Kyrkomusikens kraft!

I söndags hölls en Reformationsgudstjänst i Windhoek, Namibia i samband med att Lutherska världsförbundets generalförsamling samlades.

En av de som medverkade och planerat gudstjänsten är Karin Runow, vilket vi kunde läsa i Kyrkans tidning den 10 maj.

I artikeln blir det så tydligt att en stor vikt läggs vid musiken vid en sådan samling av människor från hela världen. Musiken är ett språk som alla kan tala och förstå, även om det finns olika dialekter beroende på varifrån musiken har sitt ursprung.

Musiken kraft är stor! Vi har musiken med oss på sätt och vis redan från moderlivet, där det aldrig är helt tyst. Mammans hjärta slår som en ständig puls i musiken som sedan uppstår i en blandning av ljud utifrån, tarmarnas rörelser och blodet som susar genom ådrorna.

Kyrkomusiken är viktig! Det är fler som kommit till tro genom musiken, än genom predikan. Gud är Ordet, men Gud har också gett oss musiken för att lättare förstå Ordet.

 

Ur POSKs program:  

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå.
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer.
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

SD säger sig värna kyrkans kulturarv

Idag har vi en gästbloggare på POSK-bloggen. Helena Taubner skriver om Sverigedemokraternas satsning inför kyrkovalet.

Sverigedemokraterna storsatsar inför kyrkovalet, ryktas det. Men kyrkan bygger på evangeliet och mångkultur, vilket SD inte har förstått.

Jimmie Åkesson har talat till sina anhängare och eldat upp dem med orden ”vi ska ta över” (och citeras i bland annat Göteborgsposten, Hallandsposten och Kyrkans Tidning). Han använder alltså kyrkan som en bricka i ett politiskt spel, som något som ett politiskt parti kan ”ta över”. Han gör kyrkan till sin politiska motståndare, trots att han själv är en av kyrkans alla medlemmar (enligt gp.se, april 2017).

Men hur ska de då gå till väga, SD, för att ”ta över” kyrkan? Åkesson säger att kyrkovalet handlar om att bevara vårt svenska kulturarv. I texter som SD publicerar på sin webb framgår att detta kulturarv består av två saker. Dels handlar det om kyrkobyggnaderna och dels handlar det om hur vi firar kristna högtider. Men på båda dessa punkter missar SD målet.

När det gäller kyrkobyggnaderna betonar SD att de äldre kyrkorna är ”landets största samlade kulturarv” och att mer kan göras för att ”värna, vårda och visa såväl exteriörer som interiörer och artefakter” (Aron Emilsson). Det är naturligtvis inte problematiskt i sig att vilja vårda kyrkobyggnaderna – det vill vi allihop! – men vad SD missar är att kyrkan inte ÄR byggnaderna. Kyrkan är relationer, människor emellan och mellan människor och Gud. Dessa relationer är inte beroende av byggnaderna. Om så Sveriges alla kyrkobyggnader skulle försvinna, så skulle kyrkan ändå finnas kvar.

Relationerna, som utgör kyrkan, bygger på evangeliet om Jesus. Tron på evangeliet får konsekvenser för hur vi agerar mot varandra. Jesus uppmanar oss att älska varandra, att inte göra skillnad på människor och att rikta särskild omtanke mot de som är mest utsatta. SD’s ideologi går rakt emot detta budskap. Där Bibeln manar till öppenhet och generositet, manar SD till slutenhet och egoism.

När det gäller de kristna högtiderna betonar SD det unikt svenska. I principprogrammet skriver SD att ”kulturen i vårt land har gjort att den svenska kristendomens historia innehåller vissa särdrag i jämförelse med andra kristna länder” och att dessa särdrag ska värnas. Vi ska alltså inte måna om den kristna berättelsen i första hand, utan snarare om det som särskiljer de svenska traditionerna från andra nationaliteters traditioner.

Men Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan. Mångfalden i uttryck är berikande och definierande för vad det innebär att vara kyrka. Vi vore ingenting utan våra systrar och bröder runt om i världen. Kyrkan i Sverige är intimt sammanflätad med den världsvida lutherska kyrkan, och historiskt även med andra syskon i kyrkofamiljen.

Nej, om SD verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att fokusera på kyrkobyggnaderna, betona den tro som förenar oss kristna, och som förpliktigar när det gäller öppenhet och medmänsklighet. Och om de verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att betona det unikt svenska, omfamna tanken på en världsvid kyrka fylld av berikande mångfald. Om de verkligen brydde sig om Svenska kyrkan, så skulle de ägna mer tid åt att betona ordet KYRKAN och inte ordet SVENSKA.

Att SD använder kyrkan som ett slagträ för sina partipolitiska intressen är ett tydligt argument för att partipolitiseringen av kyrkan måste upphöra.

/Helena Taubner,
förtroendevald i Hjo pastorat, ledamot  i POSKs informationsgrupp
och forskarstudent

Vill du läsa mer av Helena bloggar hon på taubner.blogspot.com där även detta inlägg finns att läsas.

 

Ur POSKs program:
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.

Kyrkomusikens kraft!

”Kyrkomusiken är idag den viktigaste strukturen för musikkultur och musikutövande i Sverige. Svenska kyrkans 2100 kyrkomusiker möter varje vecka 100000 körsångare för repetitioner inför gudstjänster och konserter. De fyller kyrkorna med folk och musik. […]
I kyrkovalet kan väljarna slå an tonen för kyrkomusiken i Svenska kyrkan. Valet spelar roll när Svenska kyrkan artikulerar syn på kyrkomusiken, när Svenska kyrkan tillsätter kyrkomusikertjänster, när Svenska kyrkan samverkar med musik- och kulturlivets olika aktörer och när Svenska kyrkan bidrar till ett kvalitativt och levande musikliv i sina samlingar och i samhället i stort.”

Så skriver Marit Torkelson, Handläggare för kyrkomusik på Kyrkokansliet i Uppsala i nyhetsbrevet om kyrkovalet.

”Kyrkomusikens kraft” är en av de frågorna som POSK lyfter fram under kyrkovalet 2017.

Kyrkomusikens kraft!

Musiken är en Guds gåva och en omistlig del av ett levande kyrkoliv. Kyrkomusiken bidrar till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt musikaliskt arv, en kulturskatt som POSK vill förvalta och utveckla vidare. Körsången har en särskild betydelse, som folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Här finner du blogginläggen med anknytning till kyrkomusikens betydelse.

Vi är ett sjungande folk och utan musik så skulle våra gudstjänster vara något helt annat. Med musiken och kulturen så får vi ytterligare en dimension när vi får lovsjunga och tillbe Gud och Jesus. Därför är kyrkomusiken så viktigt – som kitt, som kulturbärare, som nätverk med våra medlemmar.

Därför är det helt naturligt för POSK att lyfta kyrkomusiken. Så många av våra POSKare är körmedlemmar och gudstjänstbesökare och vet vad musiken betyder. Som vet hur viktigt det är med utbudet, med kompetenta musiker och utbildning.

Därför betyder en röst på POSK en röst på Kyrkomusikens kraft!

/Carina Etander Rimborg

 

Använd er av våra plocklådor!

Lars-Gunnar Frisk, ordförande för POSK i Luleå stift, och Anna-Sara Walldén, präst och engagerad i POSK, har fått en helsidesdebattartikel införd i tisdagens Västerbottens kuriren. Bra jobbat! Precis så här är det tänkt att använda våra ”plocklåde”artiklar. Den här artikeln är i och för sig lång, så här har så gott som hela plocklådan använts, med stiftsrelaterade fakta som tillägg.

Vi har skickat ut artiklarna till stiftsföreningsstyrelserna så nu hoppas jag att dessa används på ett bra sätt. Är du lokalt engagerad och vill skriva en debattartikel så vänd dig till din stiftförening eller till oss informatörer för att få del av dessa artiklar.

Tänk dock på att tidningarna inte gärna vill införa en artikel som varit publicerad i en annan tidning så undvik att kopiera rakt av. Det är bättre att ändra så mycket du bara kan och orkar. Vill du ha hjälp med korrekturläsning så vänd dig till oss informatörer.

Not: Båda dessa inlägg (ovan och nedan) är skrivna för att bidra i den pågående nomineringsprocessen, och för att stimulera tanken på att starta nya grupper, och hitta kontakter på nya orter. Därför, om ni funderar på att använda detta som underlag för ett eget inlägg, gör det nu!

 

Nedan delar jag en annan debattartikel som varit införd i Falukuriren den 21 mars. Ytterligare ett exempel på hur plocklådan kan användas.

Avveckla partipolitiken i Svenska kyrkan – stärk de obundna krafterna i kyrkovalet

Just nu pågår nomineringar till höstens val i Svenska kyrkan. Kyrkan dras med ett arv från statskyrkotiden – ett påtagligt partipolitiskt inflytande. En mycket liten del av svenskarna är medlemmar i ett politiskt parti, enligt färska uppgifter i DN är så få som 3,4 % medlemmar i något av riksdagspartierna. En begränsad rekryteringsbas dominerar de partipolitiskt färgade grupperna i kyrkovalet. Man hävdar att denna lilla andel krävs för att bevara kyrkans bredd och folklighet så att kyrkan inte blir en elitkyrka! Sanningen är att Svenska kyrkan behöver kyrkligt engagerade människor av många slag – inte bara de som är medlemmar i politiska partier.

Det är positivt att partipolitisk aktiva är förtroendevalda i kyrkan. Många är förankrade i församlingsverksamhet och gör bra insatser som förtroendevalda. Det skulle de kunna göra även utan en partipolitisk etikett.

En uppgift för kyrkan är att värna om svaga och utsatta grupper och stå upp för fred och rättvisa. Kyrkan behöver därför tala klarspråk i det offentliga samtalet. När det sker ska det grundas på den kristna trons utmaning och på teologisk reflektion – inte partipolitiska program.

Politiska partier och de partipolitiskt färgade grupperna gör anspråk på att sekulära ideologier kan vara vägledande i en kyrka som upphörde att vara statskyrka år 2000. Detta förvånar kyrkomedlemmar och även andra betraktare – inte minst många ledarskribenter i svensk press. Den partipolitiska styrningen av Svenska kyrkan är världsunik.

I vissa av de politiskt färgade grupperna pågår en omprövning. I väntan på att omprövningen ger resultat finns bara en väg. Det är att stärka de partipolitiskt obundna alternativen i kyrkovalet. Ju mer dessa växer, desto fortare avvecklas partipolitiken i kyrkan.

Obundna grupper finns på alla nivåer i kyrkan, kyrkomöte, stift och lokalt. De behöver bli många fler! POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, den ojämförligt största och bredaste av de obundna grupperna, finns i Västerås stift men bara i mindre än hälften av alla församlingar. Det vill vi ändra på! Här finns en uppgift för alla kyrkligt engagerade och dem som tycker att Svenska kyrkan är viktig. Ställ upp på en obunden kandidatlista och stärk de obundna krafterna i kyrkopolitiken. Det kan påskynda förändringen till en kyrka som står fri från partipolitik.

I många församlingar finns lokala grupper som inte ställer upp på andra nivåer i kyrkovalet. Grupperna kan få en anknytning till beslutsorganen i stift och kyrkomöte genom att tillhöra en obunden riksorganisation och det skulle stärka den obundna rörelsen som helhet. Förtroendevalda i sådana grupper kan också kandidera på stifts- och kyrkomöteslistorna för POSK, vilket ytterligare skulle bredda den obundna rörelsen.

Anders Brunnstedt, Falun
Ordförande i POSK Västerås stift

Dags att söka kulturstipendium

Varje år utlyser Svenska kyrkan fem kulturstipendier på sammanlagt 500 000 kronor inom konstområdena litteratur, musik, film, bildkonst och teater. Senast den 15 maj kan du söka stipendium om du har något projekt på gång som uppmuntrar till nyskapande arbeten om tro- och livsfrågor, och utbyten mellan kulturutövare och kyrka.

Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans kulturstipendium och om hur du söker. https://www.svenskakyrkan.se/om-svenska-kyrkans-kulturstipendier https://www.svenskakyrkan.se/kulturstipendium

 

POSK skriver i sitt program:
Tro och kultur är tvillingar, tätt sammanflätade och ger varandra inspiration och näring. Människor uttrycker sin tro på olika sätt i bild, litteratur, arkitektur, rörelser, musik med mera. Tron får sin inspiration och fördjupning i samspelet med kulturen. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas.

Det är viktigt att kontakten mellan kyrkan och kulturlivet breddas och att kyrkorummet utformas och ger utrymme för vårt behov av att tolka tron. Så har skett i alla tider, och det är viktigt att det fortsätter så att inte enbart äldre tiders trostolkning kommer till uttryck. Det samtida kulturlivet ska ges möjligheter att samspela med nutidens tro. Svenska kyrkans kulturstipendier är ett sätt. Församlingen bör samverka med det lokala kulturlivet på många sätt.

Svenska kyrkans kulturarbete behöver utvecklas och förnyas. Vi måste i dialog ständigt söka nya språk för vår kristna tro. Här är också internationella kontakter viktiga.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbeta för möjligheter att söka kulturmedel för kyrkans musik.
att öka församlingarnas samverkan med det lokala kulturlivet.

Ett halvt år kvar till kyrkovalet!

Idag är det exakt sex månader kvar till kyrkovalet. Den första av dessa månader bör vi se till att jobba hårt för att fylla våra listor med många kyrkligt engagerade medmänniskor! Så prata med bänkgrannen på söndagens gudstjänst, kanske sitter det någon där och inte visste att de alltid drömt om att engagera sig lite mer i församlingen 🙂

Efter påsk infaller sedan en lite lugnare period då vi kan samla kraft. Men det finns ändå saker att göra: Fundera på vad ni behöver för material. Skriva debattartiklar för att sedan skicka in dem i slutet av sommaren. Formulera lokala valfrågor. Titta på goda exempel för att inspireras. Finslipa argumenten. Titta på vad ni gjort under denna mandatperiod, för att sedan vända blicken framåt för att se vilken väg ni vill gå. Fixa tillstånd hos polisen för att arrangera något extra på torget en lördag i augusti-september. Göra flygblad. Beställa material från POSK (det kommer snart!) Åka på årsmöte och valupptakt i Hallsberg …

Vila och njut av sommaren! Men behåll glöden, för mot slutet av sommaren, när semestrarna är slut och skolorna börjat igen, då kommer de intensiva veckorna före kyrkovalet. Nu ska vi ut och se till att kyrkans medlemmar röstar på POSK! Nu plockar vi fram allt det där vi förberett. Vi ser till att vara de som för debatten, inte bara besvarar.

Kom ihåg: Inga personangrepp eller påhopp! Det är alltid bättre att visa på vad som är bra med POSK, framför att påtala vad som är dåligt hos ”motståndaren”. Var positiv! – budskapen ska vara aktiva. (Som exempel; ‘Bryt partipolitiseringen’ är ett aktiv och positivt budskap. ‘Bort med partierna från SvK’ är ett passivt och negativt budskap.)

Om sex månader då är allt över. Då har vi varit preppade och peppade för att göra en dundervalkampanj och tittar på valresultatet och inser att det var så värt det! För vi har nått vårt mål.

Likheter och skillnader mellan FK – POSK – ÖKA

Såhär några månader inför kyrkovalet så börjar vi få frågan vad det är som skiljer de olika nomineringsgrupperna åt. Här ska jag försöka svara på denna fråga och för att hålla isär de lite så börjar jag med en genomgång av nomineringsgrupperna som är tydligt partipolitiskt obundna.

POSK är originalet vad gäller de obundna nomineringsgrupperna, både Frimodig kyrka och Öppen kyrka är sprungna ur POSK och bildades 2005 respektive 2001. POSK har funnits sedan 1987 och firar alltså 30 år i år. (HURRA för oss!!!)

Den största frågan som vi alla tre delar är vår strävan efter att de allmänpolitiska partierna ska lämna Svenska kyrkan på riktigt; POSK, FK och ÖKA ser alla att det är det kyrkliga engagemanget som är det viktiga när det kommer till att styra Svenska kyrkan på alla dess nivåer, inte vilket politiskt parti en medlem tillhör.

Dock så vill ÖKA behålla det valsystem som vi har idag, med direktval till alla nivåer (församling, stift och kyrkomöte), medan vi i POSK vill se ett mindre kostsamt valsystem med direktval (personval) på församlingsnivå och sedan indirekta val till stift och kyrkomöte. Hur FK ser på saken framgår inte så tydligt av deras program, men de ligger nog ganska nära POSK.

Frimodig kyrka och POSK delar även synen på möjligheten att välja församlingstillhörighet, medan ÖKA vill behålla det som vi har idag, att var du bor (är skriven) bestämmer vilken församling du tillhör.

Nu till det som verkligen skiljer de tre nomineringsgrupperna åt; vigningsfrågan av homosexuella. Frimodig kyrka ser att äktenskapet är till för man och kvinna och ser därmed att Svenska kyrkan inte har ”mandat att viga samkönade par”. ÖKA å sin sida vill mer eller mindre tvinga alla präster att viga samkönade par, men hur de får ihop det med vigselrätten för präster, det övergår mitt förstånd. I mitten står POSK där vi anser att det är bra som det är i dag, med vigselrätt, och inte vigselplikt.

För 8 år sedan skrev Carina i valbloggen om vad som skiljer dessa obundna nomineringsgrupper åt och det är ganska liknande situation även idag, åtta år senare:

Från ÖKA får POSK kritik för att vara för ”fromma”, ställa för mycket krav på sina kandidater, inte vara öppna nog. Från Frimodig får POSK kritik för att vara för öppna, för politiskt korrekta, inte vara ”fromma” nog.

Tja – där, mitt emellan Frimodig och ÖKA, står POSK som en grundsten. Med sin bredd och sin mångfald, med sina fel och brister, förtjänster och fördelar. POSK har en lång, lång erfarenhet av ansvar för Svenska kyrkan på alla nivåer, under en lång tid. POSK har varit drivande i många av de frågor som har varit avgörande för Svenska kyrkan – som till exempel att dopet skall vara medlemsgrundande och att skilja kyrkan från staten.

Min tolkning av Frimodig kyrka är att de är konservativa och högkyrkliga. ÖKA står socialdemokratin nära, och ibland samarbetar de gärna med S, vilket ibland kan känns lite tvetydigt tycker jag.

POSK går inte att sätta en sådan stämpel på då vi både i vårt program och med våra medlemmar står för ”Mångfald och respekt”

Kyrkodagarnas föreläsningar

Oloph Bexell föreläser i Råsunda kyrka

Dagarna började med att Hans-Olof Andrén, ordförande för riksPOSK, välkomnade deltagarna och öppnade mötet med lite information om hur dagarna skulle te sig.

 

Första föredraget med titeln Från sockenstämma till partipolitisering hölls av professor emeritus Oloph Bexell och handlade om Svenska kyrkans beslutsorgan i ett 150-årigt förändringsperspektiv.

 

Därefter höll Peter Sjunnesson, programchef för kyrkomusikerprogrammet, ett föredrag kring funderingarna Var finns framtidens kyrkomusiker? Hur attrahera ungdomar att bli kyrkomusiker? Hur främjas kyrkomusikens kvalitet i Svenska kyrkan? med utgångspunkt i ett förslag kring kyrkomusikernas examens- och befattningsbenämningar samt behörighetsfrågor.

 

Sista föredraget kring våra tre valfrågor hölls av professor emeritus Sven-Erik Brodd och hade titeln Kyrkan och den teologiska mångfalden.

Halvfullt eller halvtomt?

Den 18 januari skrev Carina Etander Rimborg på Svenska kyrkan Tjörns blogg ett inlägg om hennes tankar kring kyrkohandboken.

För oss som är involverade i Svenska kyrkan och dess interna debatt så har det troligen varit svårt att missa att det är en ny kyrkohandbok på gång. Ett arbete som har pågått under många år. Och det har varit flera provomgångar och remisser ute i församlingarna.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Det har riktats kritik mot förslaget. Det har riktats kritik mot handläggningen. Det har varit avhopp från arbetsgruppen. Och jag upplever att det har varit väldigt mycket prestige.

Framförallt så är det många musiker som är kritiska av olika anledningar. Debatten har gått hög och har inte sällan antagit en ganska ful och oförsonlig ton. Söker du bara på Kyrkans Tidnings webbsida på artiklar med ordet ”kyrkohandbok” så får du 210 träffar.

En av artiklarna kunde strax för jul berätta att 350 av Svenska kyrkans 2000 musiker är kritiska till förslaget.

Och det finns säkert en hel del som måste stramas upp och som måste förändras i förslaget.

Men när jag läser artikeln så ser jag att drygt 17 % av musikerna som har skrivit på att de är kritiska. Det skulle i så fall innebära att 83 % inte har skrivit på – musiker som kanske ändå tycker att det är ganska OK det här förslaget?

Det är många församlingar som har testat de olika gudstjänsterna. Här på Tjörn har vi prövat de nya gudstjänstordningarna. Präster och musiker har samlats tillsammans flera gånger och pratat om och sjungit igenom förslaget. Det har varit församlingskvällar. Och det har skrivits remissvar. Förslaget är inte oprövat.

Ja, det finns saker som behöver bli bättre – men väldigt mycket är bra. Faktiskt! Den sidan kommer inte fram när jag läser mycket av diskussionen och debatten i olika forum. Då verkar det som om hela förslaget är helt kass – vilket inte är fallet!

Jag sitter också förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutande organ – Kyrkomötet. Det är kyrkomötet som i höst ska ta beslut om kyrkohandboken. Jag sitter dessutom i presidiet och jag är med och planerar kyrkomötet. Vi har lagt till extra dagar för att vi ska få tid att prata om kyrkohandboken. Och jag vet att gudstjänstutskottet, som har ansvaret för att förbereda underlaget till Kyrkomötet, kommer att jobba extra många dagar och har bett om och fått tid och experthjälp. I Gudstjänstutskottet sitter det många präster och flera musiker – och dessutom några helt vanliga församlingsbor/förtroendevalda.

https://www1.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/gudstjanstutskottet

Jag har ett stort förtroende för att de kommer att göra ett bra jobb och mycket seriöst och genomlysande och genomgående kommer att förbereda materialet som kyrkostyrelsen kommer att lämna över till kyrkomötet. (Det kommer att ske innan sommaren). I kyrkomötet är vi 251 personer, förtroendevalda med olika erfarenheter och en stor samlad gudstjänstkompetens som ska ta beslut om handboken.

Det jag vill avsluta med att säga är att jag önskar att alla skulle släppa den prestige som verkar ha tagit ett järngrepp över handboksarbetet. Låt kyrkostyrelsen få arbeta i lugn och ro, låt gudstjänstutskottet få arbeta i lugn och ro och låt oss tillsammans be för att vi får en kyrkohandbok där vi tillsammans hittar gudstjänstformer där vi kan be och lovsjunga Herren tillsammans!

Från POSKs program:
Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. (…) Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. (…) Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för: att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå. att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer. att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter. att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

 

POSK kommer via sina ledamöter på olika nivåer att ta ansvar för musiken och kontakten med kyrkomusikerna i allt fortsatt arbete. För utan musiken kan vi inte fira gudstjänst – då kommer vi att sakna ett viktigt språk.

/Carina Etander Rimborg

Ladda för kyrkovalet – kom till POSKs Kyrkodagar!

250 dagar kvar till 17 september 2017 då det är kyrkoval.
Det är 95 dagar kvar till 15 april då alla kandidater ska vara registrerade och listorna med deras medgivanden inskickade till våra stiftskanslier. 

Hur ligger ni till i era nomineringar?
Hur ligger ni till med era valprogram?
Hur långt har ni kommit?

Nästa helg håller POSKs sina kyrkodagar i Solna med ett spännande program och där vi får följande intressanta föredrag

• Kyrkoval 2017
Vi pratar om, utbyter erfarenheter och peppas:
Kring frågor som rekrytering, valstrategi, ekonomi, information, debatt och opinionsbildning.

• Partipolitiseringen av kyrkan
är ingången till ett föredrag av Oloph Bexell med rubriken Från sockenstämma till partipolitisering – 
Svenska kyrkans beslutsorgan i ett 150-årigt förändringsperspektiv.
Oloph Bexell är professor emeritus i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, och huvudförfattare till bandet om Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid i bokverket Sveriges kyrkohistoria.

• Mångfald & respekt
Sven-Erik Brodd föreläser om hur kyrkosyn förhåller sig till frågan om kyrkan och den teologiska mångfalden.
Sven-Erik Brodd är professor emeritus i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet. Han har suttit med i många ekumeniska förhandlingar som representant för Svenska kyrkan, och har varit verksam inom Svenska kyrkans forskningsavdelning. Han har skrivit om bl.a. diakonatet, och om att Svenska kyrkan fick ett treledat ämbete (präst, diakon och biskop).

• Kyrkomusikens kraft!
Om kyrkomusikens betydelse i gudstjänst och kyrkoliv. Medverkan av Peter Sjunnesson, som är programchef för kyrkomusikerprogrammet vid Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut.

Har du missat att anmäla dig?
Om du gjort det så har du ändå chansen om du agerar snabbt. Det finns fortfarande platser kvar, om du anmäler dig under denna vecka. Behöver du hjälp så tag kontakt med våra två informatörer, Lars-Gunnar eller Linda så får du den hjälp du behöver. info@posk.se

250 dagar kvar till kyrkovalet – 95 dagar kvar tills kandidatlistorna ska vara registrerade! 

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot från Göteborgs stift

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Läs om Kyrkodagarna på nyhetssidan här, och i kalendern här.
Direktlänk till anmälningsformuläret.

Anm: Några av våra stift har prästvigning söndag 22 januari. Om du har planerat delta vid en sådan så finns möjlighet att ändå delta i den första kyrkodagen, på lördagen. Du betalar då halv deltagaravgift, 150 kr.

 

Från POSK’s program:

En fri kyrka – på riktigt
Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

Teologisk mångfald och respekt
Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Det är en styrka att det ryms många olika sätt att förstå och tala om Gud.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Kyrkomusikens kraft
Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.