Ladda ner handlingsprogrammet som pdf här
Om du vill ha ett handlingsprogram med bilder och i färg laddar du ner pdf här du kan då skriva ut programmet dubbelsidigt och får en vikbar A5 folder.
Vi vill
Program för Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan, POSK. Antaget av årsmötet den 19 april 2008.
Kortprogrammet har en egen sida här.
Kortprogrammet på engelska här>>
Kortprogrammet på finska här>>
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK
Svenska kyrkans församlingar har en gammal demokratisk tradition. Beslut har fattats antingen på kyrkostämma, direkt av församlingens medlemmar eller av ett demokratiskt valt kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Det valsystem som infördes vid 2001 års kyrkoval innebär att de som hör till Svenska kyrkan även väljer kyrkomöte och stiftsfullmäktige direkt. Detta ställer krav på en tydligare redovisning av vad de olika nomineringsgrupperna står för.
POSK har traditionellt förknippats med mångfald. Detta beror på att POSK ger sina representanter frihet att rösta enligt egen övertygelse. POSK ser nämligen uppdraget för förtroendevalda som ett utflöde ur församlingens gudstjänst, liv och verksamhet. I många frågor har en bred majoritet bland POSKs aktiva gemensamma ståndpunkter. POSK har därför valt att redovisa dessa i ett utförligt program.
Detta program inför mandatperioden 2010–2013, som tagits fram på sedvanlig demokratisk väg, speglar den värdegemenskap som finns inom POSK och den rikedom som ryms inom Svenska kyrkans skilda traditioner och andliga arv.
Programmet är offentligt men främst avsett för internt bruk inom POSK, exempelvis som information till lokala grupper, som vägledning för nya kandidater och förtroendevalda och som hjälp åt alla engagerade att reflektera över Svenska kyrkans framtid. Med detta program som grund utformas konkreta program på stiftsnivå och lokalt, vilka ska tjäna som ledning för POSKs ledamöters ställningstaganden den kommande mandatperioden. Programmet är också en grund för utformningen av information till väljare.
Program för 2010–2013
Program för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, antogs av årsmötet den 19 april 2008 och ersätter tidigare program.
Detta är POSK
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.
Historisk kommentar
I Göteborg infördes kyrkofullmäktige redan
1883, och där uppstod också den första partipolitiskt obundna
kyrkofullmäktigegruppen, Föreningen K, år 1902 och den första obundna
nomineringsgruppen Kyrkans Vänner år 1927. När kyrkofullmäktige infördes
allmänt år 1930 fick de politiska partierna ett större intresse för Svenska
kyrkans lokala nivå (församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter), och
det blev efterhand svårare för kyrkligt intresserade att bli nominerade om de
inte gick in i ett politiskt parti. Som en motreaktion uppstod så småningom
partipolitiskt obundna grupper på skilda platser, och från 1970-talet växte
partipolitiskt obundna stiftsorganisationer fram, med olika namn i olika stift.
Den tilltagande politiseringen i kyrkomötet, som blev tydlig efter kyrkomötesreformen 1983, framtvingade en bättre organisering av de kandidater som inte hade partipolitisk förankring. POSK på riksnivå konstituerades år 1987 i S:t Jacobs församlingshem i Stockholm med Rolf Nordblom som förste ordförande. Tillkomsten av stiftsfullmäktige 1989 accentuerade behovet av stiftsorganisationer som kunde leda nomineringsarbetet inför valet. Det nya valsystem som infördes 2001 med direkta val till både stift och kyrkomöte gynnar en rikstäckande organisation med ett gemensamt namn. Samtliga stiftsorganisationer och de flesta grupper på lokal nivå har nu bytt namn till POSK.
Detta gör POSK
En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan. Till uppgiften hör att stödja dem genom utbildning, samtal och gruppgemenskap. Särskilt viktigt är det att intressera unga vuxna att bli förtroendevalda. POSKs kandidater utses lokalt där de är kända och engagerade och där det finns ett förtroende för dem som personer.
Program på lokal-, stifts- och riksnivå tas fram på demokratisk väg och speglar därför den dominerande uppfattningen inom POSK. Majoritetens uppfattning binder aldrig den enskilde förtroendevaldes ställningstagande. POSK ger sina företrädare frihet att ta ställning efter egen övertygelse, vilket innebär att minoritetsröster inte tystas. En gemensam linje hålls dock vid val av representanter i olika organ för att gruppen inte ska förlora i inflytande i förhållande till andra nomineringsgrupper.
POSKs sätt att arbeta innebär att det ibland
finns flera uppfattningar bland POSKs förtroendevalda. POSK menar att detta
speglar mångfalden hos olika kyrkliga traditioner inom Svenska kyrkan och att
detta är en styrka, inte en svaghet eller ett problem. Samtal och gruppmöten
inom POSK syftar till att belysa frågorna allsidigt och att hjälpa POSKs
representanter att ta ställning. Den som är vald att representera POSK i styrelse eller nämnd rådgör och står i
dialog med POSK-gruppen.
Kommentar
Mångfalden har inte hindrat att POSKs förtroendevalda varit eniga och pådrivande i många frågor. POSK var en viktig aktör i två av 1990-talets stora kyrkliga reformer, kyrkotillhörighet genom dop och en kyrka fri från staten. I båda fallen löstes frågorna i enlighet med POSKs program.
Detta vill POSK
POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen. Detta främjas av möjligheten att ta på sig kyrkliga förtroendeuppdrag utan krav på bundenhet till de politiska partierna. POSK rekryterar sina kandidater oberoende av vederbörandes politiska uppfattning eller eventuella medlemskap i politiskt parti.
Kommentar
Kritiken mot de politiska partiernas inflytande i Svenska kyrkan har ökat, särskilt vid relationsförändringen år 2000, när kyrkolagen ersattes av kyrkans egen kyrkoordning och kyrkans delar miste sin status som statliga myndigheter och kyrkokommuner. Därefter har flera politiska partier valt att istället engagera sig i Svenska kyrkan genom närstående parallellföreningar med snarlika namn. POSK uppfattar denna utveckling som ett tecken på att partiernas roll i Svenska kyrkan är ifrågasatt.
Detta tänker POSK verka för
Svenska kyrkans karaktär
Folkkyrka
Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar.
Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
Invandrartäta områden i storstäderna med sin mångkulturella och mångreligiösa befolkning är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Som ”minoritetskyrka” måste Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission. Bland våra invandrare finns många kristna grupper. Dessa kan vara en tillgång som inte får glömmas bort. Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter.
Att stärka känslan av att höra till Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar även i ett mångkulturellt sammanhang.
Kommentar
En stor majoritet av Sveriges befolkning, cirka 75 procent, tillhör Svenska kyrkan. Kyrkan har alltså ett fortsatt stort förtroende i vårt land. Svenska kyrkans undersökning från 2004 om en rörligare församlingstillhörighet visar att de som tillhör kyrkan kan delas in i tre ungefär lika stora grupper: en som aktivt deltar i kyrkans verksamhet, en som deltar mer sporadiskt och en som har en mycket låg kyrklig aktivitet. De som utträder ur kyrkan tillhör i första hand den senare gruppen.
Vigningstjänsten
År 2008 firade Svenska kyrkan 50-årsjubileum av beslutet att öppna prästämbetet i Svenska kyrkan för kvinnor. För de allra flesta i Svenska kyrkan är det självklart och glädjande att det numera finns diakoner, präster och biskopar av båda könen i Svenska kyrkan. POSK delar denna positiva inställning och är självklart emot all slags särbehandling på grund av kön, såväl när det gäller anställda och förtroendevalda som frivilligarbetare i Svenska kyrkan.
Stift
Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.
Biskop och stiftsstyrelse har att främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande traditionell kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.
Rikstäckande
Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Varje församling behöver personal med både en bred och djup kompetens för att tillsammans med frivilliga medarbetare bedriva arbetet i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. De administrativa enheterna måste vara tillräckligt stora för att kunna klara sin ekonomi och de många uppgifter som idag ligger på arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar kommer att möta ekonomiska påfrestningar, detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med färre kyrkotillhöriga.
I hela landet måste det finnas rimliga
möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka
för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i
kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora.
Men för att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och
pastoratsindelningen.
Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.
Församlingstillhörighet
POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela
landet genom de territoriella församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret
för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella
församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, och de har också ett ansvar för
alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att
delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill. Genom
clearingsystemet är det kostnadsfritt att välja en annan kyrka än hemkyrkan för
de kyrkliga handlingarna – dop, konfirmation, vigsel och begravning.
POSK vill öka möjligheterna för dem som tillhör Svenska kyrkan att kunna engagera sig i en annan församling än hemförsamlingen genom att ge möjlighet att bli vald till förtroendeuppdrag där. POSK vill också verka för att genomföra de begränsade möjligheter till en friare församlingstillhörighet som är förenliga med Lagen om Svenska kyrkan. På sikt bör den enskilde få större möjligheter att påverka sin församlingstillhörighet utifrån sitt kyrkliga engagemang.
Demokrati
Att Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad tillhör hennes identitet och betraktas som en självklarhet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst och ansvarstagande i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid. Alla frågor kan inte heller bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför, att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet och förutom sin roll i läronämnden ges ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.
Ett enklare och billigare valsystem bör
införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre
dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte
enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand
kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill
säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig
är behandlingen av lärofrågor.
POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.
Kommentar
Efter kyrka-statreformen år 2000 har Svenska
kyrkan fått en alldeles för stor och därmed kostsam demokratisk kostym. Delvis
ärvde kyrkan ett valsätt som var kopierat från de kommunala valen –
församlingar och samfälligheter var ju tidigare kyrkliga kommuner – dels
tillkom ett mycket resurskrävande registrerings- och kontrollförfarande samt
direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Bakom detta anas de politiska
partiernas försök att behålla greppet om Svenska kyrkan. De allmänpolitiska
partierna dominerar också beslutsfattandet på de allra flesta håll i Svenska
kyrkan.
POSK har tidigt varnat för riskerna med direkta val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Kombinationen av direkta val, lågt valdeltagande och utjämningsmandat har medfört, att grupper utan församlingsförankring med ett fåtal röster fördelade över landet fått mandat i kyrkomötet. Endast en återgång till indirekta val till kyrkomötet kan vända denna utveckling.
Svenska kyrkans verksamhet
Levande församlingar
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.
Musiken i kyrkan ska vara ett redskap att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd från dåtid till nutid. Musiken har en stor roll i vårt gudstjänstliv. Den tillför det talade ordet ytterligare en dimension som kan förstärka och förtydliga evangeliet om Jesus Kristus. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet och POSK menar att detta arbete är viktigt även i framtiden.
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.
I Svenska kyrkan finns det och behövs många frivilliga, som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden – diakoni, musik, barn- och ungdomsverksamhet, studiearbete, gudstjänst, information, administration, stöd till internationellt arbete och så vidare. Betydelsen av frivilliga insatser i församlingslivet är stor både för den enskilde och för församlingen och kommer att öka än mer. POSK vill värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser, samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.
Barn och ungdomar
Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som idag väljer att konfirmeras är i minoritet. POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.
Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang. POSK menar att en stark barn- och ungdomsrörelse är viktig för kyrkan och stöder Svenska Kyrkans Unga.
Rekrytering och utbildning
Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Svenska kyrkans anställda måste ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma. Diakonvigning är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan. Svenska kyrkans diakonutbildning bör öppnas för fler yrkesgrupper inom kyrkan.
Svenska kyrkan måste bli bättre på att rekrytera kandidater för tjänst inom kyrkan. Den gudstjänstfirande församlingen är den naturliga basen för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Programmet Volontär i Svenska kyrkan är ett sätt att låta unga människor pröva tjänst. Det är avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att musicera. Därför bör kyrkomusikernas tjänster också innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen måste förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika kompetensområdena måste ha en hög yrkeskompetens och kunna verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.
Såväl kyrka som samhälle är stadda i ständig förändring och därför anser POSK att en ny utbildningsorganisation också bör innefatta möjligheter till kontinuerlig fortbildning för alla.
Anställda och förtroendevalda
Svenska kyrkan har många anställda och ska
vara en god arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Till en god
arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt
att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan
kyrkoherdar och andra arbetsledare. Kyrkoherden ska vara chef för alla
anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på
kyrkoherdens kompetens och lämplighet.
Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar i vigningstjänsten. Kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande är nyckelord.
Utlandskyrkan
Svenska kyrkan i utlandet, är en
betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som av olika
anledningar vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Arbetet
utomlands har mycket olika förutsättningar inte minst när det gäller juridisk
status och finansiering. Verksamheten finansieras med lokalt
insamlade medel, genom anslag från kyrkan på nationell nivå och genom
insamlingar i Sverige.
Det är angeläget att utlandskyrkans arbete knyts närmare kyrkan i Sverige och ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet, och viss rösträtt tillkommer utlandsförsamlingarna vid valet av biskop i Visby stift. POSK anser att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i utlandskyrkans styrelse.
Svenska kyrkans ansvarstagande
Mångfald och respekt
Liksom de stora kyrkorna ute i världen rymmer
Svenska kyrkan många andliga traditioner. Arvet från väckelserörelserna under
1800-talet, liberalteologin från förra sekelskiftet, folkkyrkligheten i början
av 1900-talet, de lågkyrkliga och högkyrkliga traditionerna, det sociala
engagemanget sedan 1960-talet, befrielseteologi, feministisk teologi,
skapelseteologi, karismatisk förnyelse, mystik och så vidare – rörelserna är
många och mycket ryms inom Svenska kyrkans tradition.
POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner.
Bibel och bekännelse är grundläggande och
omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms
inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds
fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför
samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan.
För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.
Brokyrka
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges kristna råd, bland annat genom överläggningar med andra kristna kyrkor och samfund samt genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete. Det sker också internationellt inom Kyrkornas Världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).
POSK menar att anslagen till KV och LVF bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.
Den ökade integrationen inom Europa kräver också förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakningen av och påverkan på det mångfasetterade arbete som bedrivs inom EU:s många organ.
Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga värdegrund och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det alltmera mångkulturella och mångreligiösa samhället vi lever i har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.
Kommentar
Under den internationella ekumenikens
hundraåriga historia har Svenska kyrkan kommit att fungera som en brokyrka
mellan de lutherska och de anglikanska, ortodoxa och katolska kyrkorna. Under
de senaste decennierna har många ekumeniska framsteg skett såsom Limadokumentet
Dop nattvard ämbete, överenskommelserna mellan Nordeuropas lutherska och
anglikanska kyrkor (Borgåöverenskommelsen), samt den teologiska deklarationen
angående rättfärdiggörelseläran mellan lutherska kyrkor och Romersk katolska
kyrkan.
I alla de överläggningar som föregick dessa framsteg spelade Svenska kyrkan en viktig roll. Svenska kyrkan har vidare slutit överenskommelser om kyrkogemenskap med Metodistkyrkan, Svenska Missionskyrkan, den Filippinska oberoende kyrkan och de evangeliska kyrkorna i Tyskland (EKD). På europeisk nivå innebär de ekumeniska riktlinjerna i dokumentet Charta Oecumenica en historisk möjlighet. Dokumentet är gemensamt för katoliker, ortodoxa, anglikaner, lutheraner och reformerta.
Samlevnad
Den 1 maj 2009 upphörde möjligheten att ingå partnerskap och nu kan endast äktenskap ingås, oavsett om makarna är av olika eller samma kön. Riksdagen har beslutat att partnerskap kan gälla som äktenskap efter anmälan.
Trossamfund erbjuds möjlighet att ansöka om vigselrätt. POSK anser att det för enskilda präster inte ska föreligga skyldighet att förrätta vigsel. För POSK är detta en nödvändighet för att Svenska kyrkan ska kunna ansöka om vigselrätt.
Inom Svenska kyrkan, och även inom POSK, finns olika uppfattningar om kyrklig vigsel. POSK menar att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.
Det fortsatta arbetet med samlevnadsfrågor bör också innefatta ekumeniska konsultationer med andra kyrkor, särskilt kyrkorna inom Borgågemenskapen och Sveriges kristna råd. POSK vill arbeta för att samtal om samlevnad förs på alla nivåer i Svenska kyrkan och med respekt för olika uppfattningar. Utgångspunkten är att föra kontinuerlig dialog och fatta beslut på ett sådant sätt att kyrkosplittring inte uppstår.
Internationell mission och diakoni
Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till
exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt
överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel
behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.
Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. Genom opinionsbildning bör pastoraten stimuleras att anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.
Förvaltarskap
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.
Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. Vi vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.
Miljö och rättvisa
POSK anser att kyrkan ska tala tydligt om
miljö och rättvisa. En ohållbar livsstil orsakar förutom sociala orättvisor och
miljöförstöring också klimatförändringar. Vi riskerar alla, men främst våra
medmänniskor i de fattigaste länderna, att drabbas av klimatförändringarnas
konsekvenser. Vi människor kan bromsa den negativa utvecklingen genom att vi
värnar skapelsen.
Ett sätt att ta ansvar är att endast efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar samhällsutveckling i samklang med hela skapelsen. Därför är det naturligt att POSK förespråkar rättvis handel.
Program för Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan, POSK. Antaget av årsmötet den 19 april 2008.
Reviderat under rubriken Samlevnad vid årsmötet 9 maj 2009.
