Insändare i Nya Lidköpings-tidningen

Vår kyrkomötesledamot Gunvor Torstensson (Skara stift) har fått publicerat en insändare i Nya Lidköpings-tidningen (NLT) som sedan besvarades av kyrkoherde Leif Nordlander i Vara pastorat.

Ett bra exempel på hur den lokala tidningen kan användas för att få ut POSKs budskap i ett vidare perspektiv. Gunvor har använt sig av vårt program då hon skrivit insändaren och repliken. Se detta replikskifte som en inspiration till att skriva egna insändare.

 

Församlingsbegreppet är viktigt – NLT 6/2 2017

Vara pastorat har beslutat att det ska bli en enda församling av de nuvarande sex. Det beslutet kan ingen ändra på. Men varför? Jag tycker att församlingsbegreppet är viktigt. Församlingen är den grundläggande enheten i Sv. kyrkan. Där firas gudstjänst, där finns närheten, delaktigheten och ansvarstagandet. Men för att klara ekonomi och all administration behövs större enheter. Då kan flera församlingar samverka och bilda ett pastorat. Varje församling är en juridisk person och har rätt att nominera ledamöter till sin egen styrelse/församlingsråd som sedan väljs av kyrkofullmäktige. Det åligger kyrkorådet i ett pastorat att tydliggöra ansvarsområden och ge delegation till församlingsråden. Att församlingsråden bara ska ha ansvar för gudstjänster är en missuppfattning.

Naturligtvis är det lättare att administrera en församling än sex stycken, och inte behöver man fira så många gudstjänster varje söndag, i princip räcker det med en enda. Men detta får aldrig vara skäl till att bryta upp fungerande församlingsgemenskaper!

Vara pastorat väljer att införa verksamhetsråd som åtgärd för ”Den stora utmaningen att få alla dem som är engagerade i sin sockenkyrka eller sitt församlingshem att känna delaktighet i den stora församlingen” /Leif Nordlander/. Man ska veta att verksamhetsråd inte har något självklart mandat utan är helt beroende av kyrkoherdens goda vilja. Lika osäker är tanken på att varje gammal församling ska representeras i kyrkorådet, och inte ger detta någon garanti för bästa sammansättning.

I höst är det kyrkoval. POSK menar att

  • församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse måste göras tydlig,
  • församlingar i ett pastorat ska ges uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och lokala behov.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Replik: Lokalt engagerade människor viktigast – NLT 8/2 2017

Det var lite förvånande att Vara pastorat blev apostroferad från ett grannpastorat och från en av nomineringsgrupperna POSK, genom Gunvor Torstenssons insändare, som jag här vill svara på.

Vara pastorat blir en församling enligt stiftsstyrelsens beslut i december med namnet Varabygdens församling från den 1 januari 2018. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) har ställt sig bakom strategibesluten i Kyrkomötet, det som kallades: ”Närhet och samverkan” där mycket av det som nu sker i Vara pastorat anses som framtiden.

Själv röstade jag emot denna utrednings slutsatser. Församlingsstrukturen som vi har i Svenska kyrkan, är en territoriell struktur som levt kvar sedan medeltiden. Jag delar Gunvor Torstenssons oro över församlingsdöden som sker i vårt land men inte av territoriella skäl utan på grund av sekulariseringen av samhället och den inre sekulariseringen i kyrkan. Jag tror att verkligheten är sådan att vi i framtiden måste se till den gudstjänstfirande församlingen och den har knappast med territorium att göra utan det är med lokalt engagerade människor som tar ansvar för den kyrka där de firar gudstjänst. För detta behövs inte den ”politiska” överbyggnaden som församlingsråd utgör utan engagerade människor.

Vår vision i Varabygdens församling är att lokalt engagerade människor får ett verkligt inflytande i den lokala gudstjänstfirande församlingen och dess verksamhet. Däri ingår verksamhetråd där ideella medarbetare deltar på i princip samma villkor som anställda medarbetare i beslut, verksamhet och prioriteringar lokalt. Sedan måste allt vägas och prioriteras efter de resurser som finns. Det är sant att till detta behövs delegationsbeslut men så är det med församlingsråden i dag också. Dessa har i dag mycket begränsad möjlighet till beslut om inte kyrkorådet beslutat om särskild delegation. Kyrkorådet i Varabygdens församling kommer ha visheten att ta sådana erforderliga beslut.

Vi står i en omvälvningstid där begreppen behöver tydliggöras. Den grundläggande skillnaden är att jag tror att den lokala gudstjänstfirande församlingen bäst formar sin gemenskap och sitt arbete. Det sker inte från kyrkoherdens bord även om han/hon har ansvaret, utan i och med engagerade människor. Det handlar inte om en kyrkoherdes välvilja utan om den kristna församlingens engagemang och kyrkorådets delegationsbeslut.

I detta Lutherår är det kanske viktigt att påminna om grunden för kyrkan och församlingen. Där ger oss katekesen ett gott svar på frågan: ”Vem är kristen? Den som är döpt och med församlingen tror och bekänner Jesus Kristus som sin Frälsare.” Det är den församlingen det ytterst handlar om och inte nomineringsgrupper och organisatoriska storheter, antingen de nu kallas pastorat eller församling som inte är pastorat som det uttrycks i Kyrkoordningen, utan delaktighet i den gudstjänstfirande församlingens liv.

/Leif Nordlander
Kyrkoherde i Vara pastorat och om Gud vill i Varabygdens församling

 

Slutreplik: Risk att församlingsbor förlorar sin tillhörighet – 10/2 2017

”Lokalt engagerade människor är viktigast”. Absolut! Det är bara så kyrkan blir synlig och verklig. Det fina med den nu gällande kyrkoordningen är, att den ger förutsättningar för att en församling verkligen ska kunna forma sitt gudstjänstfirande, sin gemenskap och sitt arbete utifrån lokala förutsättningar och pastoratets ekonomiska resurser. Anledningen till att Vara pastorat apostroferas är en förundran över att man inte tagit vara på denna möjlighet. Dessutom är det församlingsborna själva som på ett församlingsmöte nominerar ledamöterna till sitt församlingsråd. Risken med en enda stor församling är att församlingsbor på landsbygden förlorar sin naturliga tillhörighet och därmed sitt engagemang.  Det är skillnad på stad och landsbygd, därför måste det finnas en mångfald av församlingar!

Avslutningsvis måste klargöras att det är pastoratets kyrkofullmäktige som beslutar om förändringar av sin församlingsindelning. Stiftsstyrelsen fastställer pastoratets beslut.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Från POSKs program:

Kyrka överallt
Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Församlingar uppstår där människor samlas till gudstjänst, bön och diakoni. Varje församling ska ges så stort ansvar som möjligt utifrån lokala förutsättningar. POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara så att små församlingar kan överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten när det finns förutsättningar för det.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs.

Nu kickar vi igång!

POSK i Alingsås kickar igång valförberedelserna. 

Om ett år befinner vi oss i valrörelse. Vi kommer att skriva och prata om vårt handlingsprogram i olika sammanhang. Vad det ska stå i det handlingsprogrammet börjar vi formulera nu.

Programmet kommer förstås att bygga på POSKs nationella handlingsprogram som antogs nu i våras, och på det valprogram vi gick till val på 2013. Men för oss är det angeläget att inte börja vårt programarbete i redan antagna skrivningar utan i verkligheten vi står i här och nu.

För vår del handlar det om den nya församlingsinstruktionen som vi just nu arbetar för fullt med och som, enligt plan, kommer att antas i slutet av året och gälla för de kommande fyra åren, alltså en stor del av nästa mandatperiod. Därför blir det extra angeläget för oss att anknyta till den i vårt program, särskilt vad gäller utvecklingsområdena som instruktionen kommer att avslutas med. Vad vill POSK med dessa, i vilken riktning vill vi ta dessa?

Vi samlades till ett första samtal om detta nu en sommarkväll i början av juni och vi ser fram emot hösten då vi får samlas igen och tänka vidare tillsammans. Tiden är knapp och går fort – dags att kavla upp ärmarna inför kommande kyrkoval!

Sofia Särdquist
ordförande POSK i Alingsås

Britt G Hallqvist är värd en park!

Från Alingsåstidningen 23 november>>

Parken vid Christinae kyrka kan bli Britt G:s plats, efter  psalmförfattaren Britt Gerda Hallqvist. Förslaget, som kommit i en motion från Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), ska nu utredas.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) anser att en av Svenska kyrkans allra mest populära psalmförfattare, Britt G Hallqvist (1914-1997), förtjänar att lyftas fram lokalt. Hallqvist bodde under flera år i Alingsås och var också aktiv i Christinae kyrka.

Nu vill POSK inrätta Britt G:s plats, i parken vid kyrkan. – Vårt förslag att parken ska kunna användas under sommartid för musikverksamhet. Församlingslivet i Christinae präglas av sin rika konsert- och musikverksamhet, och vi vill ge förutsättningar för att det ska bli bättre, Sofia Särdquist, ordförande för POSK i Alingsås.

Motionärerna föreslår en liten utomhusscen. Och om det i samband med någon tilldragelse är fullt i kyrkan skulle en storbildskärm kunna placera i parken så att åhörarna kan se vad som händer och sker inne i kyrkan, menar motionärerna.

– Exakt hur det ska utformas får bli kyrkorådets uppgift. Det viktiga är att vi får en plats som underlättar för musiker och publik. För i nuläget är det svårt att hålla konserter i parken sommartid, säger Särdquist. 

Motionärernas förhoppning är att Britt G:s plats ska kunna invigas sommaren 2017.

– Tågordningen är att motionen nu ska gå till kyrkorådet, men hur lång tid det tar att behandla den kan jag inte svara på, säger Lennart Allbro, ordförande i kyrkofullmäktige. Det är en oerhört känslig miljö vid kyrkan. För att något ska göras krävs en utredning med kunniga arkitekter, så att det inte försämrar miljön. Vi är väldigt angelägna om att det inte blir något som förfular.

Mårten Öhmanmarten@alingtid.se

De Ungas Kyrkomöte

I dag är jag i Borås och representerar presidiet i Kyrkomötet på De Ungas Kyrkomöte (DUK).

De Ungas Kyrkomöte har valt ut 14 av de 108 motioner som kyrkomötet ska hantera i höst. Du hittar länken till vilka de är här >>

Nu sitter jag i ett rum med 40-50 ungdomar som på sitt sommarlov och sin ledighet ägnar tid och pratar om våra motioner.

En person från ekumeniska enheten på kyrkokansliet är också här. Och en representant för utlandskyrkan och ordföranden i budgetutskottet.

Vi har fått många frågor från ungdomarna under deras diskussioner. Det är väldigt skönt och befriande att höra deras resonemang och tankegångar. Som vanligt kommer de att lämna ett skriftligt svar på alla motioner de har tittat på. Ett material som delas ut till alla ledamöter i kyrkomötet i höst.

Under förmiddagen delade de upp sig i sex grupper och delade också upp motionerna mellan sig (de fick önska sig vilka motioner de ville jobba med). Efter lunch var det diskussion om alla motioner i storgrupp och alla fick komma med synpunkter om alla motioner. Och sedan går grupperna tillbaka och ändrar eventuellt svaret så att hela mötet kan ställa sig bakom skrivningen.

Tack så mycket! Det var så lite!

En gästblogginlägg från Helena Taubner, POSKare i Hjo. Krönikan har också publicerats på Skara stifts webbsida>>

Det var så lite!

En grupp studenter stod förvirrade och såg sig omkring i korridoren på högskolan.De behövde ett grupprum för att kunna förbereda sig inför en tenta, men det var fullt överallt.

Så knackade de på hos mig och frågade om ett konferensrum som finns i anslutning till mitt kontor. Det såg ju ledigt ut – kunde de få sitta där en stund och plugga tillsammans?

När jag låste upp dörren åt dem sa en av dem "Tack så mycket, du har räddat vår dag!" och en annan fyllde i "Inte bara dagen, hela tentan är räddad!".  Mitt svar blev "Det var så lite!".

Kan vara avgörande

När någon tackar svarar vi att det var så lite. Det vi gör för någon annan kan vara litet för oss själva, men avgörande för mottagaren.
"Tack så mycket! Det betydde verkligen jättemycket för mig!"
"Det var så lite så!"
"Nej, det var det inte alls. Det var mycket för mig."

En bättre värld

Vi är många som önskar att världen såg lite bättre ut. Att det var fred i Syrien. Att människor slapp svälta. Att alla barn skulle få växa upp i trygghet.

Kanske räcker vi inte till för att förändra hela världen på en gång. Men, om vi alla gör det som är lite för oss men som betyder mycket för mottagaren?

En upplåst dörr till ett konferensrum. Eller en utlånad mobilladdare. En klapp på en axel. Ett mynt i en mugg. Ett vänligt ord.

"Bekymmer gör hjärtat tungt, ett vänligt ord muntrar upp."
Ordspråksboken 12:25.

Av Helena Taubner, förtroendevald i Hjo och doktorand vid Högskolan i Halmstad
Publicerad 21 mars 2015

Foto: Rickard Taubner

Per och Gunvor motionerade till kyrkomötet

Per Lindberg och Gunvor Torstensson har till kyrkomötet motionerat om kyrkoantikvarisk ersättning för övertaliga kyrkor.

Motion 2014:86>>

Sveriges Radio Skaraborg P4 tar upp motionen>>.

En församling kan drabbas av skyhöga kostnader för att upprusta
sin kyrka. För en liten församling kan det handla om en miljonsmäll om
oturen är framme. Nu vill kyrkopolitiker ändra på reglerna.

Per Lindberg är kyrkopolitiker från Skövde. Tillsammans med Gunvor Torstensson från partiet POSK (Politiskt obundna) har han skrivit en motion till kyrkomötet där de båda vill ha en översyn av reglerna för kyrkoantikvarisk ersättning.

Om en kyrka t ex har ett skiffertak så måste en reparation/upprustning innebära att ett nytt skiffertak läggs, en kostnad på flera miljoner kronor.
– Vi vet ett exempel på en kyrka i Skaraborg som drabbats av just en sådan reparation. Det är en liten församling med knappt 100 invånare.  Bidragen täcker 80 procent av kostnaden, men med så dyr reparation blir det ändå nästan en miljon för församlingen att betala, menar Per Lindberg.

Motionärerna anser att reglerna ska ändras på så sätt att små församlingar vars kyrkor används sällan inte ska ha samma krav på att använda t ex ursprungsmaterial i samband med reparationer. I exemplet med skiffertak, skulle ju ett plåttak vara betydligt billigare.

– De nuvarande reglerna skapades på 90-talet. Men det vi sett de senaste 20 åren är en kraftig urbanisering och avfolkning på landsbygden, påpekar Per Lindberg.

Tomas Ektomas.ek@sverigesradio.se

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

(…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Foto: Falkenbergs kyrka i Göteborgs stift. Bilden används endast som illustration och har inget med innehållet i artikeln att göra.

Skara stift 1000 år

I helgen har jag varit i Skara för att tillsammans med stiftet fira deras 1000-årsjubileum.
Skara jubileumsdagar 20-30 augusti>>

Festen ägde rum i Skara fredag och lördag för att på söndagen firas ute i de lokala församlingarna med särskild festmässa.

De båda dagarna i Skara var mycket välplanerade och innehållsrika. På fyra olika scener framfördes en rad olika program. Det var körframträdanden, musikaler, teater, debatter, samtal och föreläsningar. Allt med en stor bredd och koppling till Svenska kyrkan och Skara stift.

Det är något särskilt när ett arrangemang ordnas i en mindre stad. Hela arrangemanget märks på ett helt annat sätt än när det ordnas i t.ex. Stockholm eller Göteborg.

Jag fick tillfälle att gå på guidad visning på Västergötlands museum där de hade en fantastisk utställning om kyrkan i Sverige under 1000 år. (Kan jag verkligen rekommendera!) Jag var på konserter och jag lyssnade på olika talare på olika scener och jag var med när det senaste konstverket avtäcktes i Skara domkyrka.

Tusen år i kyrkans spår>>

Och jag träffade mycket folk. Givetvis träffade jag många POSKare – det var trevligt. Jag tog inga foton denna gång på alla POSKare – men det var många, det kan jag lova!

Ärkebiskop Antje Jackelén sa "Gud lirkar in evighetstråden i vår bråttomvärld" vid ett tillfälle. Det var så klokt sagt.

Att för Gud är en dag som tusen år och tusen år som en dag – evigheten finns hos oss, även när vi har alldeles för bråttom i vår vardag. Tomas Forsner, POSKare från Lidköping (har varit kyrkmötesledamot för POSK) skämtade dock till det och sa: "För Gud är en dag som tusen år men för biskop Åke Bonnier är tusen år som två dagar" .

Ett arrangemang som det här ger mersmak. Och jag hoppas att vi kan få ett liknande arrangemang i samband med Luther-jubileet 2017. Jag vet att det kommer att ordnas stiftsvisa event – men något gemensamt måste vi också få till. Tycker åtminstone jag!

Svenska kyrkan – reformationsjubileum 2017>>

Kungahuset: Kronprinsessan firade Skara stift 1000 år>>

Biskop Ragnar: En tagg ur lidandet>>

Vandravägen: På tusenårsfirande>>

Geocaching visar vägen till kulturarvet

Från Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande>>

Geocaching visar vägen till kulturarvet

I Sjuhäradsbygden erbjuder trettiotalet kyrkor geocaching – digital skattjakt för hela familjen. Poängen med geocacher är inte bara att gå på skattjakt utan också att komma till platser väl värda ett besök.

Sedan 2012 bjuder trettiotalet församlingar i Sjuhäradsbygdenin till sommaröppet. Gemensam och bred marknadsföring, volontärer som ställer upp och spännande aktiviteter som geocaching har gjort sitt till. Succén för den så kallade Kyrkrundan är ett faktum!

Geocaching. Vad är det då?
Jo, en slags digital skattjakt som är omåttligt populär. Mer än två miljoner geocacher finns utplacerade över hela världen och sex miljoner sägs vara utövare. 

– Att söka efter gömställen tilltalar. När det gäller geocachingsystemet använder man sig av gps och får koordinater. På gömstället – i vårt fall beläget intill kyrkor – finns en behållare med en loggbok. Dessutom loggar man in sig på nätet med användarnamn och datum, förklarar kyrko- och turistkommunikatör Anna Theander, projektledare för Kyrkrundan.  

Den gemensamma webbplatsens e-postadress är kopplad till cacherna. Under somrarna ramlar 30-50 mejl per dag in från geocachare. Här tackar många för besöket och berättar om sin relation till kyrkan. Det blir en väldigt personlig digital gästbok om dop, bröllop och andra minnen, summerar Anna Theander.  

Varför lockar geocaching?
– Många tycker om att samla på och leta efter något som är gömt. Att lägga cacher vid kyrkor är ett roligt sätt att peka vidare mot kyrkorummens och kyrkogårdarnas skatter. När man letar efter gömställen utomhus går man ofta in i kyrkan. Oavsett graden av församlingsengagemang så tycker en bred allmänhet att det är givande attbesöka kyrkor.  

Det är inte ovanligt med cacher vid kyrkor men det är ett ganska nytt fenomen att församlingar engagerar sig i detta. Det är viktigt att poängtera att man måste gå varsamt fram i miljöer som tillhör kulturarvet.  

– Det finns strikta regler om utplacering. Cacherna måste godkännas av riksföreningen. Gömställen får till exempel inte finnas på kyrkogårdar eller i kyrkomurar, berättar Anna Theander.    

Perfekt sätt att upptäcka ett område
En riktig entusiast är Joon Albrektsson som bor i Åhus, Skåne. Han upptäckte geocaching 2008 och blev biten. Till dags dato har han hittat drygt 7 600 cacher.  

– Det är inte mängden som är grejen utan kvalitén på upplevelserna. Att åka ut på tur och att leta efter gömställen, det finns en spänning i det. Hittar jag inte cachen så är det inte hela världen. Genom denna hobby har jag lärt mycket om min hembygd. Cacherna placeras på intressanta platser – det kan vara en kulle, en utsiktspunkt eller en vacker väg. Rent turistmässigt är det ett perfekt sätt att upptäcka ett område, säger Joon Albrektsson.  

Vad tycker du om att kyrkor i Sjuhäradsbygden satsar på geocaching?
– Det är en alldeles utmärkt idé! Själv har jag aldrig besökt så många kyrkor som sedan jag börjat med detta. Kyrkor är jättefina utflyktsmål och är ofta vackert och centralt belägna, berättar Joon som för övrigt är engagerad i ideellt arbete i sin hemförsamling.  

Geocaching är något för alla betonar han. Det är lätt att komma igång genom att ladda ner en app till sin smartphone eller android. Man bör tänka på att registrera sig. Basmedlemskap är gratis. Sedan är det bara att sätta igång!  

Maria Lundström

Foto: Anna Theander

MER INFORMATION:

Geocaching
Geocaching uppstod i USA år 2000 och har snabbt blivit populärt, särskilt i västvärlden. Det är en hobby där man letar efter föremål i städer eller på landsbygden. Det som behövs är en smartphone eller en bärbar GPS. Med hjälp av koordinater hittar man fram till överraskningar gömda i små lådor eller behållare. På nätet kan man hitta många tips och delta i diskussionsforum. Läs mer på www.geocaching.se>> eller på den internationella webbplatsen www.geocaching.com>>.

Geocaching i kyrkomiljö
Vill du testa geocaching och besöka de sommaröppna kyrkorna i
Sjuhäradsbygden (åtta kommuner i Borås med omnejd)? All information finns på www.kyrkrundan.se>>. Exempel på andra som satsar på geocaching är Svenska kyrkan i Skövde och Tidaholm och församlingarna i Jonsered och i Katarina i centrala Stockholm.

Filatelister kan köpa Skaramissalet

Från Skara stifts webbsida hämtar jag följande nyhet. I dag den 8 maj ges det ut nya frimärken.

Skara stift: Frimärke ges ut i Skara>>

Frimärken med Skaramotiv ges inte ut särskilt ofta. Men 8 maj är det dags, och då blir det också utgivningsfest i Skara.

Posten släpper i maj en serie märken med kyrkliga motiv. Främst bland dessa är ett frimärke med en sida ur Skaramissalet, den 850 år gamla mässbok som finns på biblioteket i Skara. På märket syns också en stenrelief från dopfunten i Öttums kyrka.

– Det är ganska sällsynt att vi har arrangemang ute i landet i samband med frimärksutgivningar. Men det är något alldeles särskilt att ge ut ett frimärke med koppling till ett stift som firar 1 000 år. Det säger Anders Kind som är försäljningschef vid Posten Frimärken.

Utställning
Den 8 maj blir det därför utgivningsfest på gamla biblioteket i Skara. Då kommer frimärksgravören Lars Sjöbloom att medverka. Dessutom kommer en liten utställning med kyrklig konst på frimärken att visas. Den blir också kvar över helgen och kan ses fram till lördag 10 maj.

Naturligtvis kommer man att kunna köpa frimärken och minneskort denna dag. Dessutom blir det möjligt att skicka brev och vykort med en särskild stämpel. Dessutom gör Posten ett särskilt samlarobjekt, ett första dagsbrev.

– Det kommer att vara stämplat med Skara i stället för Stockholm som är det vanliga. Så detta är verkligen en lite annorlunda utgivning, säger Anders Kind.

Frimärksfesten i Skara den 8 maj kommer att vara öppen i gamla biblioteket kl 12-18. Därefter hålls i samling i domkyrkan där missalet står i centrum.

Vid jubileumsdagarna 29-30 augusti kommer frimärket också att säljas med särskild stämpel. Försäljningen kommer att ske från ett särskilt stånd där också samlarkort kommer att finnas.

Frimärkets motiv
Frimärket visar en sida ur mässboken Skaramissalet. Där finns anfangen P, och texten Per omnia secula seculorum som är latin och betyder I evigheters evighet. Boken finns att studera i det Gamla biblioteket i Skara.

Till höger på frimärket syns en stenrelief från dopfunten i Öttums kyrka. Den visar biskop Ödgrim med kräklan. Han var samtida med missalet och fanns med när domkyrkan invigdes år 1150.

Ett av andra frimärkena kommer från S:t Petri kyrka i Klippan, Lunds stift.
Från Lunds stifts webbsida hämtar jag följande information>>:
Torsdagen den 8 maj ger posten ut en ny serie med frimärken med kyrkokonst från helalandet.
Ett av motiven föreställer karaktäristiska S:t Petri kyrka i Klippan.

Det är fem frimärken med kyrkokonst som ges ut, men motiven är
sammansatta från åtta kyrkor. Motiven kommer från Härnösands stift i norr till Lunds stift i söder.

I dag är kyrkorna ett kulturarv som behöver uppmärksammas mer än någonsin. Kyrkorna och de konstföremål som finns där som en naturlig del i upplevelsen av ett besök, känns ibland alltför självklara.

– Här tror jag frimärkena kommer att spela en roll återupptäckandet av landets tusentals kyrkorum, vilka tillsammans är ett stort levande museum, säger Ingrid Sjöström, docent i konstvetenskap och chef för Riksantikvarieämbetets inventeringsprojekt Sveriges Kyrkor till postens frimärkstidning Bulletin. 

Foto: Posten

"Vara en profetisk röst i samhället…"

Inför varje nytt år brukar olika medier lista personer som på ett eller annat sätt är viktiga eller troligen kommer att påverka oss under det kommande året.

Så har bland annat GP gjort.

De listade 100 personer med makt och delade upp dem i lite olika kategorier. Det som slog mig var att det endast var 1 (en) person som hade ett tydlig förankring till Svenska kyrkan. (Sen finns det säkert många kristna människor bland de 100 personerna, men det var inte i den funktionen de var listade eller kunde påverka).

Den personen som GP valt ut var Lotta Säfström som är Göteborgs stadsmissions direktor. Och det är bra att diakonin får göra skilland i samhället.

Men ingen annan kyrklig profil har enligt GP satt avtryck eller kommer att göra det under 2014.

Jag konstaterar dock glädjande att biskop Åke Bonnier har blivit vald till årets Skaraborgare. Efter 1,5 år i Skaraborg har han satt ett så stoft avtryck att han fick den här utmärkelsen.

Det kan mycket väl hända att det finns fler i andra stift (tipsa gärna!) Men är det inte lite oroande att till exempel ärkebiskopen inte finns med på någon lista? Eller någon annan kyrklig personlighet?

Det här får vi hjälpas åt att försöka ändra på under 2014. För POSK vill:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro 

 

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier utsedd till årets Skaraborgare>>
Dagen: Biskop Bonnier blev Årets skaraborgare>>