Svenska kyrkans sociala roll

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkans sociala roll
Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet.

Inom ramen för den ”Välfärdsutredning” som inom kort kommer (februari 2014) att presenteras har Centrum för religion och samhälle vid Uppsala universitet genomfört en attitydundersökning om svenskarnas attityder till fria aktörer inom välfärdsområdet, ”Svenska kyrkan och välfärden” (april 2013, se undersökningen nedan)

Undersökningen visar bland annat;

”att 45 % av svenska befolkningen anser att Svenska kyrkan skall kunna fungera som aktör inom välfärdsområdet, och att endast 33 % är negativa till den tanken”
och att
”den positiva attityden till Svenska kyrkan som välfärdsaktör grundar sig på tanken om medmänsklighet. De svarande tror inte att vinstintresset driver en kyrklig eller ideell verksamhet och jämförelser kan därför inte göras med företag av typ Carema. Av de fria svaren framgår en önskan om att framtida välfärdsaktörer skall sätta människan snarare än vinsten i centrum. I huvudsak litar de svarande på att kyrkan skall driva välfärdsverksamheten på ett professionellt sätt”.

I utredningen framkommer också en oro för religiös påverkan och för att personal skulle anställas utifrån ”gudfruktighet” snarare än kompetens.

Det betyder att POSKs program är inne på rätt väg och att Svenska kyrkans närvaro och kompetens som en aktiv aktör inom samhällets välfärd är mycket viktig. Det är uppenbart att det i vårt samhälle håller på att breda ut sig en uppfattning om att det är något konstigt och främmande att vara kristen och leva i en församlingsgemenskap. Religiös påverkan är något man bör undvika.

Det i sig är ett skäl för att vi som kyrka behöver finnas närvarande i vardagen där människor behöver den omsorg vi erbjuder i nya sammanhang. Samtidigt som detta är en möjlighet finns det en fara i om församlingar driver verksamhet som inte håller hög kvalité och inte har personal med en god kompetens inom den verksamhet det gäller. Förtroende är något vi kan erövra men också förlora.

Att bedriva verksamhet i samverkan med andra kräver en lång och väl genomförd process där våra egna motiv och mål är utgångspunkt. Varför? Var? Hur? När? Vad betyder det för oss i vårt eget sammanhang?

Hur bedriver vår kommun skola, vård och omsorg? Vilka aktiva aktörer inom den ideella sektorn finns? Hur är det att leva i vårt sammanhang? Vilka lokala behov finns hos oss? En spännande resa väntar på att initieras och erfarenheter att lära av och ta tillvara?

Anna Lundblad Mårtensson
stifsdiakon i Linköpings stift

ledamot av kyrkomötet, kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens AU
ledamot av POSKs riksstyrelse

Social ekonomi