Stiftsfullmäktigevalen

Fredag kväll och jag sitter på tåget hem från ett intensivt kyrkomöte. Ja, det var ju inte så intensivt för mig, som sitter i presidiet, som för alla de som jobbat i utskotten och framförallt de som satt i gudstjänstutskottet. Gudstjänstutskottet har jobbat tre dagar innan kyrkomötet började och sedan suttit nästan ända fram till kyrkomötet ajournerade sig i eftermiddags. Även kyrkorättsutskottet arbetade in i det sista.

Nästa vecka kommer alla betänkandena att ligga offentligt på kyrkomötet webbsida och då kan alla läsa de förslag som utskotten har tagit fram till kyrkomötet att diskutera och besluta om. Vi lär återkomma till denna fråga.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

Vi är också många som går och väntar på det slutliga resultatet i kyrkovalet. På många håll så har det lokala valet presenterats. Och i sex stift så har även stiftsfullmäktigevalet publicerats. Det är Skara, Västerås, Lund, Härnösand, Luleå och Visby stiftsfullmäktige. I nästa vecka hoppas kyrkokansliet att alla stift ska ha räknat färdigt kyrkomötesvalet. Alla de resultaten måste presenteras samtidigt eftersom utjämningsmandaten ska fördelas också. Ett utjämningsmandat hänger ihop med hur många röster nomineringsgruppen fått totalt och i vilket stift det är närmast på tur att få ett mandat för den aktuella gruppen. Därför måste alla dessa resultat publiceras samtidigt.

Men vad kan vi se hittills i de sex stift som har presenterat sina resultat? Det går givetvis att göra en massa olika analyser – men väldigt kort så kan vi konstatera att vi har ökat från 63 mandat till 67 mandat, sammanlagt i dessa sex stift. Skara och Västerås tappade ett mandat var, Lund, Härnösand och Luleå ökade ett mandat var och Visby ökade tre mandat.

Även i stiften så här röstdeltagande ökat. I de räknade sex stiften så ligger ökningen mellan 4,39% till 6,78%.

Men det är alldeles för tidigt att göra dra några större växlar på detta ännu. Vi får vänta in resultatet nästa vecka.

Här hittar du alla slutliga resultat som har publicerats.

https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx

/Carina Etander Rimborg
Göteborgs stift

POSK ordförande är aktiv i valarbetet

Ett bi som samlar nektar ur en gul-röd blomma.

POSK ordförande och tillika gruppledare för kyrkomötesgruppen är väldigt aktiv i valarbetet och dyker upp lite överallt.

Här är Hans-Olof med i en webb-TV debatt hos tidningen Dagen.

http://tv.dagen.se/v.ihtml/player.html?source=share&photo_id=18962209

Det hettar till ibland, men Hans-Olof för fram POSKs frågor sakligt och stadigt. Tidningen Dagen ska också ha ett stort tack då de valde att ha en debatt mellan de, idag innan valet på söndag, tre största nomineringsgrupperna i kyrkomötet.

Hans-Olof har även synts i olika tidningar med debattartiklar som i Dagens samhälle (14 september 2017)

”I kyrkopolitiken ses frågorna i en skala teologiskt konservativt-liberalt. De olika kyrkliga inriktningarna ses som berikande och inte hotande, och kyrkopolitiken går ut på att hålla ihop kyrkan och ge alla utrymme att verka.”

Här i Kyrkans tidning (24 augusti 2017)

” Jag har verkligen inte tänkt mig att de samhällspolitiska partierna skulle förbjudas delta i kyrkovalet – hur nu ett sådant förbud ens skulle vara möjligt att konstruera. Min förhoppning är att partierna själva ska drabbas av en ideologisk klarsyn och fråga sig vad de egentligen sysslar med. Hur kan ett sekulärt samhällsparti samtidigt driva kyrkopolitik i ett trossamfund? Man kan väl inte samtidigt vara sekulär och ha en evangelisk-luthersk bekännelse?”

En tidig debattartikel i Dagen (1 augusti 2017), innan valkampanjen startat på riktigt

” Visst kan förtroendevalda som rekryteras genom partierna göra ett gott arbete i kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Många partiföreträdare gör goda insatser och är engagerade i församlingslivet. Problemet är att man företräder ett parti. Tänkandet blir partipolitiskt och man försöker genomföra samhällspolitiska idéer i kyrkan. Detta gäller också dem som företräder partier närstående organisationer, även om de formellt är fristående.”

Men han är inte bara flitig med pennan! Hans-Olof räds ej för att hugga in om det behövs i övrigt arbete också.

En man som står i en vägren och sätter upp en valaffisch i gräset genom att slå ned pinnen med baksidan av en yxa. Affischen sitter på ett stort kors och på affischen står det ”Kyrkoval 2017, Rösta för Guds skull! POSK”
Ordförande Hans-Olof Andrén sätter upp valaffischer

Sammanställning av vad nomineringsgrupperna vill

I dagens (14 september 2017) Kyrkans tidning har de en tydlig uppställning över vad de olika nomineringsgrupperna står – dels genom att alla får lyfta tre av sina viktigaste valfrågor. Dels genom att gruppledarna får svara på följande frågor:

  1. Ska rätten för präster att säga nej till att viga par av samma kön (väjningsrätten) finnas kvar?
  2. Ska de politiska partierna ställa upp i kyrkovalet även i fortsättningen?
  3. Ska kyrkan införa indirekta val?

POSKs gruppledare svarar kort och koncist – helt i enlighet med vårt program: 1. Ja, 2. Nej, 3. Ja. Något annat hade varit väldigt förvånande!

Det känns väldigt glädjande när jag tittar på hur många fler som tycker som vi i väjningsrättsfrågan. 8 (inklusive POSK) av 11 grupper svarar ja på den frågan. De tre nomineringsgrupper som svarat nej på frågan är S, MPSK och ViSK. Något som förvånade mig var att även ÖKA svarar ja på den frågan, visserligen med tillägget ”det är inte bra när präster säger nej”. Jag förstår verkligen inte varför de under valkampanjen gång efter annan hoppat på POSK när vi försvarat väjningsrätten när de uppenbarligen vill ha kvar den själva!

När det kommer till politiska partiers varande i Svenska kyrkan känner jag väl inte riktigt samma stöd från de olika nomineringsgrupperna. Tre grupper svarar tydligt Ja! på frågan, och dessa svar kommer inte så förvånande från S, C och SD. Det är visserligen fler (POSK, BA, FK, KR) som svarar Nej! på frågan men ser vi på dagens mandatfördelning så vinner ändå ja-sidan. Då blir fördelningen 116 ja mot 93 nej. Några av grupperna svarar vagt som ViSK som inte ser några problem. Återigen förvånar ÖKA mig med sitt ”Motsätter sig inte. Men ”hoppas på förändring på sikt”.

Tredje och sista frågan, som jag känner har blivit årets valfråga i det stora hela. Även KT har ytterligare en artikel i frågan där Jan Strid intervjuas och ser att direktvalet nog kommer att vara kvar i många år till. Men här sätter jag min stora tillit till er väljare! Se nu till att rösta på någon av grupperna som vill förändra valsystemet. Då finns det tre alternativ: POSK (bästa alternativet såklart!) FK och C. Frimodig kyrka är tydligast inne på samma linje som POSK medan C är försiktigare med sin ”vill utvärdera möjligheten”.

För oss i POSK har det här blivit vad valet handlar om. Ska vi fortsätta såhär med direktval till alla nivåer. Som, för att det ska bli tydligt vad som skiljer grupperna åt, verkar polariserande. Jag vill inte det längre …  Dessutom öppnar dagens valsystem upp för krafter utifrån http://www.aftonbladet.se/a/gooB9 som bara vill använda kyrkan som en arena till sina mörka syften.

Det är viktigt att du röstar i kyrkovalet! Vill du som jag, få slut på denna valcirkus som tar bort fokuset från kyrkans kärnverksamhet under några veckor var fjärde år, då tycker jag att du ska rösta på POSK! Vi är det största och tydligaste alternativet i den frågan.

En bild på en annons med rubriken "I slutet av en valrörelse" och sedan följer en lång text

 

Frågor och svar

En grå katt som sitter och tittar uppåt

Mats Hermansson, som är domprost i Visby, har ställt några frågor till nomineringsgrupperna inför kyrkovalet. Han menar att nomineringsgrupperna slår in öppna dörrar genom att säga att alla vill ha en öppen kyrka med mycket musik och många ideella medarbetare, och efterlyser istället svar på en rad frågor. Så här svarar vi inom POSK:

Vad säger man om HBTQ arbetet i kyrkan?

POSK menar att alla personer har samma rättigheter och att de ska mötas med kärlek och respekt när de kommer till kyrkan. Vi står helt bakom det beslut som Svenska kyrkan tog 2009 när det gäller vigsel av samkönade par. Vi står också bakom beslutet att alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan bör sträva efter att HBT-certifieras. Svenska kyrkan har valt en processmodell, Regnbågsnyckeln, framtagen av Ekho (riksförbundet för kristna hbtq-personer), Sensus och och Växjö stift.

Det finns betydligt fler präster som vill viga samkönade par än det finns par som vill gifta sig. Svenska kyrkan viger! Det är vi stolta över.

Ur POSKs program:

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

 

Vill man utveckla dialogen med de andra världsreligionerna?
Ja! Svenska kyrkan har en stark tradition som brokyrka, en samlade kraft. Det ska vi fortsätta med! Dialogen har historiskt främst inneburit ekumeniska samarbeten med andra kristna samfund och kyrkor, men i takt med att andelen människor från andra religioner ökar i vår närhet blir det också tydligt att interreligiös dialog är en framtidsfråga. Världen behöver mer av samtal mellan religioner, inte mindre. POSK ser också vikten av att allt fler utövare av andra religioner får tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Ur POSKs program:

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har Svenska kyrkan också ett ansvar att möta och föra dialog med andra trosbekännare. Religionsdialog utövas idag främst på stiftsnivå och nationell nivå men kan behöva stärkas på lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan mission, som är en del av församlingens grundläggande uppgift, och religionsdialog.

 

Ska kyrkan engagera sig för flyktingar och tiggare?

Ja! Vi har som kyrka ett ansvar för varandra, och särskilt för samhällets mest utsatta.

Ur POSKs program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig och innebär att möta människor i utsatta livssituationer med delaktighet, respekt och solidaritet, och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nya utmaningar som asylboenden och EU-migranter ställer krav på församlingens diakoni. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Här finns stort utrymme för ideellt engagemang. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det alltid ska finnas en diakon för varje församling, vilket innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

 

Ska kyrkan ryta och protestera när människovärdet är hotat av den politiska makten – oavsett vem som för tillfället styr?
Ja! Kyrkan måste vara tydlig som just kyrka, och det innebär att stå upp för människovärdet i alla lägen. För att det ska vara möjligt måste det organiserade partipolitiska inflytandet över kyrkan upphöra.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner.

 

Är demokratin så viktig att de förtroendevalda har en given och central plats – eller är det lika bra att prästerna tar hand om det mesta?

Det är essentiellt för en luthersk kyrka att den är demokratisk! Reformationens kanske mest centrala budskap var (och är) att varje kristen har ett ansvar för kyrkan. Svenska kyrkan har en tydlig demokrati där förtroendevalda och människor i vigningstjänsten tar ett gemensamt ansvar för att fullgöra församlingens grundläggande uppgift.

Ur POSKs program:

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

 

Kvinnoprästmotståndet, hur länge ska vi tolerera det?

Inte en dag till! Däremot ska samtalen med kvinnoprästmotståndare föras med respekt.

Att kvinnor har samma rättighet att vigas till präst som andra är en fullständig självklarhet för POSK. Diskussionen skulle egentligen inte behöva föras längre (de första kvinnorna prästvigdes i april 1960 och sedan 1982 har kvinnliga präster samma rättigheter som övriga präster), men tyvärr ser verkligheten inte ut så utan kvinnoprästmotstånd förekommer fortfarande om än i begränsad utsträckning.

POSK betonar att teologisk mångfald måste kunna rymmas inom Svenska kyrkan. Därför kan frågan om kvinnoprästmotstånd tyckas vara svår att besvara. Men, POSK står fast vid att alla som verkar inom kyrkan måste acceptera och kunna samarbeta med kvinnliga präster.

Ur POSKs program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

 En kyrka med ansvar för alla gynnas av en bred rekrytering av såväl anställda, förtroendevalda som ideella medarbetare. Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och all annan diskrimineringsgrund.

Idag fyller POSK 30 år!

Den 17 augusti 1987, alltså för precis 30 år sedan, bildades POSK. Den obundna kyrkomötesgruppen hade kallat till ett möte i Jakobs församlingshem vid Kungsträdgården i Stockholm. Kyrkomötet sammanträdde på den tiden i augusti i riksdagshuset. ”Syftet med samlingen är att diskutera om det finns behov av att bilda en riksorganisation för partipolitiskt obundna kyrkofullmäktigegrupper.” Så stod det i inbjudan (undertecknad Gunvor Hagelberg – hon var gruppens sekreterare). Och hela 41 personer kom, både kyrkomötesombud och representanter för lokala obundna grupper. Alla stift utom Karlstad och Stockholm var representerade.

Karl-Erik Johansson, de obundnas gruppledare i kyrkomötet, inledde och vi sjöng psalm 370 i den alldeles nya psalmboken. Sedan gavs redogörelser för situationen i de olika stiften. Lokala obundna grupper fanns på många ställen. På vissa håll var de mycket gamla, i Göteborg t ex. Men stiftsorganisationer hade bara bildats i tre stift – det fanns ju ännu inget val till någon stiftsorganisation att bekymra sig om. Stiftsorganisationerna var då mera av en mötesplats för de lokala kyrkofullmäktigegrupperna i stiftet, och för att ordna en obunden lista vid kyrkomötesvalet. Detta skedde ju genom elektorer utsedda av pastoraten. I Lunds stift hade en samarbetsorganisation för kyrkliga val, Kyrk-SAM, bildats 1983. I Linköpings stift fanns en organisation för valsamverkan, liksom i Västerås stift.

”Under diskussionen var alla överens om att en riksorganisation för det partipolitiskt obundna arbetet nu behövdes” står det i protokollet, och sedan:

”Närvarande beslutade således
att bilda en riksorganisation för de som inom kyrkopolitiken vill arbeta partipolitiskt obundet. Detta beslut var enhälligt!”

En grupp hade förberett förslag till stadgar. Enligt dessa kunde såväl stiftsorganisation, lokal grupp och enskild vara medlem. Dessa antogs som interimsstadgar. En interimsstyrelse valdes. Rolf Nordblom, Varberg, blev ordförande. Övriga ledamöter var Birgitta Reimer, Mörrum, Lars Samuelsson, Piteå, Barbro Sicard, Västerås (mångårig sekreterare) och Kerstin Storm, Sigtuna. Och så valde vi förstås revisorer och valberedning. Interimsstyrelsen fick i uppgift att arbeta vidare med stadgarna, bestämma medlemsavgift och anta medlemmar.

Vid det första ordinarie årsmötet den 16 april 1988 fanns det sex stiftsföreningar bland medlemmarna. Nya var Partipolitiskt obundna i Ärkestiftet och i Skara stift, och ”Partipolitiskt obundna vid kyrkliga val i Luleå stift”. Lokala grupper fanns det 8 i ärkestiftet, 4 i Karlstads stift, 14 i Västerås stift, 8 i Linköpings stift, 14 i Göteborgs stift (varav Kyrkans Vänner i Göteborg bestod av ett tjugotal församlingsföreningar), 14 i Växjö stift, 3 i Skara stift, 2 i Lunds stift, 3 i Härnösands stift, 6 i Luleå stift, och 1 i Stockholms stift (Arbetsgruppen för en Levande Församling i Sollentuna).

POSK var alltså från första början en gräsrotsrörelse. Vi samlade upp och blev ett ”paraply” för det som redan fanns lokalt, och som hade många olika namn: Aktiv Församling, Gladare Församlingsliv, Kyrkan över partierna, Kyrkans Väl, Kyrkans Vänner, Fria Listan, Aktiv Kyrka, Kyrkan i Centrum, Kyrka och Församling, Kyrkans Framtid… Efterhand krävdes mera samarbete och organisation, krav på gemensamt handlingsprogram ställdes snart och det behövdes hjälp med organisation och valrörelse. Tillkomsten av stiftsfullmäktige 1989 spelade roll, och naturligtvis införandet av två nya direkta val och kravet på registrering år 2001. Men gräsrotskaraktären – eller ska vi säga folkrörelsekaraktären eller församlingsförankringen – lever kvar och präglar POSKs sätt att arbeta fortfarande. Och den bakgrunden är vi stolta över!

Ja må vi leva många lyckliga år!

Hans-Olof Andrén

POSKs ordförande – som var med för 30 år sen!

POSK-psalm?

För några veckor sedan skrev jag om psalmen ”Blott i det öppna” och strax efter jag hade publicerat inlägget fick jag ett meddelande från Carina som delade med sig av vad hon skrivit om en annan psalm i den svenska Psalmboken.

Hon utsåg självrådigt psalm 288 till POSK-psalmen efter en gudstjänst 2009 fast det är fortfarande lite oklart om det verkligen är POSK-psalmen.

(Jag blev lite full i skratt när jag en vecka senare gick på mässan för att inse att en av psalmerna var just 288!)

Jag kan tycka att båda psalmerna fungerar för POSK. Men att de kanske passar bäst i lite olika tillfällen. 288 är en bra inledningspsalm inför ett möte. Medan 90 mer berättar hur vi ser på kyrkan i världen och där vi verkar genom och i POSK.

Vad tycker ni kära POSKare? Ska vi överhuvudtaget ha en POSKpsalm? Eller ska vi ha flera? Vi har ju faktiskt en hel psalmbok att hitta passande psalmer ur så varför begränsa oss – det kanske är bäst att låta hela psalmboken vara vår källa till sång till samlingar.

 

Tror du att musik kan vara inspirerad av Gud? Psalmen Måne och sol, med text av Britt G. Hallqvist, har nummer 21 i psalmboken. Melodin är skriven av Egil Hovland som berättade att han fick melodin genom en uppenbarelse. Måne och sol, vatten och vindoch blommor och barn skapade Gud.Himmel och jord, allting är hans.Herren vår Gud vill vi tacka.Herre, vi tackar dig. Herre, vi prisar dig.Herre, vi sjunger ditt heliga namn.Jesus, Guds son, levde och dog för alla, för oss, lever idag,ja, han är här, ja, han är här.Herren vår Gud vill vi tacka.Herre, vi tackar dig …Anden, vår tröst, levande, varm och helig och stark,talar om Gud, stöder och bär dag efter dag.Herren vår Gud vill vi tacka.Herre, vi tackar dig …

Publicerat av Svenska kyrkan den 4 augusti 2017

På tal om psalmer, ps 21 Måne och sol,  tror jag var den första som jag lärde mig utantill. Jag blir alltid lika förvånad när bänkgrannen nogsamt läser texten till den när den sjungs i kyrkan. Men alltid lika glad när min dotter, utan psalmbok, klämmer i så det ekar i hela kyrkan!

Visby domkyrkoförsamling

I traditionella och sociala medier har den ansträngda relationen mellan Visby stift och Visby domkyrkoförsamling uppmärksammats. POSK har i inlägg på Facebook avkrävts ett ställningstagande i frågan, mot bakgrund av att POSK har företrädare i domkyrkoförsamlingens kyrkoråd. Av två skäl kan riks-POSK inte göra ett sådant ställningstagande: dels är det i det närmaste omöjligt att sätta sig in i och få en rättvisande bild av ett komplicerat skeende som pågått under en lång tid, dels är det inte riks-POSKs uppgift att döma i lokala motsättningar eller ge direktiv till POSKs företrädare i olika kyrkliga organ. Vad vi kan göra är att stödja och hjälpa våra företrädare, vid behov genom att försöka klargöra hur kyrkans inte alltid så enkla regelsystem ska förstås och tillämpas. Men ansvaret för ställningstaganden vilar alltid på den enskilde POSKaren.

I det aktuella fallet är det klarlagt, att det under 2015 vid en arbetsmiljöinspektion framkommit problem med den psykosociala arbetsmiljön i församlingen, att kyrkorådet fastställt en åtgärdsplan, och att ett arbete för att åtgärda problemen pågår. Det är också uppenbart att biskop Sven-Bernhard Fast vid sin i tiden utsträckta visitation under 2016 tagit sitt tillsynsansvar på största allvar och försökt hjälpa församlingen komma till rätta med sina problem, samtidigt som stora delar av församlingens verksamhet får en positiv bedömning av biskopen.

Det är viktigt att alla parter är lojala mot Svenska kyrkans ordning. Vår kyrkas ordning med lokalt personalansvar och episkopalt tillsynsansvar för både ämbetsbärare och församlingar förutsätter en ömsesidig respekt. Enligt denna ordning ingår varje församling i ett stift som en biskop har tillsynsansvar över, eftersom ingen församling skall leva isolerat för sig själv. Avgörande för denna ordning är att ämbetsbärare och församlingar lyssnar till de rekommendationer som biskopen formulerat efter sin visitation och genomlysning av församlingens verksamhet.

Vi uppfattar att mycket av en sådan vilja till lyssnande kommer till uttryck i kyrkorådets ’Kommentar och reflexion’ av den 1 mars 2017 till visitationsprotokollet daterat den 12 december 2016. Vi ser det som hoppfullt att både biskop och församling uttrycker vilja till att hitta en lösning genom fortsatt dialog under våren 2017.

För styrelsen för riks-POSK
Hans-Olof Andrén

Styrelsemöteslördag

Idag sitter jag med på riksPOSKs styrelsemöte. Många intressanta diskussioner har vi hittills haft på dessa timmar mötet pågått. Och fler lär det bli för vi ska hålla på ända fram till kvällen.

Dagen började med mässa i kapellet på S:ta Maria Alsike. Alltid en bra start på dagen. Sedan var vi alla redo för själva mötet och att ta kloka beslut. Efter den mycket goda lunchen fick vi en visning av S:ta Maria Alsike och deras olika verksamheter av kyrkoherde Anders Johansson.

Väldigt spännande hur de tänker och bedriver sina verksamheter. Skola, förskola, LSS-boende, vandrarhem och hyreslägenheter under samma tak. Ligger centralt mitt i ”byn”. Sammantaget så innebär alla dessa verksamheter att församlingen går med plus så att dessa verksamheter bär sina egna kostnader med råge.

/Linda, informatör

POSK ställer in påsken!

Så här under valåret ställer POSK in påsken då det lägger fokus på helt fel saker! En massa prat om Jesus som äter sista måltiden, hänger på ett kors och dör för att sedan återuppstå tre dagar senare. Nej sånt dravel har vi inte tid med i år. Vi har ju ett kyrkoval att fokusera på!

– Att vi dessutom delar namn med denna högtid, som i år infaller så tokigt, gör det ju ännu svårare för nya kandidater att förstå vad det är de går med i, säger Uno Aprillo, POSKs talesperson i frågan.

Ett halvt år kvar till kyrkovalet!

Idag är det exakt sex månader kvar till kyrkovalet. Den första av dessa månader bör vi se till att jobba hårt för att fylla våra listor med många kyrkligt engagerade medmänniskor! Så prata med bänkgrannen på söndagens gudstjänst, kanske sitter det någon där och inte visste att de alltid drömt om att engagera sig lite mer i församlingen 🙂

Efter påsk infaller sedan en lite lugnare period då vi kan samla kraft. Men det finns ändå saker att göra: Fundera på vad ni behöver för material. Skriva debattartiklar för att sedan skicka in dem i slutet av sommaren. Formulera lokala valfrågor. Titta på goda exempel för att inspireras. Finslipa argumenten. Titta på vad ni gjort under denna mandatperiod, för att sedan vända blicken framåt för att se vilken väg ni vill gå. Fixa tillstånd hos polisen för att arrangera något extra på torget en lördag i augusti-september. Göra flygblad. Beställa material från POSK (det kommer snart!) Åka på årsmöte och valupptakt i Hallsberg …

Vila och njut av sommaren! Men behåll glöden, för mot slutet av sommaren, när semestrarna är slut och skolorna börjat igen, då kommer de intensiva veckorna före kyrkovalet. Nu ska vi ut och se till att kyrkans medlemmar röstar på POSK! Nu plockar vi fram allt det där vi förberett. Vi ser till att vara de som för debatten, inte bara besvarar.

Kom ihåg: Inga personangrepp eller påhopp! Det är alltid bättre att visa på vad som är bra med POSK, framför att påtala vad som är dåligt hos ”motståndaren”. Var positiv! – budskapen ska vara aktiva. (Som exempel; ‘Bryt partipolitiseringen’ är ett aktiv och positivt budskap. ‘Bort med partierna från SvK’ är ett passivt och negativt budskap.)

Om sex månader då är allt över. Då har vi varit preppade och peppade för att göra en dundervalkampanj och tittar på valresultatet och inser att det var så värt det! För vi har nått vårt mål.