fbpx

POSK deltar i samtal från Almedalen

Just nu pågår årets Almedalsvecka. Den ser inte ut som den brukar och genomförs mestadels som ett digitalt evenemang och pågår i bara fyra dagar. Detta år är Almedalsveckan extra intressant också för POSK, eftersom att det är kyrkoval i höst. Ett val som kanske oftast är ganska bortglömt vid sidan om de övriga politiska samtal som sker där. Men det är ett val där tre stycken av de allmänpolitiska partierna fortfarande ställer upp och på så sätt även använder denna arena för att vinna mark inom Svenska kyrkan.

Det är inte så många av de digitala programpunkterna som handlar om kyrkovalet. Men glädjande nog anordnar Visby domkyrkoförsamling ett seminarium med temat ”Vilka frågor blir kyrkovalets viktigast?” Samtalet genomförs imorgon den 6 juli klockan 17.00-18.00 och medverkar gör POSKs ordförande Amanda Carlshamre, Jesper Eneroth från Socialdemokraterna och Niklas Larsson från Centerpartiet, alltså företrädare för kyrkomötets tre största nomineringsgrupper. Moderator för samtalet är Thomas Petersson, biskop i Visby stift.

POSK har visioner för framtidens kyrka, det hoppas vi kunna visa imorgon. En röst på POSK den 19 september är en röst för en fri kyrka.

Samtalet mellan nomineringsgrupperna kan du se på Almedalsveckan Play när det sänds live eller så kan du se det på samma ställe i efterhand eller på Visby domkyrkoförsamlings kanal på YouTube.

 

Foto: Arild Vågen – CC BY-SA 4.0

POSKs ledamot lämnar platsen i stiftsstyrelsen

Överklagandenämnden har nu offentliggjort sitt beslut rörande biskopens anställning i Härnösand och därför ser POSK ett behov av att klargöra och tydliggöra konsekvenserna av detta.

POSKs ledamot har valt att med omedelbar verkan avsäga sig sitt uppdrag i stiftsstyrelsen och stiftsstyrelsens arbetsutskott med anledning av att han anser sig personligen ha gjort en felaktig bedömning av både situation och beslutsunderlag och därmed medverkat till ett beslut i stiftsstyrelsen som uppenbarligen inte är förenligt med Kyrkoordningens regelverk.

”Då det under hela min tid som engagerad i Svenska kyrkan har varit, är och kommer att vara kyrkans bästa som ledstjärna men där jag nu uppenbarligen medverkat till det som enligt mig inte kan uppfattas som annat än ett felaktigt beslut anser jag det vara rätt att i detta läge ta konsekvenserna och avgå.”

Vi ber fortsatt för de inblandade i Härnösand stift, för klokhet och urskiljning i de beslut och den process som ligger framför och om försoning där förtroendet skadats.

Amanda Carlshamre
riksordförande för POSK

Foto: iStock.com/FroggyFrogg

Församlingen i centrum – Kyrkodag 6 februari

POSKs kyrkodag, detta viktiga valår 2021, kommer att ske digitalt. Ett sätt som vi under året har blivit mer vana vid – även om vi är många som längtar till att faktiskt få träffas fysiskt. Att få fika, småprata, se och höra varandra på annat än skärm.

Men tills vi kan göra det så kommer vi att få träffas via skärmen, digitalt.

Och den 6 februari är det dags för POSKs kyrkodag! Då med temat Församlingen i Centrum. Och biskop Thomas Petersson, från Visby stift, kommer och träffar alla POSKare framför sin skärm. Biskop Thomas har erfarenhet av att vara församling utomlands, där han bland annat var kyrkoherde i storstaden Berlin. Och han har erfarenhet av Visby stift med landsortförsamlingar, och församlingar som mer än fördubblas ett par korta månader på sommaren.

Men om det är detta han kommer att prata – det vet inte jag. Men om du är med på dagen, så får du se och höra!

Glöm inte att anmäla dig senast den 1 februari!

/Carina Etander Rimborg

Kyrkodag 2021

 

 

Gällande situationen i
Härnösands stift

POSK följer med oro och bestörtning den situation som Härnösands stift nu befinner sig i och delar biskopsmötets uppfattning om att konflikten synliggör principiella frågor som kräver djupare reflektion.

I POSKs antagna program för mandatperioden 2022-2025 pekar vi, liksom biskopsmötet i sitt uttalande, på vikten av att beakta de ekumeniska dokument som Svenska kyrkan tillsammans med andra kyrkor antagit och som beskriver en gemensam kyrkosyn. Vi vill att Svenska kyrkan ska verka för att genomföra de åtaganden och överenskommelser, kyrkorättsliga och organisatoriska, som följer av denna kyrkosyn. Svenska kyrkan är en episkopal kyrka och med detta följer givetvis en ordning med konsekvenser, där biskopsämbetet är grunden för stiftet och där den apostoliska successionen synliggör den roll och funktion som en vigd biskop har lokalt och världsomspänt med de som gått före i biskopsämbetet. Kring biskopen samlas stiftet och den lokala kyrkan med sina församlingar men denne vigs alltså inte enbart till tjänst i ett specifikt stift, utan vigs också till tjänst för den världsvida kyrkan.

POSK ser fortsatt ett behov av en genomgående reform kring Svenska kyrkans organisation, och vi är därför tydliga med att vi verkar för att utreda nationella nivåns och stiftens teologiska grund, organisation, uppdrag och finansiering – enskilt och i relation till varandra, detta för att titta närmare på de grundläggande teologiska frågorna kring biskopsrollen, den dubbla ansvarslinjen, relationen mellan församling och biskop, förtroendevalda osv. Den uppkomna situationen aktualiserar givetvis många av de frågor vi tycker ska lyftas i en sådan utredning och det krävs i framtiden en annan ordning för att en situation där man frångår kyrkans episkopala identitet och ansvar inte ska kunna uppstå. Att en av de två ansvarslinjerna ensidigt vill besluta om uppsägning av en förtroendevald och senare anställd biskop står i strid mot vår ecklesiologi och självförståelse som episkopal kyrka.

Vi ber för de inblandade i Härnösand stift, för klokhet och urskiljning i de beslut som ligger framför och om försoning där förtroendet skadats. En annan organisation är nödvändig.

Amanda Carlshamre
riksordförande för POSK

 

Ur POSKs program inför kyrkovalet 2021:

Svenska kyrkan har tillsammans med andra kristna kyrkor vid flera tillfällen antagit dokument som beskriver en gemensam kyrkosyn. POSK vill att Svenska kyrkan tydligare ska beakta de ekumeniska dokument som antagits och verka för att genomföra de åtaganden och överenskommelser, kyrkorättsliga och organisatoriska, som följer av denna kyrkosyn.

Den lokala organisationen med församlingar och pastorat har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till en ny lokal organisation 2014. Motsvarande översyn av den nationella nivån och stiftens uppdrag har inte ägt rum. Det finns i dag en osäkerhet kring deras uppgifter och POSK menar att det nu är dags att genomlysa den nationella nivåns teologiska grund och vad dess uppdrag är och bör vara, enskilt och i relation till stiften. På samma sätt behövs en genomlysning av stiftens teologiska grund och uppgift i förhållande till såväl församlingar som till den nationella nivån.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
att utreda nationella nivåns och stiftens teologiska grund, organisation, uppdrag och finansiering, enskilt och i relation till varandra.

Foto: IKON/ Kerstin Stickler

Nej tack – aldrig mer normalitet!

Detta är en krönika av Lisa Tegby som publicerades första gången i Västerbottens-Kuriren  den 10 juli.

Bokstäverna i ordet OTÅLIG darrar av iver och engagemang redan på framsidan. Otålig i hoppet heter boken. Det är ärkebiskop Antje Jackelén som har skrivit den. Hon är otålig. Och hoppfull.

Det är en allvarlig tid vi lever i. Vi måste hålla ut och hålla i och ha tålamod. Vi är inte de första som levt i en svår tid. Fler kommer att få göra det efter oss. Antje Jackelén har läst Martin Luthers skrift från 1520-talets pestutbrott Om man bör fly från en dödlig farsot. Det han säger låter bekant: Värna varandra, lyssna till medicinska råd, ta inte onödiga risker, använd sunt förnuft och var särskilt rädda om samhällets sårbara!

Vår tid är en annan än 1520-talets, både mer riskabel när ett virus snabbt kan ta sig runt jordklotet, och med större möjligheter. Vår samordnade kriskommunikation, vår sjukvård och vårt hopp om ett vaccin är privilegier som 1500-talets människor inte ens kunde drömma om. Ändå är kristid för oss, som för dem, såklart orostider. Det är ju människor som står oss nära, och vi själva, som hotas och drabbas.

Men kan vi, mitt i detta, lära oss något i krisen? Kan vi hindra att rädslan styr, den är nog i längden en rätt dålig rådgivare? Kan vi leva med ovissheten och tro på förändring mitt i att mycket är svårt?

Det finns möjligheter mitt i bedrövelsen och allvaret, säger ärkebiskopen. Hon uppmanar oss att hoppas. Och hopp är något annat än optimism. Optimismen gläds åt de utdragna kurvorna som går i en god riktning. Det är inte dåligt. Men hoppet söker öppningar redan i det spruckna och trasiga. Hoppet behåller livsmodet och tror att det kan komma något helt nytt ur det som gått sönder.

Så börjar jag bläddra i nästa bok, också den skriven under de inställda resornas och de uppskjutna mötenas vår. KRIS! ropar den från framsidan med stora vita bokstäver och utropstecken. Det är idéhistorikern Sverker Sörlin som är bokens författare. Han har samlat sina artiklar och föredrag om kriser alltsedan Estoniakrisen på 1990-talet, genom finanskriser, demokratins kris och andra tillitskriser fram till den hälsokris som just nu råder och den klimatkris som vi bara är i början av. Eftersom jag är en sån som emellanåt börjar läsa böcker nånstans mitt i, märker jag till en början inte att Antje Jackelén skrivit bokens förord. Men vad jag snabbt märker är att de här två böckerna samtalar med varandra. Med sina olika språk och olika utgångspunkter har de en hel del gemensamt, teologen och idé- och miljöhistorikern. De ser krisens allvar, de oroar sig och de hoppas.

Det är modigt, men båda författarna anar faktiskt nya möjligheter. Hälsokrisen som pågår har gjort det väldigt tydligt att vi alla är en enda mänsklighet. Hur mycket individualister vi än är råder ingen tvekan om att vi just nu är mitt i en gemensam berättelse. Helt oväntat står vi där tillsammans och inser hur beroende vi är av varandra och att vår individuella hälsa beror av den globala hälsan. Vi hör ihop. Vad kan medvetandet om denna gemensamma kris göra med oss och vårt sätt att välja och leva? Då och då i historien har kriser varit en öppning, rentav en moralisk plikt till uppbrott. Kan det bli så igen? Sverker Sörlin citerar Martin Luther Kings tal från Lincoln Memorial i augusti 1963: ”Normalitet – aldrig mer!”

Visst längtar vi efter att allt ska bli som vanligt igen. På vissa sätt är det förstås så bra. Tänk att på nytt få fika och kramas och trängas lite! Men ändå: Normalitet – aldrig mer! Vi kan ju ändra oss, säger Antje Jackelén. Och Sverker Sörlin målar konkreta bilder där vi funderar på relationen mellan offentliga investeringar och privat konsumtion, där fossila bränslen fasas ut och ersätts, där FN:s hållbarhetsmål nedbringar utsläppen till hälften och bekämpar fattigdom, ojämställdhet, rasism och annat elände. Det är hisnande perspektiv. Men så befriande. Och så nödvändigt. Att få använda den eftertänksamhet och oro som corona gett oss till att ta itu med alla de andra frågorna som ligger och väntar för att dagens kriser inte ska bli till katastrof.

Och vi kan ju ändra oss!

Lisa Tegby
präst i Umeå

Nytt biskopsbrev om nattvarden

I samband med att Svenska kyrkans biskopar är samlade ett par dagar i Göteborg publicerar de ett nytt biskopsbrev. Brevet med titeln ”Fira nattvard” behandlar teologiska, ekumeniska och historiska perspektiv kring nattvardsfirandet.

Brevet vänder sig i första hand till Svenska kyrkans församlingar och präster och är ett redskap för samtal om vad nattvarden betyder och vilken roll den spelar. Det lyfter bland annat vanliga praktiska och pastorala frågor som vem som får dela ut nattvard eller vad man ska göra av bröd och vin som blir över efter mässans slut.

Nattvarden har firats i alla tider genom hela kyrkans historia, men förståelse och praxis har varierat över tid. Tillsammans med dopet är nattvarden ett av våra sakrament i Svenska kyrkan. Detta biskopsbrev kan ses som en fortsättning på det brev om dopet som kom 2011. Att lyfta fram dopet och nattvarden är en självklar del av lärandet om kristen tro.

– Svenska kyrkan har varit med om en nattvardsväckelse. I dag firar vi fler gudstjänster med nattvard och fler gudstjänstdeltagare tar emot nattvarden än för bara några decennier sedan, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

På Svenska kyrkans hemsida kan du läsa biskopsbrevet.

Kristus, vi tackar dig för din outsägligt rika gåva.
Du blev ett svar på vår bön,
ett bröd för vår hunger.
Hjälp oss nu att vara ditt svar till dem,
som saknar vad vi äger i överflöd.
Hjälp oss att höra det rop som du har hört,
förstå den nöd som du har förstått,
tjäna den mänsklighet som du har tjänat.
Uppenbara för oss ditt bords hemlighet: ett enda bröd och
en enda mänsklighet.
Amen.

Nytt biskopsbrev om klimatet

Idag lanserar Svenska kyrkans biskopar ett nytt biskopsbrev om klimatet. För fem år sedan, 2014, publicerades ett första biskopsbrev om klimatet. Utvecklingen sedan dess har gjort det angeläget med en uppdatering och revidering.

Det officiella lanserande sker vid en klimatkväll på Göteborgs Konserthus ikväll i samband med Bokmässan. Men biskopsbrevet finns sedan en tid tillgängligt på flera håll, bland annat på Svenska kyrkans webbplats:
Ett biskopsbrev om klimatet

Ärkebiskop Antje Jackelén säger: ”– Idag framstår klimatkrisens andliga och existentiella karaktär kristallklart. Därför förenar biskopsbrevet naturvetenskaplig kunskap med själavård, teologi och konkreta uppmaningar.

Biskopsbrevet griper tag i den oro, den skuld och de frågor som klimatfrågorna väcker. Har vi lämnat en springnota till våra barn? Hur kan vi skapa klimaträttvisa? Vad vågar vi hoppas på? Här finns förutsättningar för att frigöra den goda handlingskraft som krävs – individuellt och kollektivt. Kärleken till en älskad skapelse kan övervinna såväl förlamning som förnekelse, säger ärkebiskopen.”

Biskopsbrevet inleds med en sammanfattning av kunskapsläget som följs av en existentiell och teologisk reflektion om vår roll som människor, hot, ångest och hopp. Det mynnar ut i vägar framåt och uppmaningar till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till näringslivet och organisationer såväl som till enskilda människor. Här talas om klimatkrisen på ett sätt som knappast gjorts tidigare.

Victor Ramström

Ur POSKs program 2018-2021

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Andreas blir ny biskop i Stockholm

Idag har det varit biskopsval i Stockholms stift. Det var den andra och sista av de två valomgångarna. Vid en presskonferens i S:ta Clara kyrka i Stockholm presenterades idag den av då två kandidater som fått flest röster. Stockholms stifts nästa biskop blir Andreas Holmberg.

– Jag är rörd, tacksam och glad över förtroendet som visats mig. Å ena sidan liten och ödmjuk inför det uppdrag som väntar mig. Å andra sidan sprittande glädje och tillförsikt inför det som komma skall, säger Andreas Holmberg.

Andreas Holmberg är idag stiftsadjunkt för gudstjänstfrågor i Stockholms stift. Tidigare har han arbetat som församlingspräst i Stockholms stift i femton år samt som lärare i Tanzania.
Han disputerar under våren på en avhandling om församlingar i mångreligiösa och mångkulturella miljöer.

POSK säger grattis till Andreas och önskar dig alla välsignelse i uppdraget!
Den 22 september klockan 11.00 vigs Andreas till biskop av ärkebiskopen i Uppsala domkyrka och tas emot i Storkyrkan 29 september.

Vid stiftsstyrelsens sammanträde idag så fastställdes det slutgiltiga valresultatet.

Andreas Holmberg, 557 röster (56,2%)
Marika Markovits, 434 röster (43,8%)
Ogiltiga, 10 röster

1001 personer röstade vilket ger ett valdeltagande på 89,5%

Foto: Mats Åsman

Barn- och ungdomshearing

Den 12 februari hölls den första valomgången i biskopsvalet i Stockholms stift. Ingen av kandidaterna fick över 50% av rösterna och därmed gick de två som fick flest röster vidare till en andra valomgång som hålls den 5 mars. Andreas Holmberg fick 416 röster och Marika Markovits 227 röster.

För första gången har nu en barn- och ungdomshearing genomförts i samband med ett biskopsval. Barn och unga har fått komma till tals och ställa frågor till de två biskopskandidaterna. Arrangörerna bakom detta var Stockholms stift, Svenska Kyrkans Unga och Sensus. Här nedan kan du se en film ifrån detta unika tillfället.

Den 5 mars hålls den sista valomgången då någon av de två kvarvarande kandidaterna kommer att väljas till biskop i Stockholms stift och sedan vigas till tjänst den 22 september i Uppsala domkyrka.

Här kan du läsa mer om biskopsvalet i Stockholms stift.

Ur POSKs program 2018-2021

Svenska kyrkan har ett ansvar för uppföljning av dopet och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga.

Ärkebiskopen i samtal om AI

Utvecklingen går snabbt och vi hör allt oftare talas om AI – artificiell intelligens. Men vad är AI egentligen? Det kan beskrivas som en form av datorprogram som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. Hela området kring AI är brett och det finns olika typer och tolkningar kring vad det är. Men en sak är säker, det kommer att påverka vår vardag allt mer framöver.

I december berättade tidningen Ingenjören, som är en medlemstidning för Sveriges Ingenjörer, att experter med olika bakgrund bjudits in till ett samtal om AI. En av dem som deltog var ärkebiskop Antje Jackelén.
Tanken har varit att samla personer med olika bakgrund till samtal om AI och etik för att få idéer om hur utvecklingen kan påverkas i rätt riktning.

Ärkebiskop Antje säger i intervjun:

– För att kunna identifiera hot och möjligheter med AI krävs det att olika kompetenser möts. Teologin tränar oss inom kyrkan att hantera komplexa frågor, säger Antje Jackelén och betonar hur viktigt det är att alla människor ser sitt bidrag som en del av något större.

– När Lunds domkyrka byggdes arbetade många med att hugga de stora stenblocken. En stenhuggare som fick frågan vad han gjorde svarade ”jag hugger sten”. En annan svarade ”jag bygger en katedral”. Jag vill att vi alla har ”katedral-perspektivet” för att bli bättre rustade för de svåra frågorna kring AI och etik.

Den framtida tekniska utvecklingen är minst sagt spännande, men det finns också utmaningar. Glädjande har ärkebiskopen funnits med i samtal för att lyfta de etiska frågorna kring AI.

Artikeln i sin helhet kan du läsa här.

/ Victor Ramström