POSKs program 2018-2021

POSKs program inför mandatperioden 2018-2021 har tagits fram genom demokratiska diskussioner och beslut. Det speglar den värdegemenskap som finns inom POSK och den rikedom som ryms inom Svenska kyrkans skilda traditioner och andliga arv.
Programmet är relativt omfattande och vi vill med detta visa att POSK tar ansvar för hela Svenska kyrkan. Programmet används som information till nya lokala grupper, som vägledning för nya kandidater och förtroendevalda och som hjälp åt alla engagerade att reflektera över Svenska kyrkans framtid.
Med detta program som grund utformas konkreta program på stiftsnivå och lokalt, vilka ska tjäna som ledning för POSKs ledamöters ställningstaganden den kommande mandatperioden. Programmet är också en grund för utformningen av information till väljare.

POSKs program för 2018-21
(Nedladdningsbar textversion utan bilder, PDF-format)

Vision och program inför kyrkovalet 2017

för POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Innehåll
VISION
IDENTIET OCH IDEOLOGI
POSK – ett gott val
En fri kyrka – på riktigt
En kyrka i världen – en kyrka för dig
Mångfald – en möjlighet
KYRKANS UPPDRAG
Svenska kyrkans karaktär
Kyrka för alla
Kyrka överallt
Demokratisk kyrka
Svenska kyrkans verksamhet
Levande och missionerande församlingar
Gudstjänstens fest
Diakonins kärlek
Kyrkomusikens kraft
Mera kultur
Barn och ungdomar
Lärande och undervisning
Rekrytering och utbildning
Forskning
Anställda, ideella och förtroendevalda
Svenska kyrkan i utlandet
Svenska kyrkans ansvarstagande
Teologisk mångfald och respekt
Samlevnad
Brokyrka
Internationellt arbete, hållbarhet, miljö och rättvisa
Kyrkan som välfärdsaktör
Flykting- och integrationsfrågor
Förvaltarskap

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•     erbjuda närvaro, gemenskap och växt
•     förmedla befrielse, hopp och livsmod
•     se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•     respektera individen och glädjas åt mångfalden
•     vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•     ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
•     vara en brobyggare mellan kyrkor
•     sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

POSK vill verka för detta genom följande program:

Identitet och ideologi

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Upp

En fri kyrka – på riktigt

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

Upp

En kyrka i världen – en kyrka för dig

Världen genomgår stora och snabba förändringar. Därför måste vi ständigt söka svar på aktuella etiska och existentiella frågor. POSK vill att Svenska kyrkan arbetar aktivt med dessa. Kyrkan ska vara de utsattas röst och kämpa kärleksfullt för det goda.

POSK menar att varje människa kan ge viktiga bidrag till kyrkans engagemang i den egna församlingen, i Sverige och i världen. Kyrkan och församlingen är till för dig och ditt engagemang, din kunskap, din förmåga och för ditt kristna liv. Tillsammans skapar vi mötesplatser för kristen växt och mognad.

Upp

Mångfald – en möjlighet

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

Upp

Kyrkans uppdrag

Svenska kyrkans karaktär

Kyrka för alla

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som tar ansvar för alla som bor i landet. Kyrkan har också ett ansvar för dem som under längre eller kortare tid vistas utomlands. En kyrka med ansvar för alla är välkomnande och sändande. Varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.

Dopet är grundläggande för ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Ett särskilt ansvar har de som är vigda till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslångt uppdrag i kyrkan under självständigt läroansvar.

En kyrka med ansvar för alla gynnas av en bred rekrytering av såväl anställda, förtroendevalda som ideella medarbetare.

Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och all annan diskrimineringsgrund.

Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen församling. För en folkkyrka är de kyrkliga handlingarna, dop, konfirmation, vigsel och begravning viktiga tillfällen att skapa goda relationer. Genom själavård, diakonal och social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället tar kyrkan sitt ansvar.

När Svenska kyrkan är minoritetskyrka i ett område behövs nya arbetsformer. I mångkulturella områden kan det finnas många kristna. De är en stor tillgång som genom sina erfarenheter kan berika och inspirera församlingens gudstjänstliv och verksamhet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att öka och bredda gudstjänstutbudet så att fler ges möjlighet att delta.

Upp

Kyrka överallt

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Församlingar uppstår där människor samlas till gudstjänst, bön och diakoni. Varje församling ska ges så stort ansvar som möjligt utifrån lokala förutsättningar. POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara så att små församlingar kan överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten när det finns förutsättningar för det.

I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. Varje församling behöver tillgång till personal med bred och djup kompetens för att tillsammans med ideella arbeta i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta förutsätter ett rikstäckande inomkyrkligt utjämningssystem.

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, indelad i stift med biskop som ledare. Varje stift har en unik historia och särprägel vilket bidrar till mångfald. Biskopsmötets roll växer och i samband med det ökar behovet av att varje biskop kan fylla en funktion inte bara i det egna stiftet.

Biskopen ska tillsammans med stiftet stödja församlingarna i deras uppgift. Stiftet har ansvar för att pastorat och självständiga församlingar (de som inte ingår i pastorat) har ändamålsenlig storlek utifrån pastorala och ekonomiska hänsyn. POSK tycker att det är viktigt att stiftet håller en nära dialog med och stödjer berörda församlingar vid pastoratsregleringar. POSK vill stoppa ”församlingsdöden” och öka antalet församlingar inom pastoraten så att varje kyrka med ett regelbundet gudstjänstliv utgör bas för en församling.

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill, liksom att ta del av kyrkliga handlingar enligt kyrkans clearingsystem.

POSK verkar för en friare församlingstillhörighet. POSK strävar efter att öka möjligheterna för den som tillhör Svenska kyrkan att bli vald till förtroendeuppdrag i en annan församling än där man bor. Medlemmar som studerar på annan ort eller av olika skäl behöver flytta till särskilda boenden ska kunna välja församling. Omflyttningar inom landet innebär i dag att församlingsgemenskapen bryts. För att främja delaktighet i församlingen på den nya bostadsorten bör den enskilde välkomnas och påminnas om glädjen över att det kyrkliga engagemanget får en fortsättning.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att finna vägar för att öka antalet församlingar genom att varje kyrka med ett regelbundet gudstjänstliv blir bas för en församling som samverkar i pastorat.

Upp

Demokratisk kyrka

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i vår tro på att Gud kallar människor till uppdrag och uppgifter i kyrkan och i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Utformningen av demokratin kan däremot skifta över tid för att på ett så fullödigt sätt som möjligt prägla beslutsfattande på alla nivåer.

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Lärofrågor handläggs därför i särskild ordning där biskoparna har ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar. POSK menar att biskoparna dessutom borde ha rösträtt i kyrkomötet.

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs.

Upp

Svenska kyrkans verksamhet

Levande och missionerande församlingar

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan.

POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi för att kunna föra evangeliet om Jesus Kristus vidare i varje tid. Varje församling ska ha en plan för sin mission inkluderande utåtriktad kommunikation, såsom församlingsblad, närvaro i sociala medier och annonsering. Att stärka känslan av stolthet att tillhöra Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar. Den som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska mötas med respekt och erbjudas stöd, gemenskap och genomtänkt dopundervisning.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling och pastorat ska ha en plan för sin mission, inklusive utåtriktad kommunikation.
att regelbundet ompröva all verksamhet utifrån de lokala behoven.
att prioritera verksamheter som bygger levande och missionerande församlingar.

Upp

Gudstjänstens fest

Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Allt färre deltar i huvudgudstjänster på söndagar. Särskilt allvarligt är att den fest som är centrum i församlingens verksamhet inte självklart samlar församlingens anställda och förtroendevalda. Församlingen bör uppmuntra sina anställda och förtroendevalda att delta i gudstjänstlivet.

Gudstjänstförnyelse och ökat ideellt engagemang i gudstjänsten är nödvändigt. Det finns en positiv utveckling när många församlingar möter nya grupper av människor genom vardagsgudstjänster med olika karaktär. Det är angeläget med både bredd och igenkännande i gudstjänstformerna, men även att det fortsätter att finnas en mångfald av uttryckssätt. I en evangelisk-luthersk kyrka är förkunnelsens kvalitet också viktig. Evangeliet om Jesus Kristus som vår frälsare och befriare får inte gå förlorat och ersättas av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Deltagandet i gudstjänsterna vid dop, konfirmation, vigsel och begravning är stort. Dessa gudstjänster är i allmänhet mycket uppskattade av deltagarna. Fler människor möter Svenska kyrkan där än i de allmänna gudstjänsterna. Dessa gudstjänster måste därför få tillräckliga resurser för att bevara sin kvalitet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att förtroendevalda deltar i församlingens gudstjänstliv.
att ge större utrymme för ideellt engagemang i gudstjänsten.
att vid anställning av personal beakta viljan att delta i gudstjänstlivet.
att verka för utveckling och fördjupning av gudstjänstlivet.

Upp

Diakonins kärlek

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig och innebär att möta människor i utsatta livssituationer med delaktighet, respekt och solidaritet, och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nya utmaningar som asylboenden och EU-migranter ställer krav på församlingens diakoni. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Här finns stort utrymme för ideellt engagemang.

Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det alltid ska finnas en diakon för varje församling, vilket innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att resurser tillförs för reflektion och kompetensutveckling kring nya diakonala utmaningar.
att det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om att det ska finnas en diakon för varje församling.

Upp

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå.
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer.
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Upp

Mera kultur

Tro och kultur är tvillingar, tätt sammanflätade och ger varandra inspiration och näring. Människor uttrycker sin tro på olika sätt i bild, litteratur, arkitektur, rörelser, musik med mera. Tron får sin inspiration och fördjupning i samspelet med kulturen. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas.

Det är viktigt att kontakten mellan kyrkan och kulturlivet breddas och att kyrkorummet utformas och ger utrymme för vårt behov av att tolka tron. Så har skett i alla tider, och det är viktigt att det fortsätter så att inte enbart äldre tiders trostolkning kommer till uttryck. Det samtida kulturlivet ska ges möjligheter att samspela med nutidens tro. Svenska kyrkans kulturstipendier är ett sätt. Församlingen bör samverka med det lokala kulturlivet på många sätt.

Svenska kyrkans kulturarbete behöver utvecklas och förnyas. Vi måste i dialog ständigt söka nya språk för vår kristna tro. Här är också internationella kontakter viktiga.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbeta för möjligheter att söka kulturmedel för kyrkans musik.
att öka församlingarnas samverkan med det lokala kulturlivet.

Upp

Barn och ungdomar

Svenska kyrkan har ett ansvar för uppföljning av dopet och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. Arbetet med barnkonsekvensanalys behöver fördjupas och utvecklas. Körsång är en av Svenska kyrkans största barn- och ungdomsverksam-heter. Kyrkan bör också vara en arena som ger plats för ungas musikuttryck.

Den sjunkande andelen ungdomar som konfirmeras gör att arbetet med konfirmander behöver stärkas. De ungas livssituation är i dag ofta så pressad att det kan vara svårt att delta i konfirmandträffar på veckodagar. Nya tider behöver därför prövas och fler konfirmationsprofiler kan behövas. Konfirmandtiden behöver också stärka förmågan att leva i och förstå mångkultur och mångreligiositet. De unga ledarna ska lyftas fram som en viktig resurs och ges möjlighet till utbildning.

POSK menar att det är värdefullt och viktigt med ungas självorganisering och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera. De Ungas Kyrkomöte ska regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Även för de ungdomar som inte vill organisera sig i föreningsform ska församlingen erbjuda verksamhet. Det är därför angeläget att församlingarna erbjuder de unga miljöer och oaser för vila och inspiration som motvikt till deras kravfyllda liv.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingarna och pastoraten lägger tillräckliga resurser på konfirmandarbetet.
att unga konfirmandledare ges möjlighet till fördjupande utbildning.
att stiften tar ansvar för att det anordnas konfirmandläger med särskilda profiler som attraherar både flickor och pojkar.
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet.

Upp

Lärande och undervisning

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. Församlingen måste därför ha en genomtänkt plan för lärande och undervisning från småbarnstiden till vuxen ålder. Församlingspedagogerna har här en nyckelroll.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Upp

Rekrytering och utbildning

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig rekryteringsbas. POSK verkar för möjligheten att göra volontärår i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

Utbildningsinstitutet i Uppsala och Lund, som svarar för pastoralteologisk utbildning för församlingspedagoger, diakoner, präster och kyrkomusiker, bör också användas för kvalificerad fortbildning för kyrkans personal. Även STI, Svenska teologiska institutet i Jerusalem, bör utnyttjas för kvalificerad fortbildning. Antagningarna till vigningstjänst ska vara rättssäkra och likvärdiga i stiften. Vikt ska fästas vid kandidaternas kyrkliga förankring. POSK anser att nyvigda präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.

Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen behöver förstärkas och antalet utbildningsplatser ökas eftersom det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan på nationell nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen.

Varje församling behöver ett väl fungerande arbetslag där präster, diakoner, musiker och pedagoger har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att för-samlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt. Även personal som vaktmästare, informatörer och administratörer behöver en grundläggande utbildning om Svenska kyrkans tro och liv.

Svenska kyrkan är beroende av tillgång på goda ledare. Det är därför viktigt att tidigt identifiera ledarämnen och ge dem växande ansvar och utbildning. En strategi och program för ledarförsörjning är därför nödvändig inför framtiden.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att nya präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.
att Utbildningsinstitutet och STI även nyttjas för kvalificerad fortbildning.
att kyrkomusikernas tjänster innefattar instrumentalundervisning.
att personal med stödfunktioner erbjuds grundläggande utbildning om Svenska kyrkan.
att förstärka rekryteringen av kyrkomusiker och verka för att öka antalet platser i fackutbildningen.
att ta fram en Svenska kyrkans strategi och program för ledarförsörjning.
att volontäråret används som ett instrument för rekrytering.

Upp

Forskning

Forskningsavdelningen vid kyrkokansliet bedriver forskning av betydelse för Svenska kyrkan. Det är angeläget att Forskningsavdelningen också regelmässigt engageras vid betydelsefulla förändringar i kyrkan, för att följa utvecklingen på ett professionellt sätt. Det kan gälla församlingsinstruktionernas styrande roll, mottagandet av den nya kyrkohandboken, rollfördelningen mellan kyrkoråden och de nya församlingsråden, kyrkoherderollens utformning i de nya stora pastoraten, och så vidare.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att ge kyrkokansliets forskningsavdelning uppdraget att följa betydelsefulla förändringar i Svenska kyrkan.

Upp

Anställda, ideella och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda, ideella medarbetare och förtroendevalda, och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i ett pastorat eller i en självständig församling och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkoråd och församlingsråd ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar.

POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande och vill därför förstärka utbildningen av nya och fortbildningen av mer erfarna förtroendevalda.

I Svenska kyrkan finns det och behövs många som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden. POSK vill, som ett uttryck för vår kyrkosyn, värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att göra kyrkan till en attraktiv arbetsplats som lockar många kompetenta människor.
att förstärka utbildningarna av nya och gamla förtroendevalda.
att ideella medarbetare efterfrågas, utbildas, uppmuntras och ges ansvar i församlingarna.

Upp

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.

Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.

Svenska kyrkan i utlandet har sin tillsyn från Visby stift och främjandefunktionen på kyrkokansliet i Uppsala. I såväl kyrkomötet som i Visby domkapitel och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet har utlandsförsamlingarna vald representation. POSK har under flera är varit pådrivande för att detta skulle bli verklighet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov.

Upp

Svenska kyrkans ansvarstagande

Teologisk mångfald och respekt

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Det är en styrka att det ryms många olika sätt att förstå och tala om Gud.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att traditioner och fromhetsriktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska kunna utövas och utvecklas.
att en generös attityd ska prägla mötet mellan grupper med skilda uppfattningar inom kyrkan.
att samtalsklimatet i Svenska kyrkan präglas av respekt för varandra och varandras olika åsikter.

Upp

Samlevnad

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att det beslut som kyrkomötet har fattat om vigsel mellan personer av samma kön ska stå fast i sin helhet.
att äktenskapssynen inte ska ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.

Upp

Brokyrka

Svenska kyrkans långa tradition som brokyrka ger ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet. Ekumeniskt samarbete bör uppmuntras där det finns olika kristna kyrkor i närheten av varandra.

POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft för att stärka den kristna gemenskapen. Lokalt sker detta genom samverkan mellan kristna församlingar och nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF). De dokument som utgör resultaten av det ekumeniska arbetet behöver spridas bättre till församlingarna.

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har Svenska kyrkan också ett ansvar att möta och föra dialog med andra trosbekännare. Religionsdialog utövas idag främst på stiftsnivå och nationell nivå men kan behöva stärkas på lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan mission, som är en del av församlingens grundläggande uppgift, och religionsdialog.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att anslagen till Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF) ska prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas.
att Svenska kyrkan ska arbeta för att skapa bättre kontakter mellan KV och de kyrkofamiljer som har valt att stå utanför.
att stärka församlingarna i att lokalt verka ekumeniskt och utöva mission.

Upp

Internationellt arbete, hållbarhet, miljö och rättvisa

Kyrkans primära uppgift är att skapa möjligheter för människor att möta Kristus.
Kristi kärlek driver oss att ta ansvar för såväl utvecklingsarbete och katastrofbistånd som för den hotade skapelsen.

Arbetet med opinionsbildning för internationellt bistånd är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet till att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter, och utveckling av vänförsamlingsprojekt är därför viktiga.

Världen präglas på många sätt av våld och övergrepp. Det är en synd när sådant sker. Svenska kyrkans internationella arbete är viktigt för att uppmärksamma hela kyrkan på vad som sker och att förmedla de hjälpinsatser som måste sättas in.

Det är ytterst viktigt att skapa engagemang för de kristna i världen som är förföljda, utsatta för våld och övergrepp för sin tros skull. POSK menar att Svenska kyrkans hjälpinsatser till dessa måste öka. Särskild uppmärksamhet ska riktas på barns och kvinnors situation.

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö och som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. Inom detta område finns det många ideella som har ett starkt engagemang, vilket bör uppmuntras och tillvaratas.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd ska fortsätta.
att stöd till att rekrytera och utbilda internationella ombud och stöd till vänförsamlingsprojekt ska fortsätta.
att stift, pastorat och församlingar anslår medel till internationell diakoni och mission.
att stödja rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser.
att stödja ett aktivt miljöarbete i stift och församlingar, bland annat genom certifieringar och diplomeringar av olika slag.

Upp

Kyrkan som välfärdsaktör

Det finns möjlighet för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom vara till för människor i nya sammanhang. Den ideella sektorn står bara för två procent av den skattefinansierade välfärden, och ett ökat kyrkligt ansvarstagande inom detta område är eftersträvansvärt. POSK vill verka för att församlingar och pastorat utifrån sitt uppdrag som kyrka i ett sekulariserat samhälle överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet.

För alla uppgifter som inte tillhör församlingens grundläggande uppgift behöver det finnas ett tydligt motiv till varför man vill utföra dem. Svenska kyrkan ska på nationell nivå och genom stiften erbjuda incitament och kvalificerad rådgivning samt skapa tydliga riktlinjer för denna verksamhet, för att uppmuntra församlingar att våga satsa och samtidigt säkerställa en hög kvalitet.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Andra områden kan vara fritidsgårdar, hemtjänst och olika slags boenden. Det är en fortsatt angelägenhet för kyrkan att, där det finns förutsättningar, bedriva sådan verksamhet. För sådant som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna former som inte riskerar att det sammanblandas med och urholkar församlingarnas och pastoratens ekonomi. Dessa verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer.

Upp

Flykting- och integrationsfrågor

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar ett hopp. Mötet med kristna från andra delar av världen och med människor av annan tro får oss att reflektera och fördjupa vår egen identitet. Dessa möten tvingar oss också att se över prioriteringar av resurser och arbetssätt på alla nivåer i Svenska kyrkan för att bättre kunna möta de behov som finns.

POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen i dagens situation ofta präglad av våldsspiraler. Särskilt viktiga är våra möten och vårt engagemang för kristna från olika delar av världen.

I de segregerade områdena främst i storstädernas förorter måste Svenska kyrkans församlingar arbeta tillsammans med många andra goda krafter i samhället för att motverka hemlöshet, rotlöshet, fattigdom och utanförskap. Detta gäller också glesbygdsförsamlingar med asylboenden. En tydlig närvaro med ett starkt kärleksbudskap ska motverka nedbrytande och förstörande riktningar. Budskapet om att Guds frälsning gäller alla och att Guds kärlek vill allas bästa och deras upprättelse måste vara tydligt.

Svenska kyrkans församlingar och kyrkor ska vara öppna för kristna minoritetskyrkors gudstjänster. Det är också viktigt att fira gudstjänster tillsammans.

I ett mångreligiöst samhälle är det viktigt att olika religionsutövare har tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkans församlingar rustas än mer att ta emot migranter och människor på flykt.
att resurser tillförs de församlingar som har en stor andel flyktingar och invandrare inom sina gränser.

Upp

Förvaltarskap

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Att förvalta Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarsfullt sätt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida genom kopiering, storbildsvisning och internet, genom att omfattas av licenser som medger sådan frihet.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet. Förvaltningen av såväl stiftets egendom som prästlönetillgångarna ska lyda under stiftsstyrelserna och lämpligen handhas av ett egendomsutskott där ledamöter utanför styrelsen kan ingå.

Begravningsverksamhet innefattar myndighetsutövning gentemot hela befolkningen. För närvarande ingår den i det kyrkliga huvudmannaskapet. Förutsättningarna för huvudmannaskapet har nyligen ändrats genom att staten har infört en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta medför en ojämlikhet för människor beroende på var man bor.
Mycket talar för att huvudmannaskapet kommer att ifrågasättas i kommuner som får en väsentlig höjning av begravningsavgiften. Svenska kyrkan bör därför skapa beredskap för och utreda konsekvenserna av en överföring av huvudmannaskapet för begravningsverksamheten från Svenska kyrkan. Kyrkogårdar kan även fortsättningsvis skötas av Svenska kyrkan såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att all förvaltning av egendom i Svenska kyrkan ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas etiskt och ekologiskt hållbart.
att värna det viktiga kulturarv som utgörs av bland annat kyrkor och kyrkogårdar, och
att
hålla kyrkor öppna med hög tillgänglighet.
att stiften ska erbjuda kompetens inom byggnadsvård, underhåll och drift, till exempel beträffande energieffektivitet och inomhusklimat.
att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att prästlönetillgångarnas förvaltning ska lyda under stiftsstyrelserna.
att Svenska kyrkan ska skapa beredskap för och utreda konsekvenserna av en överföring av huvudmannaskapet för begravningsverksamheten från Svenska kyrkan.

Antaget av årsmötet 2016-04-23 
Ladda ner programmet som PDF  

Upp
Kyrkomusikens kraft! Gudstjänst i Sigtuna kyrka, aug. 2015. Foto: Lars-Gunnar Frisk