på tisdag kväll för POSKs räkning lade det nya ”särskilda yrkandet” gick omedelbart gruppledarna för S och BA och en välkänd företrädare för C upp i talarstolen och yrkade bifall. Senare kom bifall från företrädare för flera andra grupper. Biskop Per Eckerdal, som ju i egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen varit inblandad i processen sedan kyrkostyrelsens AU blev styrgrupp 2014, stödde också yrkandet. Och när beslutet väl fattades på torsdag förmiddag togs det i stor enighet. Beslutet skedde med acklamation, och i alla fall jag hörde ingen som röstade för avslag. Och ingen begärde votering.

Kyrkostyrelsens uppgift
Bollen ligger alltså nu hos kyrkostyrelsen att genomföra detta uppdrag från kyrkomötet. I kyrkostyrelsen är det särskilt Anna Lundblad som för POSKs räkning drivit musikfrågorna. Anna lämnar nu kyrkostyrelsen efter många år av träget arbete. POSK-gruppen har utsett domkyrkoorganisten Torvald Johansson till ny ersättare i kyrkostyrelsen, och vår förhoppning är att Torvalds kyrkomusikaliska kompetens ska utnyttjas av kyrkostyrelsen, både för det aktuella uppdraget och för andra ärenden av kyrkomusikalisk art som kommer under nästa mandatperiod.

Hans-Olof Andrén
POSKs ordförande och POSKs gruppledare i kyrkomötet

Hans-Olof Andrén, Anna Lundblad, Torvald Johansson och Lisa Tegby berättar om bakgrunden till beslutet om kyrkohandboken; hur POSK jobbat med frågan genom åren, beslut och reservation i kyrkostyrelsen, samt vårt agerande som bidrog till att en kompromiss i slutändan blev möjlig.

 

Musikkommitté väntas få brett stöd

Behandlingen av kyrkohandboken i kyrkomötet tog en oväntad vändning under tisdagens debatt. Då fick ett förslag från Torvald Johansson, POSK, om att tillsätta en kommitté av sakkunniga musiker och teologer stöd av gruppledarna för S, C och BA. 

Kommitténs uppdrag är att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Dels handlar det om Gudstjänstmusik A, som ju har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv. Dels omfattar uppdraget även att självständigt och efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta kompletterande musik till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C. Musik önskas från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från våra systerkyrkor utanför Europa.

– Jag är mycket glad över att vi fått ett så brett stöd för ett fortsatt arbete med musiken till handboken, säger Hans-Olof Andrén, gruppledare för POSK i kyrkomötet. Genom den nya regleringen, när ny musik får användas utan att den fastställs i kyrkomötet, kan resultaten från kommitténs arbete fortlöpande tas i bruk i gudstjänsten.

– Detta stöd gör också att vi i POSK på torsdag kommer att rösta för att både text och musik i handboken antas av kyrkomötet, förstås med de förbättringar som tillkommit under utskottsbehandlingen bl a till följd av våra och andras motioner. Vi tror att det är viktigt att en ny handbok antas med brett stöd.

Kyrkohandboken –
lång debatt i kyrkomötet

På kyrkomötet pågick under gårdagen debatten kring nya kyrkohandboken från förmiddagen till sena kvällen. Det var stundtals väldigt många teologiska begrepp som bollades fram och tillbaka i inläggen och som för en ej utbildad teolog som mig kändes svåra att hänga med i. Men samtidigt var det väldigt lärorik. Det märktes att det var en fråga som engagerade då många var uppe och talade. Några dök upp vid varje diskussionsblock och uttryckte starka uttryck mot kyrkohandboksförslaget, de kom framförallt från SD och Frimodig kyrka. Så här skriver Kyrkans tidning om debatten.

POSK har under lång tid varit kritisk till framförallt arbetet kring musiken och hade inför dagen lagt ett yrkande om återremiss på musikdelen. Återremiss innebär alltså att beslutet kring denna del av handboken inte skulle tas på torsdag, utan istället lyftas ur och arbetas vidare kring. Under gårdagen hände dock saker som gjorde att POSK drog tillbaka sitt yrkande och istället kom med ett särskilt yrkande som innebär att kyrkohandboken tas i sin helhet men att arbetet med musiken fortsätter ändå. Detta yrkande ställer sig alla de stora nomineringsgrupperna sig bakom vilket gör att det har majoriteten bakom sig på torsdag när beslut ska fattas.
Så här skriver Kyrkans tidning om den vändningen.

Vill du titta på och höra hur debatten lät kring detta besked så hittar du det på Svenska kyrkans webbTV där du hittar en länk som heter 2017-11-21 (19:00-22:45) under rubriken 21 november. När du väl fått igång den sändningen så går det att hoppa fram till ärende 12, block J: Återremiss av kyrkohandboksförslaget genom att klicka på den rutan.

Bloggen har all anledning att återkomma till detta!

 

(Obeservera att bilden är från 2016, Ola Isaksson var inte närvarande vid årets kyrkomöte)

Sammanställning av vad nomineringsgrupperna vill

I dagens (14 september 2017) Kyrkans tidning har de en tydlig uppställning över vad de olika nomineringsgrupperna står – dels genom att alla får lyfta tre av sina viktigaste valfrågor. Dels genom att gruppledarna får svara på följande frågor:

  1. Ska rätten för präster att säga nej till att viga par av samma kön (väjningsrätten) finnas kvar?
  2. Ska de politiska partierna ställa upp i kyrkovalet även i fortsättningen?
  3. Ska kyrkan införa indirekta val?

POSKs gruppledare svarar kort och koncist – helt i enlighet med vårt program: 1. Ja, 2. Nej, 3. Ja. Något annat hade varit väldigt förvånande!

Det känns väldigt glädjande när jag tittar på hur många fler som tycker som vi i väjningsrättsfrågan. 8 (inklusive POSK) av 11 grupper svarar ja på den frågan. De tre nomineringsgrupper som svarat nej på frågan är S, MPSK och ViSK. Något som förvånade mig var att även ÖKA svarar ja på den frågan, visserligen med tillägget ”det är inte bra när präster säger nej”. Jag förstår verkligen inte varför de under valkampanjen gång efter annan hoppat på POSK när vi försvarat väjningsrätten när de uppenbarligen vill ha kvar den själva!

När det kommer till politiska partiers varande i Svenska kyrkan känner jag väl inte riktigt samma stöd från de olika nomineringsgrupperna. Tre grupper svarar tydligt Ja! på frågan, och dessa svar kommer inte så förvånande från S, C och SD. Det är visserligen fler (POSK, BA, FK, KR) som svarar Nej! på frågan men ser vi på dagens mandatfördelning så vinner ändå ja-sidan. Då blir fördelningen 116 ja mot 93 nej. Några av grupperna svarar vagt som ViSK som inte ser några problem. Återigen förvånar ÖKA mig med sitt ”Motsätter sig inte. Men ”hoppas på förändring på sikt”.

Tredje och sista frågan, som jag känner har blivit årets valfråga i det stora hela. Även KT har ytterligare en artikel i frågan där Jan Strid intervjuas och ser att direktvalet nog kommer att vara kvar i många år till. Men här sätter jag min stora tillit till er väljare! Se nu till att rösta på någon av grupperna som vill förändra valsystemet. Då finns det tre alternativ: POSK (bästa alternativet såklart!) FK och C. Frimodig kyrka är tydligast inne på samma linje som POSK medan C är försiktigare med sin ”vill utvärdera möjligheten”.

För oss i POSK har det här blivit vad valet handlar om. Ska vi fortsätta såhär med direktval till alla nivåer. Som, för att det ska bli tydligt vad som skiljer grupperna åt, verkar polariserande. Jag vill inte det längre …  Dessutom öppnar dagens valsystem upp för krafter utifrån http://www.aftonbladet.se/a/gooB9 som bara vill använda kyrkan som en arena till sina mörka syften.

Det är viktigt att du röstar i kyrkovalet! Vill du som jag, få slut på denna valcirkus som tar bort fokuset från kyrkans kärnverksamhet under några veckor var fjärde år, då tycker jag att du ska rösta på POSK! Vi är det största och tydligaste alternativet i den frågan.

En bild på en annons med rubriken "I slutet av en valrörelse" och sedan följer en lång text

 

All over the place!

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Kyrkomöteskamraten Olle Burell (S) skriver på sin egen facebooksida och utgjuter sig i ett långt inlägg över de olika nomineringsgrupperna. Givetvis får POSK sig en släng av sleven. Vi beskrivs som ”all over the place” och att vi inte vågar tala innehållsfrågor.

Burell räknar upp de olika grupperna och det är bara (S) och (C) som får godkänt, eftersom de är grundade i folkrörelsen. ÖKA beskrivs som rakryggade. Tror jag det – ÖKA röstar ju som (S) i princip i alla frågor. Såklart att Burell anser dem rakryggade.

Men låt oss då tala innehållsfrågor – något som vi i POSK gör hela tiden i frågor där vi är verksamma.

En av de frågor som POSK drivit hårt och länge de senaste åren är frågan om kyrkohandboken och hantering av dem. Vi har verkligen försökt att lyfta den frågan i alla forum. Vi har reserverat oss i kyrkostyrelsen. Vi har skrivit debattartiklar. Vi har skrivit motioner till kyrkomötet. Vi försöker verkligen lyfta innehållsfrågan om kyrkohandboken och kyrkomusikens kraft.

Men vi sitter inte i majoritet, vare sig i kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Vi försöker lyfta frågorna – majoriteten driver en annan linje. Vi har försökt att lyfta hanteringen och beslutsprocessen när det gäller kyrkohandboken – utan att få gehör. Vi skriver tydligt hur vi vill jobba med detta under kommande mandatperiod och i vårt program har vi följande att-satser:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Många grupper (inklusive (S)) talar om öppna kyrkor i kyrkovalskampanjerna. Men det är ju fullständigt självklart! POSK har i sitt program och som en av sina innehållsfrågor ”Mångfald och respekt”. ”För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram.”

Mångfald – att möta människor som kommer från olika miljöer och med olika erfarenheter. Både i livet och kyrkligt. Att vara öppen och välkomnande! Självklart!

Och vi skriver i programmet

”En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.”

Styrkan är att vi är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Jag och Olle Burell kan fira gudstjänst ihop och ta emot nattvarden vid samma altarbord, även om vi inte delar gemensamma politiska värderingar. Jag är kristen, Olle är kristen och vi vill båda gå till gudstjänst för att hämta kraft där.

Ett annat exempel på innehållsfråga som vi i POSK försöker driva men som också tystas ner av majoriteten är frågan om kyrkan som välfärdsaktör. Men där har (S) en tydligt politisk linje och dessa innehållsfrågorna är svåra att få gehör för. Men i POSKs program så har vi följande attsatser

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer

Är POSK lite “all over the place”? Ja, och det är väl en himla tur! För hade vi inte haft den här mångfalden av människor med olika ingångar och olika erfarenheter så hade vi varit en sekt. En sekt där alla ska tycka och tänka exakt likadant – annars blir du utkastad. Och det är inte den kyrka jag vill vara med i. Så tack för epitetet ”all over the place”!

Olle – läs vårt program och låt oss få tala innehållsfrågor även efter valet

Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Frågor och svar

En grå katt som sitter och tittar uppåt

Mats Hermansson, som är domprost i Visby, har ställt några frågor till nomineringsgrupperna inför kyrkovalet. Han menar att nomineringsgrupperna slår in öppna dörrar genom att säga att alla vill ha en öppen kyrka med mycket musik och många ideella medarbetare, och efterlyser istället svar på en rad frågor. Så här svarar vi inom POSK:

Vad säger man om HBTQ arbetet i kyrkan?

POSK menar att alla personer har samma rättigheter och att de ska mötas med kärlek och respekt när de kommer till kyrkan. Vi står helt bakom det beslut som Svenska kyrkan tog 2009 när det gäller vigsel av samkönade par. Vi står också bakom beslutet att alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan bör sträva efter att HBT-certifieras. Svenska kyrkan har valt en processmodell, Regnbågsnyckeln, framtagen av Ekho (riksförbundet för kristna hbtq-personer), Sensus och och Växjö stift.

Det finns betydligt fler präster som vill viga samkönade par än det finns par som vill gifta sig. Svenska kyrkan viger! Det är vi stolta över.

Ur POSKs program:

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

 

Vill man utveckla dialogen med de andra världsreligionerna?
Ja! Svenska kyrkan har en stark tradition som brokyrka, en samlade kraft. Det ska vi fortsätta med! Dialogen har historiskt främst inneburit ekumeniska samarbeten med andra kristna samfund och kyrkor, men i takt med att andelen människor från andra religioner ökar i vår närhet blir det också tydligt att interreligiös dialog är en framtidsfråga. Världen behöver mer av samtal mellan religioner, inte mindre. POSK ser också vikten av att allt fler utövare av andra religioner får tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Ur POSKs program:

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har Svenska kyrkan också ett ansvar att möta och föra dialog med andra trosbekännare. Religionsdialog utövas idag främst på stiftsnivå och nationell nivå men kan behöva stärkas på lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan mission, som är en del av församlingens grundläggande uppgift, och religionsdialog.

 

Ska kyrkan engagera sig för flyktingar och tiggare?

Ja! Vi har som kyrka ett ansvar för varandra, och särskilt för samhällets mest utsatta.

Ur POSKs program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig och innebär att möta människor i utsatta livssituationer med delaktighet, respekt och solidaritet, och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nya utmaningar som asylboenden och EU-migranter ställer krav på församlingens diakoni. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Här finns stort utrymme för ideellt engagemang. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det alltid ska finnas en diakon för varje församling, vilket innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

 

Ska kyrkan ryta och protestera när människovärdet är hotat av den politiska makten – oavsett vem som för tillfället styr?
Ja! Kyrkan måste vara tydlig som just kyrka, och det innebär att stå upp för människovärdet i alla lägen. För att det ska vara möjligt måste det organiserade partipolitiska inflytandet över kyrkan upphöra.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner.

 

Är demokratin så viktig att de förtroendevalda har en given och central plats – eller är det lika bra att prästerna tar hand om det mesta?

Det är essentiellt för en luthersk kyrka att den är demokratisk! Reformationens kanske mest centrala budskap var (och är) att varje kristen har ett ansvar för kyrkan. Svenska kyrkan har en tydlig demokrati där förtroendevalda och människor i vigningstjänsten tar ett gemensamt ansvar för att fullgöra församlingens grundläggande uppgift.

Ur POSKs program:

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

 

Kvinnoprästmotståndet, hur länge ska vi tolerera det?

Inte en dag till! Däremot ska samtalen med kvinnoprästmotståndare föras med respekt.

Att kvinnor har samma rättighet att vigas till präst som andra är en fullständig självklarhet för POSK. Diskussionen skulle egentligen inte behöva föras längre (de första kvinnorna prästvigdes i april 1960 och sedan 1982 har kvinnliga präster samma rättigheter som övriga präster), men tyvärr ser verkligheten inte ut så utan kvinnoprästmotstånd förekommer fortfarande om än i begränsad utsträckning.

POSK betonar att teologisk mångfald måste kunna rymmas inom Svenska kyrkan. Därför kan frågan om kvinnoprästmotstånd tyckas vara svår att besvara. Men, POSK står fast vid att alla som verkar inom kyrkan måste acceptera och kunna samarbeta med kvinnliga präster.

Ur POSKs program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

 En kyrka med ansvar för alla gynnas av en bred rekrytering av såväl anställda, förtroendevalda som ideella medarbetare. Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och all annan diskrimineringsgrund.

Våra illustrationer!

Ett krucifix bakifrån mot en blå himmel med några moln

POSK har tagit fram fyra illustrationer för att visa på de tre valfrågorna som vi valt att lyfta lite extra från vårt digra program för mandatperioden 2018–2021.

  1. Bryt partipolitiseringen

Satirteckning på en predikstol full med människor där partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna står främst. I trappen på väg upp en kvinnlig präst som inte ryms.

  1. Mångfald och respekt
  2. Kyrkomusikens kraft

Några av illustrationerna har skapat en hel del debatt. Många har tyckt de är roliga. Andra har blivit upprörda och tyckt att POSK passerat gränsen och att det är ovärdigt att göra som vi gjort.

 

Satirteckning på en kyrka som målas av partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna i respektives partis färger. Kyrkan gråter.

Personligen tycker jag teckningarna är roliga. Det är två satirteckningar – som vi tycker tydligt visar det som vi vill göra klart – nämligen att partipolitiken står i vägen för kyrkan. Att det inte är teologin som bestämmer hur kyrkan ska styras utan partipolitiken och det tycker vi i POSK är fel.

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

Illustrationen för Kyrkomusikens kraft ska tolkas som att det är Svenska kyrkan som spelar alla dessa instrument, inte att vi vill att en enskild musiker ska kunna traktera alla instrumenten.

Jag står för de satirteckningar och illustrationer som vi tagit fram. I en valrörelse, som vi just nu är inne i, så är det OK att med glimten i ögat visa på orimligheter eller olika syn på frågor.

 

Illustration av två klippdockor, en pojke och en flicka, med olika kläder till.

Och att de frågor som vi valt att lyfta är frågor som berör är blir tydligt när det är så många som reagerar.

Och jag kan lova dig – när POSK får din röst så kan du vara säker på att vi kommer att göra allt för att hela vårt program ska bli verklighet.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot