Orsak och verkan

Förbundssekreteraren för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Hans Josefsson, (fd handläggare på kyrkokansliet i Uppsala samt EFS) skriver följande på sin facebooksida 30 juli:

När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Vä…

Publicerat av Hans Josefsson den 30 juli 2017

”När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Växjö gör detsamma om Annie Lööf hörs inte ett knyst.

När Kyrkans Tidning intervjuar Stefan Löfven inför kyrkovalet fylls insändarsidor och sociala medier med indignerade kommentarer. När de gör detsamma med Annie Lööf och Jimmie Åkesson är det i stort sett tyst.

När en före detta LO-ordförande blir vice ordförande i den nationella kyrkostyrelsen (ned)värderas hon utifrån sin fackliga/politiska bakgrund och inte för sin tro och sitt kyrkliga engagemang. När en moderat pressekreterare och tidigare förment ”partipolitiskt obunden” kyrkopolitiker gång på gång kritiserar kyrkoledningens påstådda vänstervridning ifrågasätts inte hennes bakomliggande partipolitiska motiv.

När nomineringsgrupper som kallar sig ”obundna” kritiserar ”partipolitiseringen” av Svenska kyrkan är det så gott som uteslutande Socialdemokraternas nomineringsgrupp som får klä skott. Det synes som att det är så mycket viktigare för dem att kritisera engagemangsformen än innehållet att det inte blir någon energi över för att bekymra sig över att Sverigedemokraternas partiledare talar i termer av att ”ta över” Svenska kyrkan.

Det är tydligt att stora delar av den inomkyrkliga debatten orkestreras av konservativa och/eller högerorienterade krafter. Hos ”allmänfromma” kristna som faller in i kritiken mot S saknar jag en insikt om att den ingår i ett övergripande mönster som rör samhället i sin helhet. Det behöver inte betyda att de måste rösta på S i kyrkovalet, men att extremhögern mobiliserar hårt borde vara en väckarklocka också för dem.”

Den kritik som Hans Josefsson efterlyser finns – men visst kan Josefsson ha rätt i att det är socialdemokraterna som kommer i skottgluggen. Men det är inte konstigt när det är de som är störst. Det är alltid enklast att träffa den som har störst måltavla.

Men låt oss ändå bena upp vad det är Hans Josefsson upprör sig över. Låt oss till exempel börja med intervjuerna i Kyrkans Tidning. Det är statsministern som intervjuas. Statsminister Löfven som säger att ingen präst ska kunna vägra att viga homosexuella. Då är det väl inte konstigt att det väcker debatt? En statsminister som lägger sig i ett trossamfunds angelägenheter? Och detta utan att verka vara särskilt insatt i själva sakfrågan eller ärendet?

Vice ordföranden i kyrkostyrelsen kom med i kyrkostyrelsen utan någon som helst tidigare erfarenhet inom Svenska kyrkan. Hon har mig veterligen inte suttit i kyrkoråd, inte suttit i kyrkofullmäktige, inte varit med i kyrkomötet. Det är inte helt vanligt att någon med så lite kyrklig förankring hamnar på den posten (har det ens hänt förut?) – det är väl inte konstigt att det blir kritik och frågetecken. Det har också förekommit utspel som bygger på en okunskap om organisationen, och visst, det kan vara sunt och bra med nytt blod. Men förvänta dig inte att det sker utan kritik.

Moderaternas pressekreterare i Stockholm, en fd partipolitisk obunden kandidat i kyrkomötet, som har lämnat båda de grupper som hon varit aktiv i, kan absolut ifrågasättas på ett konstruktivt sätt om du tycker det känns oklart att hon inte kan skilja på den kyrkliga och det politiska världen. Men gör det då – konstruktivt.

Som jag har förstått det så påstår (S) att de är en motkraft mot ”mörkerkrafter” som finns och som de tror vill ta över i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja säga att anledningen till att vi har dessa ”mörkerkrafter” är bland annat er ståndaktiga vilja att ställa upp som parti i kyrkovalet och också propsa på direkta val till alla nivåer, vilket har möjliggjort Sverigedemokraternas inflytande i kyrkomötet och därmed också givit dem en plattform att glida in i samhällspolitiken. Det är faktiskt ni socialdemokrater som parti som gjort detta möjligt.

Vi i POSK vill ha indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. Det är något som vi har kämpat för sedan 2000 när Svenska kyrkan införde en relationsförändring till Svenska staten men ni socialdemokrater drev igenom direkta val till alla nivåer. Om vi hade haft indirekta val skulle de lokalt förankrade människorna med lokalt förtroende i församlingarna få ta ansvar för stifts och riksnivå. Då skulle ingen kunna komma inrutschandes från en helt annan arena och ta ”över”. Faktiskt. Inga ”mörkermakter” med grumliga skäl, utan lokalt förankrade personer som vill Svenska kyrkan väl.

Jag är ledsen, Hans Josefsson, du får ta av dig offerkoftan och istället rannsaka orsak och verkan.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

 

Ur POSKs program:

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Underligt av Frimodig kyrka

Läser på Frimodig kyrkas facebook-sida och blir beklämd över vad de delar och hur, för det kan tolkas som att de uppmanar till något som jag  inte tycker är okej.

Först delar de en länk till att bli medlem i Svenska kyrkan, med en uppmaning att bli medlem så att du kan rösta i kyrkovalet.

Gå med i Svenska kyrkan och rösta i kyrkovalet!Röstlängden tas ut 30 dagar före valdagen. Du måste alltså ha…

Publicerat av Frimodig kyrka den 18 juli 2017

Det är väl helt okej att göra det, men jag tror att de flesta som följer Frimodig kyrka på Facebook redan är medlemmar i Svenska kyrkan så på sätt och vis är det att undervisa de redan lärda!

Strax därefter lägger de upp det som får mig att fundera på vad de håller på med?!? En länk till hur det går till att säga upp sitt medlemskap i Svenska kyrkan.

Den som är medlem i Svenska kyrkan den 1 november betalar kyrkoavgift hela det kommande kalenderåret. (JEA)

Publicerat av Frimodig kyrka den 18 juli 2017

Visserligen ingen uppmaning att gå ur, men ändå underligt av en nomineringsgrupp att dela dessa två länkar så nära efter varandra och såhär i kyrkovalstider!

Vi har tidigare i bloggen tagit upp detta och jag hoppas att Frimodig kyrka bara hade otur när de la upp dessa länkar så nära inpå varandra. För de kan väl ändå inte tycka att ett sådant beteende är okej och till och med uppmanar till att bli medlem för att sedan gå ur för att slippa betala kyrkoavgiften!

Att en och annan som röstar på en nomineringsgrupp gör så här (alltså blir medlem och sedan går ur SvK) det kan ju vi som nomineringsgrupp inte göra något åt. Men att uppmana till ett sådant beteende, det är inte okej tycker jag! Även om uppmaningen är väldigt subtil …

 

Edit 20 juli 2017:

Det märktes snart att detta var en känslig fråga då det fick många kommentarer på framförallt Facebook. På aftonen kommer Jan-Erik (JEA) med en förklaring till varför han delade dessa länkar på det sättet som redovisas ovan. Det fanns ingen uppmaning med syftet att gå med i Svenska kyrkan för att rösta och sedan lämna i tid för att slippa medlemsavgiften. Det var som jag hoppades på, en oturlig ordningsföljd och otydliga kommentarer till delningarna som gjorde att det kunde tolkas till detta.

 

Ur POSKs program:

En fri kyrka – på riktigt

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

God teologi – inte partipolitik – är garanten för kloka beslut i kyrkan

Tidningen Dagen har en artikel i tidningen den 13 juli där de intervjuar statsvetare Jan Strid, verksam på Göteborgs universitet. Jan Strid tror inte att de politiska partierna kommer att släppa makten till kyrkan inom överskådlig tid.

” Enligt Jan Strid är C och S rädda att Svenska kyrkan, om de lämnade henne helt fristående, skulle kunna gå åt ”vilket håll som helst”.

– Om det var de kyrkligt aktiva som var i majoritet hade homosexuella inte fått gifta sig, till exempel. Partierna ser till så att kyrkan fattar politiskt korrekta beslut. Den makten vågar man inte släppa ifrån sig ännu.

– Men i takt med att valdeltagandet och antalet medlemmar minskar kommer även partiernas intresse att minska, säger han.”

Jag tror Jan Strid har fel.

Jag tror att (S) kommer att få svårare och svårare att försvara att de ställer upp i kyrkovalet och som parti tar ansvar i en frikyrka – när man som parti inte ställer upp någon annanstans. Deras statsminister kan gå ut och försvara detta hur mycket som helst – men om det blir en ny statsminister som inte är kyrklig eller tycker detta är rätt – då kommer (S) att lämna. Det är min fasta övertygelse.

Och då är alla socialdemokrater som vill fortsätta engagera sig varmt välkomna i de andra nomineringsgrupperna som finns. POSK är en av dessa. För det är inte som socialdemokrat som deras 6000 kandidater är där i första hand hoppas jag, utan för att de är kristna och vill ta ansvar i sin församling. Det engagemanget förutsätter jag inte försvinner om (S) inte står bakom deras nominering.

Jan Strid lyfter frågan om vigsel av homosexuella.

För det första – det var samhället och riksdagen som ändrade äktenskapsbalken, det vill säga lagen. Det har inget med kyrkan att göra. Vad Svenska kyrkan sedan beslutade om var om vi skulle ändra i våra kyrkohandböcker och säga att äktenskapet inte bara är mellan man och kvinna. (och därmed också behålla vigselrätten som myndighetsutövning).

Långt innan riksdagen beslutade om vigsel så hade kyrkan en ordning för välsignelse av ingånget partnerskap. Så kyrkan var före – långt före.

Kanske hade debatten blivit lite annorlunda om det inte partipiskan hade svingats så hög 2009 – men jag tror faktiskt inte att resultatet hade blivit annorlunda.

Vi vill inte ha en kyrka som är en sekt som styrs av ett partiprogram. Vi vill ha en levande folkkyrka med mångfald i gudstjänster och uttryck som styrs av vår tro och bibeln.

 

Rösta på POSK i kyrkovalet!

 

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

/Carina Etander Rimborg

Dubbelmoral av Socialdemokratisk ledning

I söndags läste jag ett inlägg på Facebook från biskop Mogren. Han delade med sig av fina bilder från kyrkodagarna i Magdeburg, Tyskland. Han hade bland annat deltagit i en mässa tillsammans med 100-tusentals andra på Elbes-strand.

Hundrafemtiotusen firade mässa som höjdpunkt på de tyska kyrkodagarna. Hos oss i Magdeburg blev det en stor fest för små…

Publicerat av Mikael Mogren den 28 maj 2017

Under kyrkodagarna i Tyskland deltog även, självklart!, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Barack Obama.

Men i Sverige där är det inte alls lika självklart för landets ledare att medverka i kyrkliga sammanhang. Vilket är tråkigt, men faktiskt inte så oväntat, i det väldigt sekulära Sverige. Jag har kristna, homosexuella vänner som säger att det är lättare att komma ut som bög än som kristen i Sverige.

Det som gör mig lite upprörd med detta dock, är att landets statsminister inte prioriterar Världens fest och andra kyrkliga sammanhang högre, samtidigt som han är ordförande för ett parti som så ogärna släpper taget om Svenska kyrkan. Något som får även mig undrar över när kommer Socialdemokraternas ideologiska klarsyn egentligen? För det här visar ju på att de inte riktigt har tänkt klart, tycker jag.

Att vara med och bestämma, det ska S. Men att medverka vid större kyrkliga aktiviteter, nej det går inte. Snacka om dubbelmoral!

Sedan kan jag tycka att landets ledare, oavsett parti, borde vara mer öppen för att medverka vid större arrangemang av Svenska kyrkan. SvK är ändå landets största medlemsorganisation, vilket bara det i sig gör det till en viktig organisation att visa intresse för.

När kommer socialdemokraternas ideologiska klarsyn?

Fredag 5 maj besökte socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven den socialdemokratiska kyrkomötesgruppens vår- och kyrkovalskonferens. På Facebook skriver Vanja Lundby-Wedin, socialdemokratisk 1:e vice ordförande i Kyrkostyrelsen: “Jag är stolt över att vår partiordförande har ett engagemang i kyrkopolitiska frågor.” Detta är helt otroligt. Hon är stolt över att ordföranden i den största av de nomineringsgrupper som ställer upp i Svenska kyrkans val har ett engagemang i kyrkopolitiska frågor. Men det är väl ändå det allra minsta man kan kräva av ordföranden i en kyrkopolitisk nomineringsgrupp!

Socialdemokraterna verkar ha en starkt föråldrad bild av kyrka och samhälle i Sverige. Svenska kyrkan ses tydligen fortfarande som ett samhällsorgan för social, kulturell och religiös verksamhet och inte som ett från staten fristående trossamfund. I denna fossila världsbild ingår att de samhällspolitiska partierna ska vara med och bestämma över ett så viktigt samhällsorgan som Svenska kyrkan. Kraven på partiernas företrädare är inte stora – ordförandens kyrkopolitiska intresse hälsas med stolthet.

I ett anfall av ideologisk klarsyn kommer socialdemokraterna snart att inse, att ett samhällspolitiskt parti i en sekulär stat inte ska engagera sig som parti i enskilda trossamfund. Denna insikt börjar redan sprida sig i partiet, och jag tror att klarsynen inte är så långt borta. Om bara några år kommer partiernas engagemang i Svenska kyrkan att verka lika bisarr som att man blev medlem i kyrkan genom födseln eller att regeringen utnämnde kyrkoherdar. I väntan på anfallet är klarsynta partimedlemmar välkomna att engagera sig i POSK. Vi tar emot alla som i det kyrkliga sammanhanget vill stå fria från de samhällspolitiska partierna och som uppskattar vårt handlingsprogram. Självklart kan POSKare engagera sig samhällspolitiskt, i vilket parti som de önskar, men i kyrkan vill de stå fria från partipolitisk bindning. Välkomna!

Hans-Olof Andrén, POSK
Ordförandekollega till Stefan Löfven

 

Ur POSKs program:

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i vår tro på att Gud kallar människor till uppdrag och uppgifter i kyrkan och i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Utformningen av demokratin kan däremot skifta över tid för att på ett så fullödigt sätt som möjligt prägla beslutsfattande på alla nivåer.

[…]

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

Är det här att ta ansvar för Svenska kyrkan?

Är det så här medlemmarna ska uppmanas att ta ansvar?

Ett av partierna som ställer upp i kyrkovalet har egna medlemmar som uppmanar partiets medlemmar att gå med i Svenska kyrkan innan röstlängden fastställs och för att sedan gå ur innan man måste betala kyrkoavgiften – bara för att kunna vara med och rösta in partiet i kyrkovalet?

Är det så det partiet anser att man är med och tar ansvar? Jag anser att det är skandal!

Vi i POSK säger:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

(…)

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Det är så vi i POSK arbetar – självklart tar vi ansvar i alla led.

Att ett av de politiska partierna uppmanar sina partimedlemmar att gå med i Svenska kyrkan bara för att rösta in partiet i kyrkovalet är inget annat än skandal!

/Carina Etander Rimborg

Vem tar vem?

Tidningen Dagen gör ett försök att få ihop den kyrkopolitiska kartan. http://www.dagen.se/dokument/sa-har-ser-den-kyrkopolitiska-kartan-ut-1.962503

Vem tar vem? Vem hänger med vem? Vem ställer man sig längst ifrån och vem delar man flest värderingar med?

Hans-Olof Andrén, ordförande för POSK svarar inte helt oväntat i artikeln att närmast POSK står de övriga obundna grupperna (Frimodig kyrka och ÖKA, som är sprungna ur POSK från början) och längst ifrån oss står egentligen de grupper som är partier (SD, S och C)

Även om vi i vissa sakfrågor kan vara nära både C och KD (En levande kyrka) i vissa sakfrågor.

Men det som är avslöjande är hur både (S) och ÖKA visar för sig säger vara nära varandra. Och när jag arbetade som POSKs informatör så brukade jag säga att ÖKA är partipolitiskt obundna socialdemokrater – vilket nu i tidningen Dagen öppet visar sig stämma. De delar de allra flesta värderingar och röstar i princip samma.

(S) har under helgen haft kyrkopolitiskt möte uppe i Stockholm. Till deras möte kom statsministern Stefan Löfven (han vikarierade för partisekreteraren som inte kunde komma) och flera av ledamöterna skrev på sina facebooksidor om mötet. Bland annat hur de sjunger Internationalen blandat med psalmer.

Jag misstror inte på något sätt det engagemang som dessa mina kollegor i kyrkomötet har. Men jag delar inte deras övertygelse att politiska partier ska ställa upp i kyrkovalet. På deras valsida har de tagit fram en ”frågor och svar” och där skriver de själv följande:

Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?

Varje samfund har att organisera sin demokratiska struktur utifrån sina behov. Inget annat samfund i Sverige har i närheten av så många medlemmar som Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har organiserat sin demokratiska organisation så att alla medlemmar har möjlighet att delta i beslut om hur kyrkan styrs. Och även om Svenska kyrkans medlemsantal är betydligt större än liknande samfund, är det minst lika stor andel – ofta rentav större – av SvK:s medlemmar som väljer att delta i kyrkovalet. Det tycker vi är bra.

Jag finner inte att jag fick svaret på den ställda frågan. (S) fortsätter skriva:

Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?

Socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet eftersom vi har många medlemmar som också är aktiva i Svenska kyrkan, och vill vara representerade i de beslutande organ kyrkan har. Vi är en nomineringsgrupp som vill att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, där den diakonala verksamheten är betydande och där det internationella engagemanget bygger på viljan att hjälpa nästan och alla människors lika rätt och värde. För oss är det också angeläget att arbeta för en demokratisk folkkyrka, och vi vill kämpa mot de krafter som vill begränsa medlemmarnas möjligheter att på det sätt de vill få möjlighet att välja sina företrädare.

Att (S) och ÖKA delar flera värderingar är inget som har undgått oss. Det är bara att beklaga – men kanske är det naturligt att de socialdemokrater som inte vill fortsätta i det politiska partiet ändå hittar en obunden grupp som bär deras värdering. Vi har fått flera exempel på socialdemokrater som inte längre i kyrkovalet vill ställa upp för ett politiskt parti. Glädjande nog har flera av dem valt POSK som plattform på stifts och riksnivå.

Så vem tar vem? Tja, kanske blir vi lite klokare med tidningen Dagens kartläggning. Klart är ju i alla fall att en röst på POSK kan garantera att det blir mångfald, kyrkligt förankrad mångfald, som kommer att styra. Det blir en öppenhet och det blir ett engagemang. Det blir människor som har en förankring i församling och i samhället som kommer att ta ansvar.

 

Fakta (Tidningen Dagen):

Vilken nomineringsgrupp står närmst/längst ifrån er?

Så svarade man i den röda regeringen:

Socialdemokraterna (S)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: MPSK, ViSK och ÖKA.
Längst ifrån: SD.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: ÖKA, ViSK och S.
Längst ifrån: SD

 

Öppen kyrka (ÖKA)
Närmast: S, MPSK, ViSK
Längst ifrån: SD och Frimodig kyrka

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK)
Närmast: S och ÖKA
Längst ifrån: SD, BA

 

Så svarade man i den brokiga oppositionen­:

Partipolitiskt obundna i Svenska­ kyrkan (POSK)
Närmast: ÖKA och Frimodig kyrka rent principiellt, men i sakfrågor även C och En levande kyrka/KD.
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

Borgerligt alternativ­ (BA)
Närmast: FiSK, KD, C
Längst ifrån: SD, ViSK, MPSK

Centerpartiet
Närmast: POSK, BA, S
Längst ifrån: SD, Frimodig kyrka

En levande kyrka/KD
Närmast: Frimodig kyrka, POSK, BA.
Längst ifrån: SD och ViSK

Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)
Närmast: BA, POSK, S och ÖKA
Längst ifrån: SD

Frimodig kyrka
Närmast: POSK
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

 

Så svarade det svarta fåret:

Sverigedemokraterna
Närmast: Frimodig kyrka och En levande kyrka/KD
Längst ifrån: S och de vänsterliberala grupperna

 

/Carina Etander Rimborg
POSK (fd informatör för POSK)

 

Tre svar i ett

Debatten i Kyrkans tidning blev väldigt utdragen men verkar vara över. För nu åtminstone. Jag kan nog tänka mig att den blommar upp igen närmare valet. För S verkar detta med vigningsrätten vara deras stora valfråga som de vill angripa POSK på.

Jag undrar bara hur de ska lösa detta för att få det att fungera. Ska S införa vigningsplikt, så att alla präster måste viga alla par. Eller är det bara just när det kommer till samkönade par som det ska vara vigningsplikt? Jag förstår inte varför det är viktigt för S att riva upp ett demokratiskt fattat beslut som fungerar bra. Det är inget problem. Par av samma kön blir vigda i Svenska kyrkan. Röstar du på POSK är det det du får. Jag ställer mig dock väldigt undrande till vad det egentligen är vi får om S får sin vilja igenom.

Svaret från Lennart Hallengren (KT 12 april) på Johan Gardes fråga (KT 6 april) blir för mig så motsägelsefullt i vad Socialdemokraterna säger sig vilja. Du får teologiskt tolka den kristna tron hur du vill men du måste vara för att viga homosexuella även om det inte är var du teologiskt har landat. Om det är någon nomineringsgrupp som är otydlig så är det ju S. Som å ena sidan är för en öppen folkkyrka där du får tro som du vill. Men samtidigt på en punkt, som för vissa präster är väldigt avgörande, måste du tro som S annars är du inte välkommen. För även om Hallengren är tydlig med att påpeka att det är inom S som detta gäller, så blir resultatet av deras politik detta även inom Svenska kyrkan.

En nomineringsgrupp som har detta med vigningsfrågan som sin enda valfråga, vad det verkar, är Öppen kyrka. Som efter Hallengrens första debattinlägg (KT 9 mars) fick anledning att även de angripa POSK i KT 23 mars med samma vinkling.

Jag har vetat att repliken från Nils Olof Ericsson skulle komma och den 12 april blev den (äntligen) införd för fler att läsa. Jag ser ett stort problem för ÖKA när de behandlar sina medlemmar på det här sättet. ÖKA lever inte upp till sitt namn när de gör så här och driver frågan så hårt, men jag ger dem att de är väldigt tydliga i var de står. Även om samma funderingar uppstår hos mig som ovan. Hur tänker sig ÖKA lösa problemet (som inte finns)?!

Även Linda Isbergs slutreplik, kan vi väl hoppas, var införd i Kyrkans tidning 15-16. För om Lennart Hallengren fortfarande inte förstår POSKs program, där det ryms en mångfald av teologiska tolkningar. Att vi inte vill riva upp ett demokratiskt taget beslut som fungerar väl. Att det inom POSK ryms olika åsikter, men de håller sig inom vårt program. Om Lennart Hallengren fortfarande inte förstår allt detta då säger det mer om Hallengren än om POSKs tydliga svar i debattskiftet!

 

SD säger sig värna kyrkans kulturarv

Idag har vi en gästbloggare på POSK-bloggen. Helena Taubner skriver om Sverigedemokraternas satsning inför kyrkovalet.

Sverigedemokraterna storsatsar inför kyrkovalet, ryktas det. Men kyrkan bygger på evangeliet och mångkultur, vilket SD inte har förstått.

Jimmie Åkesson har talat till sina anhängare och eldat upp dem med orden ”vi ska ta över” (och citeras i bland annat Göteborgsposten, Hallandsposten och Kyrkans Tidning). Han använder alltså kyrkan som en bricka i ett politiskt spel, som något som ett politiskt parti kan ”ta över”. Han gör kyrkan till sin politiska motståndare, trots att han själv är en av kyrkans alla medlemmar (enligt gp.se, april 2017).

Men hur ska de då gå till väga, SD, för att ”ta över” kyrkan? Åkesson säger att kyrkovalet handlar om att bevara vårt svenska kulturarv. I texter som SD publicerar på sin webb framgår att detta kulturarv består av två saker. Dels handlar det om kyrkobyggnaderna och dels handlar det om hur vi firar kristna högtider. Men på båda dessa punkter missar SD målet.

När det gäller kyrkobyggnaderna betonar SD att de äldre kyrkorna är ”landets största samlade kulturarv” och att mer kan göras för att ”värna, vårda och visa såväl exteriörer som interiörer och artefakter” (Aron Emilsson). Det är naturligtvis inte problematiskt i sig att vilja vårda kyrkobyggnaderna – det vill vi allihop! – men vad SD missar är att kyrkan inte ÄR byggnaderna. Kyrkan är relationer, människor emellan och mellan människor och Gud. Dessa relationer är inte beroende av byggnaderna. Om så Sveriges alla kyrkobyggnader skulle försvinna, så skulle kyrkan ändå finnas kvar.

Relationerna, som utgör kyrkan, bygger på evangeliet om Jesus. Tron på evangeliet får konsekvenser för hur vi agerar mot varandra. Jesus uppmanar oss att älska varandra, att inte göra skillnad på människor och att rikta särskild omtanke mot de som är mest utsatta. SD’s ideologi går rakt emot detta budskap. Där Bibeln manar till öppenhet och generositet, manar SD till slutenhet och egoism.

När det gäller de kristna högtiderna betonar SD det unikt svenska. I principprogrammet skriver SD att ”kulturen i vårt land har gjort att den svenska kristendomens historia innehåller vissa särdrag i jämförelse med andra kristna länder” och att dessa särdrag ska värnas. Vi ska alltså inte måna om den kristna berättelsen i första hand, utan snarare om det som särskiljer de svenska traditionerna från andra nationaliteters traditioner.

Men Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan. Mångfalden i uttryck är berikande och definierande för vad det innebär att vara kyrka. Vi vore ingenting utan våra systrar och bröder runt om i världen. Kyrkan i Sverige är intimt sammanflätad med den världsvida lutherska kyrkan, och historiskt även med andra syskon i kyrkofamiljen.

Nej, om SD verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att fokusera på kyrkobyggnaderna, betona den tro som förenar oss kristna, och som förpliktigar när det gäller öppenhet och medmänsklighet. Och om de verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att betona det unikt svenska, omfamna tanken på en världsvid kyrka fylld av berikande mångfald. Om de verkligen brydde sig om Svenska kyrkan, så skulle de ägna mer tid åt att betona ordet KYRKAN och inte ordet SVENSKA.

Att SD använder kyrkan som ett slagträ för sina partipolitiska intressen är ett tydligt argument för att partipolitiseringen av kyrkan måste upphöra.

/Helena Taubner,
förtroendevald i Hjo pastorat, ledamot  i POSKs informationsgrupp
och forskarstudent

Vill du läsa mer av Helena bloggar hon på taubner.blogspot.com där även detta inlägg finns att läsas.

 

Ur POSKs program:
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.

Motioner om Svenska kyrkan i S-kongressen

Läser i tidningen Dagen om ytterligare en S-medlem som tycker att socialdemokraternas varande som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan spelat ut sin roll. Ännu ett utspel som tyder på att frågan verkar splittra Socialdemokraterna i två läger. Jag tycker att frågan verkar vara infekterad då denna person vill vara anonym.

Trevligt dock att hon skulle välja POSK om hon kunde och jag säger bara: Välkommen till oss! Hur än S ställer sig i frågan så har vi i alla fall inga problem med att våra medlemmar är engagerade i allmänpolitiska partier utanför kyrkan!

Det ska bli väldigt spännande att se hur den Socialdemokratiska-kongressen (8–12 april på Svenska mässan i Göteborg) röstar på de två motionerna som ställer sig kritiska till att S ställer upp i kyrkovalet. Båda motionerna vill se att kyrkovalet 2017 är det sista som S ställer upp i.

Partistyrelsens svar på motionerna är att det i tidigare partikongresser beslutats med stor majoritet att Socialdemokraterna ska engagera sig i Svenska kyrkans demokratiska arbete. ”Vi ser ingen anledning till att ompröva de besluten nu”, är svaret som de kritiska motionerna får.

Här tycker jag att det uppstår ett demokratiskt problem inom S när partistyrelsen avfärdar två motioner på det här sättet. Ja, tidigare var det en majoritet för denna fråga, men med tiden har några upptäckt att det här är inte så bra i den situation som vi nu befinner oss i. De motionerar om det för att se om det finns fler som kanske delar deras syn på saken. Kan det vara så att partistyrelsen så gärna vill behålla makten i Svenska kyrkan samtidigt som de är rädda för att S-medlemmarna vill något annat så de avslår motionen med det argumentet.

Samtidigt har det även inkommit två motioner som ifrågasätter partistadgarna som lyder under §1:

”samordning av socialdemokratins politiska arbete i kommuner och landsting samt inom Svenska kyrkan”

Andemeningen i motionerna är att de ser problem med att det i partistadgarna uttryckligen efterfrågas ett engagemang i ett trossamfund, samtidigt som det råder religionsfrihet i landet. Vad göra med eventuella ateister, muslimer eller kristna som vill tillhöra en annan kyrka än Svenska kyrkan undrar de i sina motioner.

Ytterligare en femte motion om Svenska kyrkan finns inlämnad, där tycker motionären att Svenska kyrkan ska likställas andra trossamfund.

Sammantaget tycker i alla fall jag att dessa motioner visar på en delning av S i två läger. Dels de som vill fortsätta som de alltid gjort och behålla makten över Svenska kyrkan. Dels de som vill behandla Svenska kyrkan som andra trossamfund i Sverige. Det ska bli intressant att följa kongressen för att se utfallet på dessa motioner.

 

Tillägg: När jag tittade på kongresshandlingarna hittade jag följande rader:

” … att det handlar om att kyrkan bedriver ceremoniella verksamheter vid barnavälkomnande/namngivning (dop), bröllop (vigsel) och dödfall (begravning) … ”

Fascinerande att S har så dålig koll på vad dopet är för något, samtidigt som de så ogärna vill släppa greppet om Svenska kyrkan. Ett dop har aldrig varit, kommer aldrig att bli någon namngivningsceremoni. Det kan inte heller begränsas till ett barnavälkomnande även om det ligger sanningen närmare. Dopet är den fest då vi firar att den som döps blir en del i Guds stora familj i den världsvida kyrkan. En fest som firas vid alla åldrar på den som döps, för du är precis lika välkommen in i Guds familj som 62-åring som vid 3 månaders ålder.