Annandag påsk

Hittade ett ganska roligt filmklipp på YouTube om varför vi firar påsk och vem Jesus var.

 Önskar er alla en fin annandag. Så här står det på Svenska kyrkans webbsida om annandag påsk>>

Annandagens budskap är att den uppståndne Kristus går vid vår sida på vägen och delar vår vardag. Den uppståndne Kristus visar att Gud är en levande Gud, inte alltid igenkännbar. En främling men på samma gång en välbekant vän.

På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem. En av berättelserna har kommit att kallas för Emmausvandringen. Två lärjungar är på väg bort från Jerusalem och allt som hänt där under de sista dagarna. De två går och samtalar på vägen, så som vi går genom livet och samtalar om glädje och sorg och allt däremellan. Plötsligt slår någon följe med dem. De förstår först inte först vem han är.

Det är Jesus som slår följe med dem, både som främling och vän. Han frågar lärjungarna: Vad är det ni går och talar med varandra om? Kanske berättar evangelisten Lukas det för att visa att Jesus har inte bara gjort något annat eller varit någon annanstans sedan långfredagens död på korset. Han har verkligen varit död, gått ur tiden. Och nu blir det tydligt att det verkligen är döden som han besegrat. Han verkar inte veta vad som hänt. Lärjungarna berättar hela sin berättelse för främlingen om vad de varit med om. Jesus lyssnar till dem och går med dem. Återigen visar Gud sin uppmärksamhet på människolivet och sin delaktighet i det.

Vändpunkten
Det är då det vänder. När de är nästan framme vid byn Emmaus ber de honom att stanna hos dem och äta tillsammans med dem. Det är där de förstår vem han är, han som sätter sig ner och äter. Den de först inte känner igen, men som de nu förstår är Jesus. Den uppståndne Kristus visar sig för lärjungarna på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar han hos dem och delar deras tillvaro.

Den uppståndne Kristus kanske inte visar sig som vi förväntar oss. Han lever i vardagens situationer. Det kan vara där samtal blir ett samtal om livet. Det kan vara när vi delar måltid eller där en vändpunkt blir till. Det kan vara där hoppet och glädjen väcks eller där hans närvaro blir till stöd och kraft.

Glad Påsk

… eller skulle jag säga Glad POSK som vi brukar skämta?

Jag önskar er alla i alla fall en fortsatt fin och fridfull påskhelg.

Jag tycker det är lika fantastiskt varje år hur vi i våra kyrkor, med ganska små och enkla medel (musiken, utsmyckningen av kyrkan och borttagande av allt på altaret) så tydligt kan gestalta det som hände under påsken.

Hur palmsöndagen glädje förbyts till oro, den täta stämning under skärtorsdagen, sorgen och förtvivlan under långfredagen. Och i morgon..

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg!

Jag läste biskop Antjes debattinlägg på SVT debatt där hon skriver om påsken.

SVT debatt: Påskens "stilla vecka" behövs i informationsbruset>>

Ibland händer det att livets ritualer blir stumma för oss. I vårt inre kan det vara vinter trots att vårens livskraft exploderar runt omkring oss. Livets seger över döden kan verka långt borta för den som står mitt i ett sorgearbete. Just då kan det vara ett stöd att veta att livets ritualer hålls vid liv av andra. Därför är påskfirandet viktigt –även för dem som inte deltar.
Att fira påsk är att ropa ut livets seger över döden. Det är ett av de ädlaste uttrycken för att vara människa.

Att fira påsk är att bejaka livet till fullo, utan att förneka att dödens krafter ständigt är närvarande. Det är att odla en livets kultur. Det behövs även 2014 – i ett Europa som ser oroligt på Ukraina, i ett Sverige som ska välja politisk kurs för de närmaste åren.

Läs gärna hela hennes artikel.

Glad POSK!

Biskopar som sänder Påsk-hälsningar

Vi kunde ju önskat att det var POSK-hälsningar – men nu är det Påsk-hälsningar. Gott så!

Blivande ärkebiskop Antjé Jackelén, nu biskop i Lund

[iframe src=”http://www.youtube.com/embed/zODDzlPD3hI" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen">

 Biskop Per Eckerdal, Göteborg

 Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö

 Biskop Hans Stiglund, Luleå

Ur POSK vision och program>>
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras.

I förtroende

I dag har jag varit med som "sidekick" i en utbildning för nyvalda förtroendevalda. Utbildningen genomfördes i Göteborg och för Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Eftersom Göteborgs kyrkliga samfällighet fick en dispens så gäller fortfarande kyrkoordningen för 2013 och inte den för 2014 i Göteborg.

Det var en härlig skara med nyvalda (en del var också omvalda) personer som vi fick möta i dag. De fick en duvning i sammanträdesteknik, juridik, styrning och ledning och verksamhetsstyrning.

Ett av utbildningsmaterialen som användes var korta klipp från "halvvägs till himlen" som diskuterades. Hur man bemöter varandra, hur ett kyrkorådsmöte går till, om härskarteknik och så vidare.

Boken som också användes var givetvis "Uppdrag förtroendevald". Maria Ottensten, som har skrivit inledningen till alla kapitlen och sammanfattningen i boken var där.

Trots att det är så många olika orsaker till att man blivit förtroendevald, så är jag personligen fullt och fast övertygad om att Gud har en alldeles särskild uppgift till alla oss som är förtroendevalda. Gud har utvalt oss, gett oss en gåva, att vara med och ta ansvar. Vad vi behöver göra är att bejaka den gåvan och uppgiften och göra vårt bästa.

http://blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald/>>kyrkoordning för smart mobil och datorplatta>>

Prästens tystnadsplikt

Jacob Sunnliden var i går med med SVT Debatt och pratade om Uppdrag gransknings metod att fejka ett biktsamtal och spela in det för att få reda på om vad präster säger till homosexuella människor.

Se SVT Debatt här>>

Hur en bikt ska gå till finns beskrivet i kyrkohandboken och i kyrkoordningen 21 kap §§1-2

§1 Bikten, som ska ske enskilt, innefattar att den biktande bekänner sina synder och att prästen tillsäger förlåtelsen på Kristi uppdrag.

§2 Bikten får tas emot av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. För det som sägs i bikten råder tystnadsplikt. Bestämmelser om tystnadsplikten finns i 30 kap. 3§ och 31 kap. 9§.

Det är skillnad på själavårdssamtal och bikt. Men oavsett det så råder det tystnadsplikt.

Här kan du läsa hela kyrkoordningen 2014

Jag skrev igår om den uppkomna debatten och hänvisade då till Svenska kyrkans utredning 2010:3 Ett skyddat rum>>

Utredningen tar upp förslag på hur kyrkans ska fortsätta att arbeta med dessa frågor. De vill att bikten spelar en central roll i kyrkolivet, att varje församling utvecklar en själavårdskultur och att information ges om bikten. Och utredningen påpekar också behovet av alla präster själva ska gå i själavård och bikt regelbundet.

Uppdrag granskning kommer att sända inslaget som debatterades igår, sent i maj. Om jag har uppfattat det rätt så kommer det att handla om vad en enskild person får för råd när den kommer till prästen och är osäker på sin sexuella läggning. I inslaget är det en journalist som kommer till prästen och gör ett fejkat inslag – som spelas in med dolda mikrofoner.

Eftersom programmet inte har sänt ännu så vet jag ju inte hur vinklingen blir eller vad det är uppdrag granskning säger att de vill avslöja.

I höstas beslutade kyrkomötet om att uppmuntra stiften att genomföra HBT-"certifieringar" i församlingarna. Det handlar alltså om att alla människor ska tas emot i all vår verksamhet på ett respektfullt sätt. Det innebär inte att församlingarna kommer att bryta med alla normer och värderingar som genom ett trollslag (och det är inte säkert att det är målet heller) – men det innebär att visa på olika sätt att se på hur man talar, skriver, bemöter och välkomnar människor till vår församling.

Jag skrev om det här>>

Självklart ska Uppdrag granskning undersöka missförhållanden. Men det är bra att det har blivit så starka reaktioner när bikten missbrukas på ett sätt som sätter förtroendet på spel.

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar behöver, för att behålla sin identitet, ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslångt uppdrag i kyrkan under självständigt läroansvar.

Foto: Claes I Helgesson

Uppdaterad kl 16.00
Biskop Esbjörn skriver på SVT Debatt
Fel av Uppdrag granskning att äventyra tystnadsplikten>>

Hålla tyst – eller?

Bikt och tystnadsplikt har diskuterats livligt de senaste dagarna på Sociala medier och i papperstidningarna. Anledningen är att Uppdrag Granskning (UG) har gjort dolda inspelningar med ett antal präster där de låtsats vara människor i själslig nöd som är osäkra på sin sexualitet.

De har sökt hjälp hos en präst för att ta reda på vilka råd de i så fall får.

Kritiken mot UG har inte varit nådig. Tidningen Dagen skrev bland annat flera artiklar igår.

Dagen: Uppdrag granskning respekterar inte själavårdsrummet>>

Jacob Sunnliden har kritiserat UG på sin blogg
Öppet brev till Uppdrag granskning>>

Kyrkans Tidning: Dold inspelning av själavårdsamtal väcker vrede bland kyrkfolk>> 

Bikten är något som Svenska kyrkan erbjuder varje människa som söker förlåtelse och avlösning. På wikipedia står det bra om bikten:

Bikt (lågtyska bîcht(e) ’bekännelse’) är en individuell syndabekännelse inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse, avlösning. Prästen är ålagd absolut tystnadsplikt vad gäller det som sägs under bikt eller själavårdande samtal. Det innebär ett undantag från vittnesskyldigheten i domstol.

Svenska kyrkan gjorde en stor utredning om tystnadsplikten 2010. Du kan läsa hela utredningen här. Ordförande var biskop Esbjörn Hagberg.

 

I kväll kommer Jacob Sunnliden att medverka i Debatt för att diskutera Uppdrag granskning metoder med Nils Hansson.
Jacob Sunnliden>>

Jag hoppas att den diskussionen lyfter den komplexilitet som präglar de själavårdssamtal präster och diakoner har med konfidenter. Alla själavårdssamtal blir inte biktsamtal – men det är viktigt att båda parter ska känna sig säkra med situationen. En situation som handlar om tillit och förtroende.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Vart går våra fastepengar

Nu är det sista veckan på Svenska kyrkans fasteinsamling. Församlingar runt om i Sverige har gjort otroligt bra insatser för att samla in pengar till det internationella arbetet.

Mer om det internationella arbetet kan du läsa om här:
Fastekampanjen -Allt för att utrota hungern!>>

Så här står det på en av sidorna:

Var åttonde person på vår jord, 842 miljoner människor, får inte tillräckligt med mat. Orsakerna är komplexa men inte värre än att vi kan göra något åt dem. Vi måste bara bestämma oss! Var med och utrota hungern!

De flesta som går hungriga lever på landsbygden. Trots att de sliter hårt kan många familjer inte äta sig mätta. Genom att ge en gåva är du med och bidrar till:

  • Mikrolån som ger människor chans att låna pengar och starta verksamhet för att försörja sig.
  • Utbildning som ger småbönder kunskap hur de kan odla så att de
    får större skördar, få mat för dagen och ett överskott till skola,
    hälsovård och annat.
  • Toaletter ​som minskar dödliga sjukdomar och ger friskare barn som orkar gå i skolan.
  • Matpaket som behövs när krisen är som störst och hungern som
    värst.

När du ger en gåva så ger du en människa möjlighet att själv skapa sig en tryggare vardag!

Se också filmen om familjen Dupres på Hatiti:

Haiti är det fattigaste landet på västra halvklotet. Familjen Dupres kämpar mot klimatförändringar och fattigdom. Genom stöd från Svenska kyrkan har Abel fått utbildning i jordbruk och Imaculadora har kunnat ta ett litet lån genom en kvinnogrupp. Klicka på filmen ovan. (Längd 3 min:20 s.)

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.

Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till
vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till
internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Miljoner till HBT?

Har kyrkomötet verkligen beslutat att Svenska kyrkan ska köpa utbildningar av RFSL för miljoner? Det påstår Rune Imberg och Bengt Holmberg i Kyrkans Tidning på debatt 2014-04-03
Miljonkostnader för HBT-certifiering>>

Eftersom jag satt ordförande i kyrkolivsutskottet när ärendet behandlades i kyrkomötet skulle jag vilja klargöra några saker.

1. Som framgår av kyrkolivsutskottets betänkande har frågan om utbildning och certifiering varit uppe på olika sätt under många år.

2. Ingenstans i beslutet står det att RFSL ska genomföra HBT-certifieringen.

I utskottet diskuterade vi frågan ingående. Från olika stift vittnades om hur det gått efter kyrkomötets beslut från 2010 att uppmana stiften att genomföra utbildningar i hbt-frågor för anställda, förtroendevald och frivilliga. Det blev då tydligt att i vissa stift hade detta fungerat väl, i andra stift gjordes i princip ingenting.

Vi diskuterade också detta med RFSL, eftersom det i utskottet fanns många som var ifrågasättande till den organisationen. Varför dessa nämns i kyrkolivsutskottets betänkande är för att de är den enda organisationen som har en utbildning som utfärdar ett så kallat HBT-certifikat. Kyrkolivsutskottet var dock överens om att det inte behövde vara RFSL som genomförde utbildningarna för Svenska kyrkan.

Nu efteråt, med anledning av diskussionen, inser jag att vi kunde gjort en tydligare skrivning om detta i betänkandet.

Så här skrev utskottet i sina övervägande>>:

I sitt yttrande över kyrkostyrelsens skrivelse 2013:2 uttryckte utskottet oro över att det tar lång tid för vissa frågor att få genomslag lokalt i församlingarna. Som exempel nämndes frågor om hbt där utvecklingsarbetet enligt utskottet på sina håll går mycket långsamt.

Uppenbarligen varierar öppenheten gentemot hbtq-personer inom Svenska kyrkan trots utbildningsinsatser. Några ledamöter menar att motionens förslag slår in öppna dörrar, andra att det finns mycket kvar att göra. Utskottet framhåller att alla människor, oavsett sexuell identitet, ska kunna känna sig hemma i Svenska kyrkans församlingar.

Motionsyrkandet är förhållandevis försiktigt formulerat men den föreslagna åtgärden anses ändå kunna fungera just som uppmuntran att gå vidare med arbetet och även genomföra certifiering. Därför tillstyrker utskottet motion 2013:54.

De frågor som Imberg och Holmberg räknar upp från RFSL webbsida i sin artikel har ingenting med den diskussion som utskottet och kyrkomötet förde, att göra.

De frågor som HBTQ-certifiering handlar om är att alla som söker sig till kyrkan ska tas emot på ett respektfullt sätt. Oavsett sexuell läggning. Det kan till exempel vara att blanketter inte förutsätter att en familj består av mamma, pappa, barn.

Se gärna diskussionen i plenum när det gäller betänkandet Kl 2013:9 HBT-frågan>>

Självklart kan Svenska kyrkan göra egna utbildningar i stiften som "certifierar" församlingarnas anställda, frivilliga och förtroendevalda. Många stift har redan genomfört utbildningar. Använd denna kunskap och utveckla den till ett eget Svenska kyrkan certifikat!

Så – nej, Imberg och Holmberg. Svenska kyrkan har inte beslutat att använda miljoner till att köpa utbildningar hos RFSL!

Foto: IKON/Magnus Aronsson