Rösta i kyrkovalet!

Biskop Fredrik Modéus skriver i Barometern den 26 augusti för att inspirera alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att gå och rösta. Det är ett stort och viktigt val. Att kunna utnyttja demokratins verktyg är inte alla som kan eller får i delar av världen.

Det är ett fint inlägg även om jag känner att POSK får en släng av sleven när +Modéus skriver:

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden? Frågorna borde vara högaktuella i kyrkovalstider, men den nyfikna idédebatten ersätts ofta av den knastertorra diskussionen om de politiska partiernas vara eller inte vara i kyrkliga sammanhang (min kursivering).  Även om frågan är av visst intresse, lockar den till sig uppmärksamhet på ett sätt som gör att det riktigt viktiga förloras ur sikte: ett konstruktivt samtal om Svenska kyrkans roll och identitet i en postmodern kontext där sekularisering och sakralisering kämpar om utrymmet.”

Visst, en av våra valfrågor är ”Bryt partipolitiseringen” men våra två andra valfrågor ”Kyrkomusikens kraft” och ”Mångfald och respekt” rymmer svar på  biskop Modéus frågor i början av stycket. Tittar vi på hela POSKs program så finns det verkligen svar på funderingarna.

Ja, det är ett viktigt val det håller jag sannerligen med Modéus om. Det är också viktigt att faktiskt nyttja sin demokratiska rättighet att rösta. Även om skälet är knastertorrt i sitt bort med politiska partier!

Jag kan till viss del hålla med Modéus om att det är tråkig att ständigt hamna i diskussionen om partiers vara eller icke(!) vara. Men i den här valkampanjen verkar det som om det är det många av medlemmarna i Svenska kyrkan som vill fokusera på den frågan, och det är jag samtidigt glad för. Ibland kan saker och ting behövas tas bort (partierna) för att kunna sätta fokus på annat. Det blir tydligt när vi säger ’bort med partierna, satsa på kyrkomusiken och mångfald och respekt’. Så fastnar alla vid första påståendet och kommer inte vidare.

Det är ett viktigt val. Jag vill uppmana dig att läsa hela Modéus debattartikel och fundera sedan över vilket nomineringsparti besvarar hans frågor bäst enligt dig.

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden?”

För mig är svaret enkelt. POSK besvarar frågorna tydligt i sitt program. Vi sätter församlingen i centrum, där det lilla kan det växa sig stort. Jag vill att Svenska kyrkan, även när den blir attackerad som igår lördag, ska värna den lilla och utsatta människan. POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Rösta! Din röst väger tungt. Ta ditt ansvar och se till att den nomineringsgrupp som bäst svarar mot din kyrkosyn får din röst. Eller rösta på den person du känner störst förtroende för. Ta din demokratiska rättighet (och skyldighet) på allvar!

Återigen: det är partierna – inte personerna – som ska bort!

Jag upphör aldrig förvånas. Jag läser en artikel i NA.se underskriven av en av vännerna i kyrkomötet, en av (S)-kandidaterna. Rubriken är ”Det behövs mer politik i kyrkan – i synnerhet partipolitik!

Så här står det:

”Det vore nog en lätt underskattning att antyda att jag är rätt less på alla utrop om att: I kyrkan är det bara Guds ord som ska styra – ingen politik. Alltså, har somliga totalt missat själva grejen?

För det första blir det ingen förkunnelse över huvud taget om det inte finns människor av kött och blod som tar ansvar och kandiderar till de beslutande instanser som formats. Formade i demokratiska val av demokratiskt valda ledamöter.”

Ja, kära nån. Tror verkligen S-kamraten att vi inte skulle fira gudstjänst om det inte fanns några förtroendevalda? Tror socialdemokraterna verkligen att kyrkan inte skulle finnas om det inte fanns några socialdemokrater. Oj…

Nä, Kyrkan står betydligt långt över vår demokratiska och organisatoriska kyrka och system. Guds kärlek till människorna är större än så och de som är kallade att vara präster, diakoner och tjänare i Guds rike behöver inte den organisation som vi har skapat.

Däremot tror jag att Gud använder oss och hjälper oss, hur vi än väljer att forma vår organisation, så länge vi firar gudstjänst.

Alla socialdemokrater är givetvis varmt välkomna att vara med som förtroendevalda i kyrkan – men vi vill ha er som personer – inte som en partiklump!

Ytterligare en debattartikel lyfter samma ärende och är publicerad i Västerbotten-kuriren. Rubriken är ”S garanten mot elitkyrkan

Där skriver tre socialdemokrater:

”Socialdemokrater är en garant för en demokratiskt styrd rikstäckande folkkyrka där alla medlemmar ska ha inflytande och mötas med respekt. […] Det pågår kampanjer mot att vår nomineringsgrupp har samma beteckning som ett riksdagsparti. Några nomineringsgrupper, bland annat POSK och Frimodig kyrka, vill ha bort oss från de kyrkliga beslutsorganen.”

Att det skulle pågå kampanjer mot att nomineringsgruppen har samma beteckning som ett riksdagsparti är väl ingen överraskning. För när S-märkta statsministern, i Kyrkans Tidning, lägger sig i kyrkans angelägenheter och försöker brösta sig är det väl inte så konstigt att övriga grupper reagerar? Vi har inte en statskyrka utan är ett fritt trossamfund! Statsministern, även om han är partiledare för S, ska inte som överhuvud för Sverige lägga sig i kyrkans organisation, utom möjligen genom sitt medlemskap, inte på något annat sätt.

Och ställningstagandet mot partipolitik i kyrkovalet har inget med personerna att göra. Alla socialdemokrater som vill är varmt välkomna att vara med.

De tre artikelförfattarna påstår att de inte är ”partipolitiskt bundna” och att de kan reagera och tänka annorlunda än ”partiet”. Men historien och den socialdemokratiska gruppens agerande vittnar annorlunda. De har svårt att hävda sig när det verkligen gäller.

Nej, mina kära, socialdemokratiska vänner i kyrkomötet och andra organ. Jag vill gärna ha med er i kyrkans styrande organ – men kom som enskilda personer och inte som en socialdemokratisk klump.

Jag är ledsen, men ni socialdemokrater har faktiskt inte ensamrätt på att vara är Guds svar på kyrkans frihet, öppenhet och demokrati. Jag välkomnar också en mer ödmjuk debatt, precis som artikelförfattarna skriver i VK.se. Låt oss tala om de viktiga frågorna.

POSKs tre valfrågor är

  • Bort med partipolitiken (inte partipolitikerna!)
  • Mångfald och respekt
  • Kyrkomusikens kraft

Och den som orkar och kan läsa, ser att vårt program innehåller så mycket mer och så många fler förslag för att bygga en kyrka i Sverige som ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Handlingsprogrammet hittar du här.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Kyrkan ska styras av tro och teologi

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

Snurrigt värre

Jag hade lovat mig själv att från och med nu satsa mer energi på att få ut vårt budskap här i bloggen och mindre på att vara reaktiv men när jag läste detta från Anders Fors på VK bloggen så blev jag så snurrig och irriterad att jag inte kunde låta bli!

Det var det mest motsägelsefulla och konstiga argument för att säga sig vilja behålla de politiska partierna att styra över Svenska kyrkan. Anders skriver att han är för en öppen folkkyrka som välkomnar alla – vilket Svenska kyrkan gör idag! Men sedan slänger han igen dörren väldigt hårt i ansiktet på alla dem som röstat på och är engagerade i POSK och Frimodig kyrka. Så mycket för den öppna folkkyrkan!!!

Jag vill med emfas uppmana alla socialdemokratiska röstare att noga tänka över sitt val i år. Är detta den kyrka du vill ha? Som konstigt nog skulle tycka det var bra om alla dessa 100 000 som la sina röster på POSK i förra valet skulle lämna Svenska kyrkan till förmån till en kyrka som styrs på det sättet som vi önskar att Svenska kyrkan också skulle göras.

Jag ska villigt erkänna att jag funderar allvarligt på att lämna Svenska kyrkan, om Sverigedemokraterna får makten över Svenska kyrkan. Men att jag skulle bli uppmanad av en socialdemokrat att göra detta, det hade jag inte väntat mig.

Ibland känner jag att socialdemokratiska representanter läser POSKs program som fan läser bibeln, om de ens har läst vårt program (för er rekommenderar jag att i alla fall ha tittat på vårt kortprogram). De klarar inte av att ta till sig kritiken mot att det politiska ska komma i första hand och komma med vettiga motargument. I Svenska kyrkan är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist. I POSK är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist, oavsett partipolitiskt engagemang. Det vi har gemensamt i POSK är att vi sätter kristen framför eventuell partipolitisk tillhörighet, något jag skulle önska att fler socialdemokrater också kunde göra.

Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor!

 

Fokus på nomineringsgrupp är för stor i dagens valsystem

P1-morgon tar upp frågan som jag skrev om igår (Om kyrkovalet i Rapport) och Elisabeth Sandlund säger precis det jag ville få fram i inlägget igår.

Det är ju lite synd att det inte lika tydligt framgår att Elisabeth Sandlund, förutom att vara opionsredaktör för Dagen, ställer upp för vår systernomineringsgrupp Frimodig kyrka som första namn på listan till Kyrkomötet i Stockholms stift. För i den här frågan är vi väldigt eniga. Men samtidigt är jag glad över att Wanja nämner POSK (även om jag tycker att hon uttalar det fel).

Jag säger det igen – som valsystemet ser ut idag blir det för stort fokus på eventuell partitillhörighet eller vilken politisk ideologi någon har. Och det är ju inte det som ska styra vem du röstar på! Du ska rösta på någon som du tror bäst kan förvalta sitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag har inga problem att lägga min röst på en person som ideologiskt står till höger, trots att jag själv står till vänster. För mig är det irrelevant i den kyrkliga kontexten.

För det är det enda jag håller med Wanja om i inslaget, väl i Kyrkomöte eller kyrkofullmäktige så spelar nomineringsgruppen inte alltid så stor roll, samarbetet är väldigt gott över nomineringsgrupperna. Faktiskt så att jag ibland skulle önska att samhällspolitiken kunde se och lära av Svenska kyrkan och arbetet i Kyrkomötet!

Om kyrkovalet i Rapport

Tittade på Rapport igår onsdag den 9 augusti där de hade ett inslag om kyrkovalet och att det blir odemokratiskt när det bara finns en lista till fullmäktige på i pastoratet/församlingen.

https://www.svtplay.se/video/14637812/rapport/rapport-9-aug-19-30-1?start=auto

Spontant kände jag att en (1) lista behöver inte innebära att det blir odemokratiskt per se. Men håller verkligen med om att det är problematiskt och odemokratiskt när den enda listan som finns har färre personer än platserna som ska tillsättas. Om det dessutom, som i inslaget, är en lista för ett av de allmänpolitiska partier som envisas med att fortsätta ställa upp i kyrkovalet så utestänger det ju kanske en och annan som faktiskt vill engagera sig i Svenska kyrkan, men som absolut inte vill göra det under socialdemokratisk flagg.

Jag tittade litet snabbt på Excel-filen som finns att ladda ned här och kunde snart konstatera att många listor, där det bara finns en lista, är en samlingslista av något slag. Jag tycker ju att det inte behöver innebära ett demokratiskt problem, åtminstone inte om listan är framtagen på ett demokratiskt sätt och innehåller fler namn än platserna som ska tillsättas. Men kan samtidigt känna att som systemet ser ut idag, med nomineringsgrupper som ställer upp till val på alla nivåer med direkta val, då blir det ju problematiskt att det bara finns en lista i en församling eller pastorat.

Fokuset på nomineringsgruppen bli för stor. Jag vill ha personval till församling/pastorat, inte att vi ska rösta på en nomineringsgrupp, och att enbart på den listan kunna kryssa upp till tre personer. Som exempel kan jag nämna från min egen församling, där finns en person på Borgerligt alternativs lista som jag tycker har kloka förslag på hur församlingen ska styras, men nu kan jag inte se till att han kommer med för jag vill ju självklart rösta på POSK och se till att jag och mina vänner kommer med i fullmäktige. Sedan skulle det bära emot att rösta på Borgerligt alternativ, som den vänsterpartist jag är, men jag gillar BA-ledamoten även om vi inte alltid ser på saker exakt likadant. Som sagt – fokuset på nomineringsgruppen blir för stor.

Nej, jag är med i POSK för att jag vill bryta partipolitiseringen och införa indirekta val på stift- och kyrkomötesnivå. Fokuset på nomineringsgruppen är för stor i dagens valsystem och därmed blir det en politisering av kyrkan.

 

Ur POSKs program:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs

40 dagar – till kyrkovalet

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

https://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Andlig klarsyn

Just idag kändes dessa ord så otroligt passande när temat är ”Andlig klarsyn”.

Just idag accepterar jag andras livsval

Det är inte vår uppgift att övertyga någon annan om att de borde börja tro på Gud. Vi kan bara hjälpa varandra att bli medvetna om vad vi egentligen tänker och känner längst där inne. Vi kan lyssna och lära av varandras tro, tvivel och olika bilder av Gud. Vi kan försöka älska vår nästa precis som hon är och hjälpas åt att ingjuta livsmod i varandra.

Vilken livssyn har jag svårast att acceptera?

Fundera över frågan, för det gör något med oss när vi funderar över sådant.

Jag har nog svårast att acceptera de som nogsamt stoppar in medmänniskor, och därmed sig själv, i olika fack och sedan vägrar att se att människor kan förändras. Än värre att göra denna indelning utifrån ett enda uttalande.

 

Ur POSKs program:

Teologisk mångfald och respekt

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Det är en styrka att det ryms många olika sätt att förstå och tala om Gud.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att traditioner och fromhetsriktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska kunna utövas och utvecklas
att en generös attityd ska prägla mötet mellan grupper med skilda uppfattningar inom kyrkan
att samtalsklimatet i Svenska kyrkan präglas av respekt för varandra och varandras olika åsikter

Orsak och verkan

Massor med ballonger som svävar iväg mot en blå himmel

Förbundssekreteraren för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Hans Josefsson, (fd handläggare på kyrkokansliet i Uppsala samt EFS) skriver följande på sin facebooksida 30 juli:

När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Vä…

Publicerat av Hans Josefsson den 30 juli 2017

”När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Växjö gör detsamma om Annie Lööf hörs inte ett knyst.

När Kyrkans Tidning intervjuar Stefan Löfven inför kyrkovalet fylls insändarsidor och sociala medier med indignerade kommentarer. När de gör detsamma med Annie Lööf och Jimmie Åkesson är det i stort sett tyst.

När en före detta LO-ordförande blir vice ordförande i den nationella kyrkostyrelsen (ned)värderas hon utifrån sin fackliga/politiska bakgrund och inte för sin tro och sitt kyrkliga engagemang. När en moderat pressekreterare och tidigare förment ”partipolitiskt obunden” kyrkopolitiker gång på gång kritiserar kyrkoledningens påstådda vänstervridning ifrågasätts inte hennes bakomliggande partipolitiska motiv.

När nomineringsgrupper som kallar sig ”obundna” kritiserar ”partipolitiseringen” av Svenska kyrkan är det så gott som uteslutande Socialdemokraternas nomineringsgrupp som får klä skott. Det synes som att det är så mycket viktigare för dem att kritisera engagemangsformen än innehållet att det inte blir någon energi över för att bekymra sig över att Sverigedemokraternas partiledare talar i termer av att ”ta över” Svenska kyrkan.

Det är tydligt att stora delar av den inomkyrkliga debatten orkestreras av konservativa och/eller högerorienterade krafter. Hos ”allmänfromma” kristna som faller in i kritiken mot S saknar jag en insikt om att den ingår i ett övergripande mönster som rör samhället i sin helhet. Det behöver inte betyda att de måste rösta på S i kyrkovalet, men att extremhögern mobiliserar hårt borde vara en väckarklocka också för dem.”

Den kritik som Hans Josefsson efterlyser finns – men visst kan Josefsson ha rätt i att det är socialdemokraterna som kommer i skottgluggen. Men det är inte konstigt när det är de som är störst. Det är alltid enklast att träffa den som har störst måltavla.

Men låt oss ändå bena upp vad det är Hans Josefsson upprör sig över. Låt oss till exempel börja med intervjuerna i Kyrkans Tidning. Det är statsministern som intervjuas. Statsminister Löfven som säger att ingen präst ska kunna vägra att viga homosexuella. Då är det väl inte konstigt att det väcker debatt? En statsminister som lägger sig i ett trossamfunds angelägenheter? Och detta utan att verka vara särskilt insatt i själva sakfrågan eller ärendet?

Vice ordföranden i kyrkostyrelsen kom med i kyrkostyrelsen utan någon som helst tidigare erfarenhet inom Svenska kyrkan. Hon har mig veterligen inte suttit i kyrkoråd, inte suttit i kyrkofullmäktige, inte varit med i kyrkomötet. Det är inte helt vanligt att någon med så lite kyrklig förankring hamnar på den posten (har det ens hänt förut?) – det är väl inte konstigt att det blir kritik och frågetecken. Det har också förekommit utspel som bygger på en okunskap om organisationen, och visst, det kan vara sunt och bra med nytt blod. Men förvänta dig inte att det sker utan kritik.

Moderaternas pressekreterare i Stockholm, en fd partipolitisk obunden kandidat i kyrkomötet, som har lämnat båda de grupper som hon varit aktiv i, kan absolut ifrågasättas på ett konstruktivt sätt om du tycker det känns oklart att hon inte kan skilja på den kyrkliga och det politiska världen. Men gör det då – konstruktivt.

Som jag har förstått det så påstår (S) att de är en motkraft mot ”mörkerkrafter” som finns och som de tror vill ta över i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja säga att anledningen till att vi har dessa ”mörkerkrafter” är bland annat er ståndaktiga vilja att ställa upp som parti i kyrkovalet och också propsa på direkta val till alla nivåer, vilket har möjliggjort Sverigedemokraternas inflytande i kyrkomötet och därmed också givit dem en plattform att glida in i samhällspolitiken. Det är faktiskt ni socialdemokrater som parti som gjort detta möjligt.

Vi i POSK vill ha indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. Det är något som vi har kämpat för sedan 2000 när Svenska kyrkan införde en relationsförändring till Svenska staten men ni socialdemokrater drev igenom direkta val till alla nivåer. Om vi hade haft indirekta val skulle de lokalt förankrade människorna med lokalt förtroende i församlingarna få ta ansvar för stifts och riksnivå. Då skulle ingen kunna komma inrutschandes från en helt annan arena och ta ”över”. Faktiskt. Inga ”mörkermakter” med grumliga skäl, utan lokalt förankrade personer som vill Svenska kyrkan väl.

Jag är ledsen, Hans Josefsson, du får ta av dig offerkoftan och istället rannsaka orsak och verkan.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

 

Ur POSKs program:

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Biskop Brunne i blåsväder

Som ni kanske har märkt har biskop Eva Brunne hamnat i blåsväder då hon den 27 juli twittrade ”Tack Stefan Löfven för ditt starka och tydliga ansvarstagande” efter att det stod klart att statsministern valt att ombilda regeringen efter den senaste tidens parlamentariska oroligheter.

När jag först såg Brunnes tweet tolkade jag den som det var tänkt enligt tillägg senare av Brunne, alltså att hon tackade landets statsminister för ett tydligt besked och för att undvika ytterligare oroligheter. Men så tolkade inte de som rasade mot Brunnes tweet, och jag ser att problemet uppstår för att kyrkan styrs av politiska partier och även de som säger sig vara obundna har en politisk ideologi som de grundar sitt program på.

Jag skulle önska att alla de som rasat mot biskopens tweet, en del har till och med valt att lämna SvK i ilskan, kunde göra ett litet tankeexpriment. Tänk er att det var personer vi röstade på. Alltså inte nomineringsgrupper som vilar sina program på olika politiska ideologier. Du röstar på en församlingsmedlem som du tycker har bra idéer för hur församlingen och kyrkan ska styras, och det är det enda som spelar roll. Skulle du då bli så upprörd över att biskopen kommer med en sådan tweet efter dagar av politisk oro?

Stefan Olsson skriver i Dagen den 30 juli att tron är i centrum i kyrkan, inte politiken – men samtidigt är det visst väldigt viktigt att påpeka att han är moderat. Jag hade tagit honom mer på orden om det inte spelade någon roll var hans politiska hemvist fanns någonstans. För jag håller med honom i att det i kyrkan saknar betydelse vilken politisk hemvist någon har, alla på precis lika välkomna i vår öppna folkkyrka. Nu blir det för mig ett konstigt inlägg som känns motsägelsefullt.

Jag har inga problem med att min biskop är socialdemokrat. Jag har heller inga problem med att biskopen tackar statsministern för något som hon tycker han gjort bra i tider av politisk oro. Jag tycker att kyrkan ska finnas med och synas i samhällsdebatten med en teologisk grundad ståndpunkt. Samtidigt så ser jag att när politiska partier, både direkt och indirekt, är engagerade i Svenska kyrkan, det är då som dessa problem uppstår.

Alla sidor känner sig hotade av varandra. Höger säger att Svenska kyrkan håller på att bli vänstervriden. Vänster tycker att kyrkan hotas av konservativa och/eller högerextrema krafter. Det blir en polarisering – helt i onödan. För jag delar verkligen Stefan Olssons syn när han skriver: ” Jag frågar inte vad övriga i församlingen har för politisk åsikt. I stället sjunger vi psalmer tillsammans och ber tillsammans. När vi går fram till nattvarden finns inte moderater och sossar. Här är inte jude eller grek, skrev Paulus till församlingen i Galatien, när han förklarade att det inte finns kristna av olika sorter.”

Din politiska hemvist spelar ingen roll i kyrkan. Vi är alla lika inför Gud. Varför är det då så viktigt att bibehålla politiseringen av kyrkan?! Varför är det så viktigt att politiska partier och pseudo-parti-fria grupper ska finnas i Svenska kyrkan? Fundera lite på det ni som håller på och beklagar er över att kyrkan är så politiserad.

Jag skulle också uppskatta om kritiken mot det Svenska kyrkan gör var av teologisk karaktär, framförallt när den framförs av en teolog!, istället för att ständigt säga att kyrkan är så politiserad och att den dras åt vänster eller höger. Om du som teolog tolkar det kristna budskapet på ett annat sätt skulle jag uppskatta att det var i fokus inte politiseringen. För om det är där fokus ligger kommer ju Svenska kyrkan att fortsätta vara politiserad!

Framförallt behöver vi alla vara lite bättre på att följa åttonde budet, med Luthers förklaring:

”Vi ska frukta och älska Gud, så att vi inte förråder, baktalar, sprider lögner eller talar illa om vår nästa, utan urskuldar honom, tänker och talar väl om honom och tyder allt till det bästa”

Börja med att fråga varför, innan du i ilska stormar över något som du med dina glasögon tolkar på ditt sätt. Jag blev inte upprörd över Brunnes tweet, men samtidigt är jag inte förvånad över det som nu hände i spåren efter hennes uttalande på twitter.

Om du, som jag, vill slippa dessa stormar i framtiden tycker jag att du ska rösta på POSK i kyrkovalet. POSK är en fullständigt partipolitisk obunden nomineringsgrupp. Vi som är med i POSK röstar från höger till vänster. De finns de som även är engagerade i partier, något som jag och POSK bara ser som något positivt, men det är inte därför de är engagerade i POSK. Vi engagerar oss i POSK för att vi vill Svenska kyrkans väl. Och för att vi vill bryta partipolitiseringen!

Ur POSKs program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

[…]

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

[…]

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden