Andlig utveckling – ge och ta ansvar!

Andlig utveckling

Andlig utveckling är ett av begreppen i barnkonventionen. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson reflekterar över det i sin bok ”Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan”. Han beskriver fyra aspekter som kan ge andlig utveckling: att få uppleva förundran, att beröras av livsfrågorna, att uppleva gemenskap och att få en kulturell förankring. Varje aspekt är ett kronblad på en blomma. För Gustafsson och kyrkan är blomman rotad i tron. Och i min tolkning gäller det inte bara barnen utan oss alla.

Kyrkan och församlingen är till för oss alla (oavsett ålder), vårt engagemang, vår kunskap, vår förmåga och för vårt kristna liv. Tillsammans skapar vi mötesplatser för kristen växt och mognad.

POSK vill att Svenska kyrkan ska erbjuda närvaro, gemenskap och växt och också förmedla befrielse, hopp och livsmod.
POSK kommet att verka för att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Ge och ta ansvar – Församlingsrådens roll

En demokratisk uppbyggnad tillhör kyrkans identitet och grundas på vår tro att Gud kallar oss till uppdrag och uppgifter i kyrkan.

POSK (i Falun) vill verka för att utveckla församlingsrådens roll. Inte nödvändigtvis så att alla församlingsråd arbetar på exakt samma sätt utan att de ges ansvar på ett sätt som bäst motsvarar lokala förutsättningar och förväntningar

Ge och ta ansvar – Barnets roll

En församling utan barn är en ofullständig församling. Vi som är vuxna behöver lära oss att lyssna och ge utrymme till barnen. Barnen behöver utrymme både i gudstjänsten och i församlingen för barnens egen skull men också för vår oss vuxna. Arbetet med t.ex. bankonsekvensanalys behöver fördjupas så att vi lyssnar till barnens behov, tankar och önskemål.

”Jesus kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig”. Matt 18:4

POSK (i Falun) vill verka för att ge barnen en tydlig roll i församlingarna

Ge och ta ansvar – Församlingsaktivas roll

I församlingarna finns aktiva och ungdomar som vill och kan ta ansvar. ”Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta” skriver Paulus om våra nådegåvor. Det måste församlingarna förstå och klokt förvalta.

POSK (i Falun) vill verka för att ge församlingsaktiva och ungdomar större ansvar

Ge och ta ansvar – Volontärernas roll

Församlingens frivilliga medarbetare ingår i den gemensamma uppgiften – att förkunna och gestalta evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling.

Frivilliga, ideella, volontärer. Kärt barn har många namn – jag väljer att använda ordet volontärer nu. Relationen mellan anställda och volontärer behöver utvecklas så att insatser från volontärer främjas. Bl. a. är det viktigt hitta former för hur volontärerna styrs och leds. Volontärerna är gåvor till församlingen, som skall tas till vara.

POSK (i Falun) kommer att verka för att volontärinsatserna främjas

Kyrkomötet 2016 –
skrivelser och motioner

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Alla tretton stift är representerade och sammanlagt har kyrkomötet 251 valda ledamöter. Dessutom deltar de fjorton biskoparna. I kyrkomötet är man i första hand vald för sitt stift, men man representerar också sin nominerinsgrupp. POSK har 38 mandat, och kyrkomötesrepresentanter från alla stift utom Visby.

www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Kyrkomötet samlas två gånger om året. Dels en session i september då kyrkomötet i olika utskott går igenom alla motioner och skrivelser, och där utskotten sedan lämnar förslag på hur dessa ska besvaras.

I november träffas kyrkomötet igen, debatterar och beslutar om alla förslag. För er som läst på bloggen förut så vet ni att de allra flesta motioner avslås. Det beror i första hand på två saker: Antingen gäller det en fråga som kyrkomötet inte kan besluta om, eller så handlar motionen om något som redan görs eller är på gång. Men visst händer det att kyrkomötet beslutar att tillstyrka en motion. Det innebär oftast att kyrkostyrelsen får en uppgift att tillsätta en utreding eller undersöka något.

I år tog motionstiden till kyrkomötet slut den 27 juli. Då hade det kommit in 90 olika motioner från ledamöterna. Dessutom finns det sju skrivelser från kyrkostyrelsen som kyrkomötet ska ta ställning till.

www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden-till-kyrkomotet-2016

Kyrkostyrelsens skrivelser 
Om vi börjar med de sju skrivelserna så handlar de om budget och ekonomi, verksamhet och verksamhetsuppföljning.

Det finns också en skrivelse baserad på den stora fastighets- och utjämningsutredningen. Där finns bland annat förslag om hur Svenska kyrkan ska hantera kyrkobyggnaderna, vem som har ansvar och vad som ska hända när en församling inte har möjlighet att ta hand om en av sina kyrkor.

Kyrkostyrelsen har också lagt ett förslag om ekumenisk överenskommelse med Ekumeniakyrkan i Sverige.

Motioner från ledamöter
När de gäller motionerna så täcker de ett brett spektrum av olika frågor. Där finns bland annat förslag om att kyrkan ska ta större miljöansvar, hur vi ska utveckla och stärka frivilligarbetet, att ingen ska få använda parfym i kyrkan, att stärka rekryteringen av kyrkomusiker, avgiftsfri barnverksamhet, ny psalmbok, utredning av församlingsråden, och att alla församlingar ska ha SKUT-ombud, för att nämna några av alla ämnen.

Jag har gjort en helt ovetenskaplig sammanställning med underlag av det material som finns tillgängligt just nu. Motionerna är utlagda helt oredigerade och det kan hända att någon blir ändrad. Om tre veckor ska de vara redigerade och numrerade rätt. (Då kommer det också att bli lättare att lägga länkar till POSKs motioner) Men just nu ser det ut så här (med reservation för ev. felräkning)

  • Centerpartiet (C) 14 motioner
  • Frimodig kyrka (FK) 13 motioner
  • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) 12 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) 11 motioner
  • Socialdemokraterna (S) 10 motioner
  • Vilde (utan grupptillhörighet) 10 motioner
  • Borgerligt alternativ (BA) 8 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) 8 motioner
  • Öppen kyrka för alla (ÖKA) 6 motioner
  • Sverigedemokraterna (SD) 5 motioner
  • Kristdemokrater för en Levande kyrka (KR) 4 motioner
  • Utlandskyrkan (SKUT) 4 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 4 motioner
  • Biskop 1 motion
  • Kyrklig samverkan i Visby stift (KSV) 1 motion

Den uppmärksamme noterar att detta sammanlagt blir mer än 90. Det beror på att en del motioner är underskrivna av ledamöter från flera nomineringsgrupper.

Du hittar alla motionerna här

Pressmeddelande från kyrkokansliet om årets motioner.

Kyrkomötets betydelse 
Spelar det någon roll för din församling vad som händer och beslutas i kyrkomötet? Ja, det gör det. Kyrkomötet beslutar om kyrkoordning som reglerar hur kyrkan ska styras. Kyrkomötet kommer nästa år att besluta om den nya kyrkohandboken, som hanterar hur vi firar våra gudstjänster. Riktlinjer och styrning påverkar den lokala församlingen.

Om ett drygt år, den 17 september 2017, är det nytt kyrkoval. Då kan alla medlemmar i Svenska kyrkan besluta om vilka ledamöter som ska sitta i kyrkomötet, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige i ditt lokala pastorat eller församling.

Men till dess är det de som är valda under den här mandatperioden som tar ansvar i Svenska kyrkan.

/Carina Etander Rimborg
POSK i Göteborgs stift,
2. vice ordförande i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vad hände med dem?

Jag har läst en bok. "96 lampor" av Jacob Lingvik.

Boken handlar om de som var jätteentusiastiska och engagerade som unga – men som nu inte längre går i kyrkan eller säger sig ha en tro. Vad var det som hände?

Jacob har intervjuat sex av sina kamrater som, liksom han, brann och sedan försvann.

Den här boken ger många insikter och ställer många viktiga frågor som jag tror att de som jobbar i församling behöver diskutera.

Läs min recension av boken här>>

Vem får säga vad?

Arbetsgivarorganisationen skriver i sitt senaste nyhetsbrev:
https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1277096

Yttrandefrihet för förtroendevalda

Det uppkommer ibland frågor om vilken yttrandefrihet förtroendevalda har när det gäller diskussioner som förts i kyrkoråd och församlingsråd. Generellt sett finns det inga bestämmelser om tystnadsplikt för förtroendevalda varken i lag eller i kyrkoordningen, även om det kan bli aktuellt i vissa fall.

Exempelvis har kyrkorådet som arbetsgivare tystnadsplikt om medarbetares hälsotillstånd eller personliga förhållanden som framkommer vid en sjukskrivning med sjukintyg.  

I kyrkoordningen finns inga bestämmelser om tystnadsplikt, tvärtom har vi en allmän yttrandefrihet inom kyrkan. Det är dock viktigt att denna yttrandefrihet hanteras med omdöme för att möjliggöra öppna och förtroendefulla samtal. Det är en förutsättning för att kunna nå kompromisser i svåra frågor. Det är också mycket olyckligt om personer tvekar att dela information av rädsla för att uppgifterna ska spridas på fel sätt.  

Ett bra sätt att hantera denna balansgång är gemensamt diskutera hur, när och av vem information ska spridas efter känsliga diskussioner. Ibland kan man komma överens om att ”låta protokollet tala” och ibland kan det vara lämpligt att utse en talesperson.

Har ni haft diskussionen i ert kyrkoråd eller församlingsråd? Ett kyrkoråd och ett församlingsråd är ett slutet möte. Det är inte offentligt, till skillnad från ett fullmäktigemöte. Därför är det också viktigt att det får vara högt i tak på ett kyrkoråd/församlingsråd så att frågorna är väl bearbetade. Protokollen ska vara tydliga och vara beslutsprotokoll.

Ur POSKs vision och program:

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

(…)

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har
kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Är vi inte invandrare nästan allihopa?

Gästbloggare Lisa Tegby skriver i Västerbottens-Kuriren>>:

Det var inte lätt att hitta den rätta blanketten på nätet. Vi skulle åka till Australien under några veckor och hade upptäckt att vi behövde visum. Vi läste och letade.

Ett ögonblick trodde vi att vi var för sent ute – vi skulle nog få ställa in resan. Men så hittade vi blanketten, fyllde i alla uppgifterna, kryssade att vi var svenska medborgare som skulle åka hem igen efter tre veckor och tryckte på sändknappen. Och pling, sa det i inkorgen inom två sekunder ungefär. Det var mitt i natten i Australien, men det australiensiska immigrationsverket önskade oss varmt välkomna med beviljat visum. Men det var viktigt att vi hade med oss detta dokument när vi skulle gå genom passkontrollen.

Vi var rätt sorts människor. Och vi var ju förstås semesterfirare. Det där dokumentet var det ingen som frågade efter när vi kom. Och vi hade fina veckor i ett för oss nytt, och ett mycket vänligt och välkomnande land.

Australiensisk historia har vi aldrig lärt oss mycket om. Aboriginer, fångkoloni, guldgrävare, brittiska samväldet …

Så vi gick till immigrationsmuseet i Melbourne. Där lärde vi oss lite mer om den aboriginska ursprungsbefolkningen som tidvis behandlats fasansfullt sedan den stora invandringen började för tvåhundra år sedan.

Där lärde vi oss hur landet ur västerländskt perspektiv började som en brittisk fångkoloni. Sen har invandringen böljat fram och tillbaka, periodvis med beställningar av fler unga män, under andra tider med beställningar av fler kvinnor till männen, ibland väldigt stängt, sedan stort behov av arbetskraft, länge öppet bara för vita …

Och i ett rum, lite överraskande och hisnande, plötsligt en utställning om flyttfåglar i denna del av världen. Om fåglarnas behov under olika tider av året och nödvändigheten av att tidvis flytta för att överleva.

Det fanns många vietnamesiska restauranger i Melbourne. Ovanligt, tyckte vi, men Vietnam ligger ju inte så långt borta. På immigrationsmuseet blev vi påminda. Båtflyktingarna! Det begreppet myntades inte runt Medelhavet förra året. Och plötsligt minns vi som var med då de förfärliga nyheterna om farliga gummibåtar med massor av människor som lämnade Vietnam efter kriget på 70-talet.

Många dog. Många länder i närområdet ville inte ta emot båtarna. Det låter alltför aktuellt. Efter internationella överenskommelser löste det sig så småningom. Nu bor en del av dessa flyktingar just i Australien.

Utställningen som vi såg om båtflyktingarna var fylld av fasa. Men den slutade i stolthet, och i tacksamhet över att livet kunde börja på nytt.

I dag är det inte enkelt att komma in i Australien. Hårda invandringsregler, stränga kontroller. Alla kom inte genom passkontrollen lika lätt som vi.

Vid torget mitt i Melbourne ligger den stora anglikanska katedralen med sina tre torn. Kyrktornen är inte högst i stan längre, de kommersiella skyskraporna har tagit över.

Men tornen ropar högt och tydligt, både till de höga husen och till alla som skyndar förbi på det stora torget. Just nu ropar de med en jättestor skylt: Let us fully welcome refugees – låt oss helt och fullt välkomna flyktingarna! Vi träffade en kyrkvärd: Här firar vi mycket gudstjänster, sa hon. Och sen går vi ut och jobbar för rättvisa.

Mitt emot kyrkan gick vi en dag förbi en stor, glad och arg manifestation till förmån för ett antal flyktingfamiljer som varit länge i landet men nu riskerade att utvisas.

Vi pratade med några av demonstranterna. Kan ni förstå, sa de, hur vi som är invandrare nästan allihopa kan vara så hårda mot andra? Vi är rika och vi har plats. Vi har tänkt nytt och fått till det förut, det är klart att vi kan göra det igen!

Australien! tänker jag. Europa! Om vi vill är det klart att vi kan göra det igen!

Lisa Tegby
präst i Umeå
 
Lisa är också kyrkomötesombud för POSK i Luleå stift.

Bild av katedralen i Melbourne. Foto: Lars-Gunnar Frisk.

Kyrkovalet har börjat!

POSK-styrelseledamoten Eva Noreborg påminner här om att det är dags att planera för vilka valprogram vi ska gå ut med i kyrkovalet om ett och ett halvt år – och att börja fundera på rekryteringen av kandidater till våra valsedlar på olika nivåer.

Vid POSKs riksårsmöte den 23 april i Linköping beslutas om den vision och det program som vi ska gå till val på. Visionen har nyss varit ute på remiss. Jag hoppas att du sett den och reagerat på den!

Visionen och programmet är också grunden för den vision, som varje stift behöver och som måste anpassas för förhållandena i stiftet. Det är ett arbete för stiftens årsmöten. Du vet väl när ditt stift har sitt årsmöte?

Dessutom behöver varje lokal grupp av POSK göra en anpassning till sina lokala förhållanden. Vad är viktigast för just er grupp i er församling?

Oavsett hur bra vision och program vi har så blir det inte någon framgång om vi inte har människor som är beredda att ställa upp i valen! Vilka medlemmar är beredda att ställa upp en gång till? Vilka nya människor kan vi rekrytera? Ställer alla nomineringsgrupper från förra valet upp igen eller finns det goda personer att rekrytera därifrån? Vilka vänner och bekanta har vi som kan tänkas dela vår vision och som vi kan övertyga om det goda i att arbeta för POSKs idéer inom Svenska kyrkan?

Hur arbetar vi för att hålla modet och ångan uppe hos de lokala grupper som vi redan har? Hur motivera personer i församlingsråden att ställa upp, när man inte behöver tillhöra en nomineringsgrupp för att bli vald dit? Vilka församlingar saknar POSK-grupp? Känner vi några människor som kan bilda underlag för en ny POSK-grupp där?

Några andra nomineringsgrupper har redan annonserat efter personer, som är villiga att ställa upp på deras listor inför Kyrkovalet 2017? Ska vi i POSK också annonsera? Eller hur ska vi göra för att rekrytera flera?

Det är alltså hög tid att börja leta kandidater till POSKs listor till Kyrkomöte, Stiftsfullmäktige och församling/pastorat.

Valet har börjat!

Eva Noreborg
POSK riksstyrelse samt POSK i Uppsala

Från POSKs vision och program>>

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgår vilka som företräder POSK. POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. Det har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar.

Kan man komparera kristen?

Går det att hävda att somliga är mer kristna än andra? Eller ens att påstå att vissa är kristna men andra inte är det? Hittills har jag tyckt att det inte går att göra sådana uttalanden, i varje fall inte om andra än sig själv. Men på senare år har jag blivit allt mer fundersam. Och i dag läste jag att självaste påven lär ha sagt att Donald J Trump inte är kristen. Eller i varje fall att hans förslag att bygga en mur mot Mexiko är okristligt; det finns väl en nyansskillnad där.

Men det här är ett kontroversiellt område och ve den som vågar uttrycka farhågor över mängden asylsökande som tagits emot här i Sverige. Polisens statistik visar att det totalt anmäldes 831 misshandelsfall och 484 fall av hot och ofredanden på asylboenden under perioden 11 november 2015 till 31 januari 2016. Men sådant inger ingen oro hos kyrkliga företrädare; allt är väl och ju mer Sverige öppnar sina gränser desto bättre blir det. De som till äventyrs vågar invända mot det resonemanget är rasister och har en vedervärdig människosyn. Kristna? Nej, det är de absolut inte.

Nyligen presenterades en undersökning där mängder av präster (nästan hälften av de tillfrågade) inte tycker det är någon väsentlig skillnad mellan den kristne Guden och Islams Allah, utan det är samma Gud. Var går gränsen för vad en präst får uttrycka offentligt utan att bryta mot sina avlagda prästlöften? För visst går det att ställa högre krav på vigda medarbetare än lekmän.

Men det är ytterst ovanligt att präster fälls av domkapitlet för något de har sagt, det är mycket oftare för något de har gjort. För tre år sedan prickades en präst i Västerås stift för att ha skrivit: ”Det finns ingen fallen skapelse och därför blir hela försoningsläran orimlig! Plocka bort allt tal om synd, skuld, skam, blod, slaktade lamm och annat förfärligt! Det hör inte hemma i modern tid, bland upplysta människor!”. Hon blev inte fråntagen ämbetet utan fick en prövotid på tre år som nyligen gick ut, men sade ändå upp sig från sin tjänst, gav ut en bok och öppnade café tillsammans med sin sambo.

De förtroendevalda har också ett särskilt ansvar. Men nu verkar det som om många i kyrkomötet vill införa ett lackmustest för rättrogenhet. Ljungskile pastorat har redan försökt, men Göteborgs domkapitel slog fast att de handlat i strid mot kyrkostyrelsens och kyrkomötets beslut när de krävde att sökande till prästtjänster ”med glädje” ska kunna viga både hetero- och homosexuella par för att komma ifråga för anställning. Nu kom frågan upp om att göra detta till ett krav för prästvigning (bortsett från det där med glädjen), och många verkar förespråka en sådan ordning.

Kan man komparera kristen? Jag vill helst fortsätta svara nej på det, även om det har blivit svårare. För beroende på vem som komparerar, gör jämförelsen, blir resultatet uppenbarligen helt olika. Så låt oss sluta med det och diskutera sakfrågor utan att brännmärka varandra. Nästa år är det kyrkoval. Då kommer POSK att gå till val på ett program som försvarar människors rätt att ha olika åsikter och ändå vara fullvärdiga (med)lemmar i Svenska kyrkan. Det måste finnas gränser, jag försvarar inte Västerås-prästen i fallet ovan, men toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

I POSKs program står det:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling.

Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.

Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK […] vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar behöver, för att behålla sin identitet, ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon.

Mats Rimborg
ordförande i POSK i Göteborgs stift. Ledamot av POSK riksstyrelse.

DN (19 feb 2016): Påven om Trump – Han är inte kristen>>

Ta rygg på mannen från Nasaret

"Ta rygg på mannen från Nasaret" – den rubriken, läste jag i dag i mitt flöde på sociala medier, hade varit temat på en frukost i en församling.

Jag tycker rubriken är klockren! Det är ju precis det som hela livet handlar om. Att ta rygg på Jesus, att följa honom och göra som honom. Att likna honom och göra det som han vill.

I dag har POSK riksstyrelse styrelsemöte i Göteborg och diskuterar vision och programmet som varit ute på remiss. En arbetsgrupp satt förra helgen och gick igenom allt material som kommit in. Nu sitter hela styrelsen och går igenom arbetsgruppens förslag och avvägningar. Varje ord, varje kommatecken vägs på guldvåg.

Och ytterst handlar det om att ta rygg på mannen från Nasaret – att hitta ett sätt att fira gudstjänst och att vara kyrka.

Lek gudstjänst, testa och pröva!

I lördags var alla kyrkoråd i Göteborgs kyrkliga samfällighet inbjudna av fullmäktige till en kyrkorådsdag. Närmare 170 personer kom till Härlanda kyrka och fick lyssna på föredrag med temat "Migration – den som visar gästfrihet kan få änglar på besök".

Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådning började med ett föredrag om "Främlingskapets teologi" och sedan fick vi höra om "Crossroads arbete med EU-migranter" (Claes Haglund), "Övernattningsboende för flyktingar i församlingen" (Pontus Bäckström) och "Juridisk rådgivning i asylfrågor" (Inger Awenlöf).

Sen kom Dag Tuvelius och berättade om kyrkohandboksremissen. Och han uppmanade alla att läsa de 100 första sidorna i remissen, långsamt! Och han uppmanade också alla att "leka gudstjänst" – det vill säga pröva gudstjänsterna i verkligheten, göra grupparbeten, rollspel. Testa och se om det som står i boken funkar i "verkligheten". Funkar det att säga då där, funkar det att gå så där, det som kan se bra ut på papper – blir det bra även i rummet?

Han berättade också att webbverktyget på intranätet, där det finns möjlighet att sätta ihop gudstjänstagendor nu är uppdaterad och uppdateras hela tiden.

På webbsidan kan du ladda ner hela förslaget och du hittar all relevant information.

Den 15 maj ska remissen vara inne. Ta chansen att tycka till om hur Svenska kyrkans gudstjänster ska gestaltas och firas i framtiden!

https://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Våga se möjligheterna!

Det kanske inte alltid är så lätt med församlingsråd. Inte lätt att förstå uppgifterna. Inte lätt att ta sig an den nya rollen. Men framförallt inte lätt att släppa det gamla och se framåt.

Jag har under de senaste åren fått ta del av, och sett hur många församlingsråd arbetar på olika håll i landet. Det är mycket olika, och det är en styrka. Numera har vi en organisation som går att forma ganska fritt efter vad som passar bäst på orten.

Det kan också vara så att arbetet måste fungera olika från år till år efter vilka som finns med i församlingsrådet. Personsammansättningen är något som i mycket stor grad påverkar församlingsrådens arbete. Likaså gör personsammansättningen i ett arbetslag mycket för församlingens arbete framåt.

I en församling där personal och församlingsråd strävar åt samma håll finns det inga problem med vem som har ansvar för vad. I en församling där arbetslag strävar åt olika håll och församlingsrådet åt ett annat finns det förmodligen stora problem, och ett behov av att förtydliga ansvarsrollen. Där är det inte lätt att vara församlingsråd.

Jag tror inte att församlingsrådet behöver ha stora delegationer från kyrkorådet. Jag håller med, det är inte lätt att förstå ansvaret. Men jag tror att församlingsråden behöver tänka mer kring den verksamhet som finns i församlingen. Våga tänka nytt, och våga tänka annorlunda. Och att våga ta ansvar för att föra samtal.

I min församling, S:ta Birgitta församling i Kalmar, har vi precis fått ett nytt församlingsråd. Mandatperioden hos oss har vi bestämt till två år. Efter att ha använt de två första åren till att mest stått still och stampat tänker vi nu nytt. Hur kan vi främja församlingens arbete och samtidigt få igång ett engagemang från olika håll i församlingen?

Nu tänker vi pröva att arbeta med olika utskott. Till församlingsrådet knyter vi 8 stycken utskott, I varje utskott finns en anställd och en person ur församlingsrådet med. I övrigt är det fritt fram för intresserade i församlingen att vara med i utskotten. Det kan vara varierande antal personer och man kan vara med 1, 3 eller flera gånger. I några fall använder vi redan befintliga grupper, tex. får styrelsen för Svenska Kyrkans Unga i vår församling fungera som ett utskott. Ett annat exempel är ett böneutskott som arbetar med bönen i församlingen, eller ett information & missions utskott.

Varje utskott har egentligen inget tydligt uppdrag. Det får fungera lite som ett diskussionsforum där utskottet kommer med förslag till församlingsrådet om hur de olika delarna av församlingens verksamhet kan utvecklas. Ett nytt och spännande sätt som vi tror kommer att stärka hela församlingen och öka engagemanget. Dessutom får människor som inte är valbara till ett församlingsråd en möjlighet att få göra sin röst hörd i det forum de har stort engagemang för.

Släpp backspegeln. Se framåt. Det finns så mycket man kan göra i ett församlingsråd. Det viktigaste är väl ändå att stärka våra församlingar som öppna gemenskaper.

Victor Ramström
Ordförande för POSK i Växjö stift samt ordförande i församlingsrådet i Kalmar.
Ledamot av POSKs riksstyrelse.

Foto: Svenska kyrkan Kalmar

Ur POSKs vision och program:

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.