Mångfald och respekt

Jag läser och gläds över Mats Rimborgs välformulerade debattartikel i nätupplagan av SvDs brännpunkt. Lösningen för att få bort anklagelserna mot Svenska kyrkans politisering, är ju inte mer politiska partier i Svenska Kyrkan utan tvärt om. Bort med allmänpolitiska partier i Svenska kyrkan. Jag vill till och med uttrycka det så att bort med nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan. De behövs inte om vi inför indirekta val till stiftsfullmäktigen och kyrkomötet.

Samtidigt som jag läser detta har jag ett annat blogginlägg från Västerbottens Kuriren i tankarna. När jag läste det blev jag fasligt beklämd över att POSK klumpas ihop med SD på det där sättet. Jag hoppas innerligt att denne socialdemokrat är ensam om denna syn på POSK, för det om något

”gagnar knappast en förtroendefull dialog mellan oss som tror på politiskt oberoende i kyrkliga strukturer och dem som fortfarande håller fast vid partipolitiska nomineringsgrupper. Sannolikt försvårar det för t ex aktiva socialdemokrater som arbetar för en förändring av kyrkopolitiken.”

som Olle Kristenson avslutade sin kommentar om blogginlägget Dubbelmoral från Socialdemokratisk ledning

(Svenska) kyrkan är större än någon politisk ideologi, för kyrkan är vi. Med alla olika tankar, erfarenheter och åsikter. En mångfald som kräver respekt. Då kan det inte finnas en partipiska som tvingar en grupp människor att tycka likadant. Då blir det enfald utan respekt. En sådan kyrka vill i alla fall inte jag tillhöra. För det är ingen kyrka, det är en sekt.

 

 

Ur POSKs program:
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

97 dagar kvar – nu ger vi järnet!

Den 17 september är det kyrkoval och det är bara 97 dagar kvar i dag!

Och det märks runt om i de kyrkliga kretsarna att kyrkovalet är på gång. Glädjande nog så har debatten redan kommit igång och det är många som har lyft frågan just om partipolitikens inblandning i kyrkan. (Flera av våra egna POSKares debattinlägg har du också hittat här på bloggen). Vi i POSK är mycket tydliga på den punkten och i vårt program står det:

”POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.”

För POSKs del så arbetar våra informatörer för högtryck. Nu går det att beställa valmaterial – det gör du här.

Och alla lokala grupper håller på för fullt att planera hur valkampanjen och budskapet om vad POSK vill ta ansvar lokalt och på stift och i kyrkomötet ska förmedlas.

97 dagar kvar – det går fortare än vi önskar. Som barn kändes alltid sommarlovet oändligt – 10 veckor var fantastiskt långt. Och det var och är fortfarande underbart – ta vara på varje minut. Men vi har också en lite längre horisont. Och vi i POSK är angelägna om att faktiskt få vara med och ta det ansvar vi anser att vi är vill ta på alla nivåer.

97 dagar kvar. Nu ger vi järnet!

/Carina Etander Rimborg
POSK på Öster, Göteborgs stift

Är det här att ta ansvar för Svenska kyrkan?

Är det så här medlemmarna ska uppmanas att ta ansvar?

Ett av partierna som ställer upp i kyrkovalet har egna medlemmar som uppmanar partiets medlemmar att gå med i Svenska kyrkan innan röstlängden fastställs och för att sedan gå ur innan man måste betala kyrkoavgiften – bara för att kunna vara med och rösta in partiet i kyrkovalet?

Är det så det partiet anser att man är med och tar ansvar? Jag anser att det är skandal!

Vi i POSK säger:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

(…)

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Det är så vi i POSK arbetar – självklart tar vi ansvar i alla led.

Att ett av de politiska partierna uppmanar sina partimedlemmar att gå med i Svenska kyrkan bara för att rösta in partiet i kyrkovalet är inget annat än skandal!

/Carina Etander Rimborg

Vem tar vem?

Tidningen Dagen gör ett försök att få ihop den kyrkopolitiska kartan. http://www.dagen.se/dokument/sa-har-ser-den-kyrkopolitiska-kartan-ut-1.962503

Vem tar vem? Vem hänger med vem? Vem ställer man sig längst ifrån och vem delar man flest värderingar med?

Hans-Olof Andrén, ordförande för POSK svarar inte helt oväntat i artikeln att närmast POSK står de övriga obundna grupperna (Frimodig kyrka och ÖKA, som är sprungna ur POSK från början) och längst ifrån oss står egentligen de grupper som är partier (SD, S och C)

Även om vi i vissa sakfrågor kan vara nära både C och KD (En levande kyrka) i vissa sakfrågor.

Men det som är avslöjande är hur både (S) och ÖKA visar för sig säger vara nära varandra. Och när jag arbetade som POSKs informatör så brukade jag säga att ÖKA är partipolitiskt obundna socialdemokrater – vilket nu i tidningen Dagen öppet visar sig stämma. De delar de allra flesta värderingar och röstar i princip samma.

(S) har under helgen haft kyrkopolitiskt möte uppe i Stockholm. Till deras möte kom statsministern Stefan Löfven (han vikarierade för partisekreteraren som inte kunde komma) och flera av ledamöterna skrev på sina facebooksidor om mötet. Bland annat hur de sjunger Internationalen blandat med psalmer.

Jag misstror inte på något sätt det engagemang som dessa mina kollegor i kyrkomötet har. Men jag delar inte deras övertygelse att politiska partier ska ställa upp i kyrkovalet. På deras valsida har de tagit fram en ”frågor och svar” och där skriver de själv följande:

Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?

Varje samfund har att organisera sin demokratiska struktur utifrån sina behov. Inget annat samfund i Sverige har i närheten av så många medlemmar som Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har organiserat sin demokratiska organisation så att alla medlemmar har möjlighet att delta i beslut om hur kyrkan styrs. Och även om Svenska kyrkans medlemsantal är betydligt större än liknande samfund, är det minst lika stor andel – ofta rentav större – av SvK:s medlemmar som väljer att delta i kyrkovalet. Det tycker vi är bra.

Jag finner inte att jag fick svaret på den ställda frågan. (S) fortsätter skriva:

Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?

Socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet eftersom vi har många medlemmar som också är aktiva i Svenska kyrkan, och vill vara representerade i de beslutande organ kyrkan har. Vi är en nomineringsgrupp som vill att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, där den diakonala verksamheten är betydande och där det internationella engagemanget bygger på viljan att hjälpa nästan och alla människors lika rätt och värde. För oss är det också angeläget att arbeta för en demokratisk folkkyrka, och vi vill kämpa mot de krafter som vill begränsa medlemmarnas möjligheter att på det sätt de vill få möjlighet att välja sina företrädare.

Att (S) och ÖKA delar flera värderingar är inget som har undgått oss. Det är bara att beklaga – men kanske är det naturligt att de socialdemokrater som inte vill fortsätta i det politiska partiet ändå hittar en obunden grupp som bär deras värdering. Vi har fått flera exempel på socialdemokrater som inte längre i kyrkovalet vill ställa upp för ett politiskt parti. Glädjande nog har flera av dem valt POSK som plattform på stifts och riksnivå.

Så vem tar vem? Tja, kanske blir vi lite klokare med tidningen Dagens kartläggning. Klart är ju i alla fall att en röst på POSK kan garantera att det blir mångfald, kyrkligt förankrad mångfald, som kommer att styra. Det blir en öppenhet och det blir ett engagemang. Det blir människor som har en förankring i församling och i samhället som kommer att ta ansvar.

 

Fakta (Tidningen Dagen):

Vilken nomineringsgrupp står närmst/längst ifrån er?

Så svarade man i den röda regeringen:

Socialdemokraterna (S)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: MPSK, ViSK och ÖKA.
Längst ifrån: SD.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: ÖKA, ViSK och S.
Längst ifrån: SD

 

Öppen kyrka (ÖKA)
Närmast: S, MPSK, ViSK
Längst ifrån: SD och Frimodig kyrka

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK)
Närmast: S och ÖKA
Längst ifrån: SD, BA

 

Så svarade man i den brokiga oppositionen­:

Partipolitiskt obundna i Svenska­ kyrkan (POSK)
Närmast: ÖKA och Frimodig kyrka rent principiellt, men i sakfrågor även C och En levande kyrka/KD.
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

Borgerligt alternativ­ (BA)
Närmast: FiSK, KD, C
Längst ifrån: SD, ViSK, MPSK

Centerpartiet
Närmast: POSK, BA, S
Längst ifrån: SD, Frimodig kyrka

En levande kyrka/KD
Närmast: Frimodig kyrka, POSK, BA.
Längst ifrån: SD och ViSK

Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)
Närmast: BA, POSK, S och ÖKA
Längst ifrån: SD

Frimodig kyrka
Närmast: POSK
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

 

Så svarade det svarta fåret:

Sverigedemokraterna
Närmast: Frimodig kyrka och En levande kyrka/KD
Längst ifrån: S och de vänsterliberala grupperna

 

/Carina Etander Rimborg
POSK (fd informatör för POSK)

 

Siffror från kandidatregistreringen

Igår eftermiddag gick Svenska kyrkan ut med ett pressmeddelande om att när nu kandidatregistreringen är avslutad kan vi se att det är 3000 färre personer som ställer upp i kyrkovalet 2017 jämfört med 2013.

Det kan i första läget kännas lite tråkigt att engagemanget minskat, men samtidigt har även antalet platser som ska tillsättas minskat. Så då känns det lite bättre. Och det är faktiskt glädjande att 29 501 personer runt om i vårt avlånga land vill engagera sig på det här sättet i Svenska kyrkan. Att vara med och fatta kloka beslut för att föra Svenska kyrkan framåt.

Kyrkans tidning fokuserar också på minskningen men avslutar sin artikel med en faktaruta där de tar upp stora grupper som ställer upp i kyrkovalet. De missar att ta upp Borgerligt alternativ som 4:e största grupp med 1611 unika kandidater (5,5 procent). Dessutom får de skillnaden mellan C och POSK verka större när de avrundar procentberäkningen olika. Enligt mina beräkningar har C 10,5 procent av kandidaterna och POSK 10,4 %. Och det känns mer rimligt med den lilla skillnaden när en ser att det bara skiljer 31 kandidater mellan oss.

Andra nomineringsgrupper som Kyrkans tidning inte heller tar upp är Kristdemokrater i Svenska kyrkan med sina 522 kandidater (1,8 procent) och FiSK som har registrerat 483 enskilda kandidater (1,6 procent).

Jag tycker också det var intressant att titta på hur mycket kandidaterna ”återanvänds”. Alltså hur många kandidater som finns med på flera listor, dels till kyrkofullmäktige lokalt, dels till stiftsfullmäktige ofta där i flera valkretsar i samma stift och likaså i valet till kyrkomötet. Sammanlagt för hela kyrkovalet till alla nivåer är det 29 501 personer som kandiderar 50 553 gånger. Det innebär att varje person kandiderar 1,7 gånger. POSK hamnar på snittet, medan S och C hamnar under snittet på sina 1,3 respektive 1,5 gånger.

Miljöpartister i Svenska kyrkan är den grupp som sticker ut allra mest, där kandiderar deras 174 personer 7,3 gånger. Det är framförallt de mindre nomineringsgrupperna som ställer upp på alla nivåer som måste ”återanvända” sina personer allra mest. Från detta resonemang bryter SD som ligger ganska högt och deras kandidater kandiderar 5,5 gånger. För ÖKA är det tvärtom, de har 379 personer som i snitt ställer upp 3,3 gånger.

 

FÖRTYDLIGANDE 28/4 9:50: Sedan jag skrev detta har Kyrkans tidning ändrat och uppdaterat i sin artikel. Om de gjorde det för att de läst bloggen blir jag glad. Mest troligt är väl att de ville delge samma information på nätet och i papperstidningen. Vad gäller skillnaden i antalet kandidater mellan C och POSK som jag ovan säger vara 31 personer men enligt siffrorna i KTs artikel blir 35 beror på att jag beräknat de från den statistik som kommer från kyrkokansliet. De säger att POSK har 3080, inte 3076, unika personer registrerade.

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

De ville Kyrkans väl – var tvungna att lämna S

För en vecka sedan kunde vi läsa i Norrländska socialdemokraten om Irene Gustafsson, Helene Holmström och Gerd Forsén som inte längre får tillhöra det socialdemokratiska partiet bara för de engagerat sig i en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp, Kyrkans väl.

”Gerd Forsén säger att hon bytte eftersom hon inte längre ville företräda socialdemokraterna.

– Det var för mycket partipolitik. Man ville hellre ha med folk från den egna partitoppen än personer som engagerade i kyrkan.

Irene Gustafsson berättar att när de skulle utforma partiprogrammet så blev det diskussion om ordet ”kristen” skulle vara med eller inte.

– Det fanns de som ansåg att det inte ger röster, men Svenska kyrkan tillhör ju kristendomen, säger Irene.”

Här blir det så tydligt för mig att enda anledningen till att S fortfarande vill vara kvar som parti och nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är enbart för att få behålla makten. Detta för att hålla SD borta, enligt dem själva. På en punkt dock är dessa partier varandra lika, de fokuserar för lite på kyrkan och den kristna tron. SD fokuserar på det svenska och, vad jag tycker, S på folket.

Det ska bli intressant att se vad S partikongress, som pågår i dagarna i Göteborg, kommer att leda till vad gäller de motioner gällande Svenska kyrkan som jag redovisade i bloggen i mitten av mars. Jag tror inte att det kommer att ske några större förändringar, men uppenbarligen rör det på sig även inom Socialdemokratiska partiet.

Helgläsning och inspiration

Artikeln nedan är från Norrbottens Kuriren den 6 april och är ytterligare ett exempel på hur våra färdigskrivna artiklar kan användas och plocka delar ur. Läs, bli inspirerad och börja skriv på en egen debattartikel!

Nu är det kanske försent att använda den till att rekrytera personer till våra listor eller att se till att nya POSKgrupper startas. Men det är inte helt dumt att förbereda en debattartikel som kan komma mot slutet av sommaren i lokalpressen för att få väljare, och för att starta upp valrörelsen på våra villkor!

Avveckla partipolitiken i kyrkan –
stärk den obundna rörelsen

Nu pågår kandidatnominering till kyrkovalet i september. Gamla slutar, nya kommer till. Allt fler byter också inriktning, från partipolitik till obundenhet – i år i bland annat Boden. Den obundna rörelsen växer för varje kyrkoval.

I många församlingar finns lokala obundna grupper som inte tillhör en riksorganisation, vilket begränsar rörelsens styrka. I en del församlingar – som Luleå domkyrkoförsamling – saknas ännu en partipolitiskt obunden grupp. Det bör bli ändring på det!

Fler obundna grupper behöves lokalt, och större samordning av dem för att på allvar utmana den partipolitiska styrning av kyrkan som dominerar nationellt och i många stift. Så kan Svenska kyrkan bli en verkligt fri kyrka. Här behövs POSK.

Partipolitiken är ett arv från statskyrkan. Bara 3,4 procent av svenskarna är enligt DN medlemmar i politiska partier – en mycket begränsad rekryteringsbas för kyrkligt förtroendevalda. Ändå hävdas att partipolitik krävs så kyrkan inte blir elitkyrka! Det kyrkan behöver är fler valda bland de 97 procent som inte är partimedlemmar.

Det är positivt med politiskt aktiva i kyrkan. Många är förankrade i församlingsverksamhet och gör bra insatser som förtroendevalda. Det kan de göra även utan politisk etikett!

Kyrkan ska värna om svaga och utsatta, stå upp för fred och rättvisa. Den behöver ibland tala klarspråk i det offentliga samtalet. När det sker ska det grundas på kristen tro och teologisk reflektion – inte partipolitiska program.

Politiska grupper menar att sekulär ideologi ska vägleda en kyrka som slutade vara statskyrka år 2000. Den världsunika politiska styrningen av Svenska kyrkan förvånar kyrkomedlemmar och debattörer i svensk press. I vissa politiska grupper ifrågasätts den, t.ex vid helgens (s)-kongress. I väntan på resultatet återstår att stärka de obundna alternativen. När de växer kan partipolitiken avvecklas.

POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, den största och bredaste obundna gruppen, finns på alla nivåer i kyrkan: kyrkomöte, stift och lokalt. I Luleå stift i ca hälften av församlingarna. Medlemmar i lokala obundna grupper som ej är med i POSK erbjuds kandidera på våra stifts- och kyrkomöteslistor, vilket ytterligare skulle bredda den obundna rörelsen. Här finns en uppgift för många fler kyrkligt engagerade.

Och så gärna då en obunden grupp i Domkyrkoförsamlingen!

Lars-Gunnar Frisk, Umeå,
ordförande i POSK i Luleå stift, v. ordf i stiftsstyrelsen

Celina Falk, Luleå,
POSK-medlem och Svenska kyrkans ungdomsdelegat i Kyrkornas världsråds centralkommitté

Kyrkomusikens kraft!

”Kyrkomusiken är idag den viktigaste strukturen för musikkultur och musikutövande i Sverige. Svenska kyrkans 2100 kyrkomusiker möter varje vecka 100000 körsångare för repetitioner inför gudstjänster och konserter. De fyller kyrkorna med folk och musik. […]
I kyrkovalet kan väljarna slå an tonen för kyrkomusiken i Svenska kyrkan. Valet spelar roll när Svenska kyrkan artikulerar syn på kyrkomusiken, när Svenska kyrkan tillsätter kyrkomusikertjänster, när Svenska kyrkan samverkar med musik- och kulturlivets olika aktörer och när Svenska kyrkan bidrar till ett kvalitativt och levande musikliv i sina samlingar och i samhället i stort.”

Så skriver Marit Torkelson, Handläggare för kyrkomusik på Kyrkokansliet i Uppsala i nyhetsbrevet om kyrkovalet.

”Kyrkomusikens kraft” är en av de frågorna som POSK lyfter fram under kyrkovalet 2017.

Kyrkomusikens kraft!

Musiken är en Guds gåva och en omistlig del av ett levande kyrkoliv. Kyrkomusiken bidrar till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt musikaliskt arv, en kulturskatt som POSK vill förvalta och utveckla vidare. Körsången har en särskild betydelse, som folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Här finner du blogginläggen med anknytning till kyrkomusikens betydelse.

Vi är ett sjungande folk och utan musik så skulle våra gudstjänster vara något helt annat. Med musiken och kulturen så får vi ytterligare en dimension när vi får lovsjunga och tillbe Gud och Jesus. Därför är kyrkomusiken så viktigt – som kitt, som kulturbärare, som nätverk med våra medlemmar.

Därför är det helt naturligt för POSK att lyfta kyrkomusiken. Så många av våra POSKare är körmedlemmar och gudstjänstbesökare och vet vad musiken betyder. Som vet hur viktigt det är med utbudet, med kompetenta musiker och utbildning.

Därför betyder en röst på POSK en röst på Kyrkomusikens kraft!

/Carina Etander Rimborg

 

Hur svårt ska det vara att förstå?

Lennart Hallengren (S) skriver i en replik i Kyrkans Tidning (13/2017) och svarar på Hans-Olof Andrén och Linda Isbergs debattartiklar. Han påstår igen att man inte vet vad får om man röstar på POSK. Och frågan han hänvisar till är vigselfrågan för par av samma kön.

Ursäkta – men om man inte vill förstå eller lyssna så kommer det inte att gå att förstå. Och det är precis så jag uppfattar Lennart Hallengren. För honom, som socialdemokrat, är det tydligen helt obegripligt att människor får och kan tycka olika, men ändå ställa sig bakom ett program.

Nej, Hallengren, vi är inte hjärntvättade i POSK, vi är människor som vill vår kyrka det allra bästa och som tar ansvar som förtroendevalda i våra församlingar, på stiftsnivå och i kyrkomötet. POSK har många frågor som vi vill driva i vårt program och vi är oerhört tydliga med vad vi vill vad som gäller.

Vision och program

Och när det gäller frågan med vigning av par med samma kön så tycker POSK att den ordning som hela kyrkan och kyrkomötet beslutade – nämligen att Svenska kyrkan viger – men prästerna har inte vigselplikt, är en bra ordning. Kyrkan viger och det är kyrkoherdens ansvar att se till att det finns någon som kan viga det par som kommer och vill bli vigda. Hur svårt kan det vara att förstå det?

Så jo, den som röstar på POSK vet precis vad rösten betyder. Den betyder att vi kommer att fortsätta vårt arbete och driva vår vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

 POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesombud för POSK Göteborgs stift

POSK ställer in påsken!

Så här under valåret ställer POSK in påsken då det lägger fokus på helt fel saker! En massa prat om Jesus som äter sista måltiden, hänger på ett kors och dör för att sedan återuppstå tre dagar senare. Nej sånt dravel har vi inte tid med i år. Vi har ju ett kyrkoval att fokusera på!

– Att vi dessutom delar namn med denna högtid, som i år infaller så tokigt, gör det ju ännu svårare för nya kandidater att förstå vad det är de går med i, säger Uno Aprillo, POSKs talesperson i frågan.