Kyrkan ska styras av tro och teologi

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

40 dagar – till kyrkovalet

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

http://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Är kyrkan splittrad inför kyrkovalet?

Radioprogrammet Studio Ett har ett reportage om Kyrkovalet 2017 under rubriken ”Kyrkan splittrad inför kyrkovalet” (20170721).

Malin Strindberg, tf kyrkoherde i Skärholmens församling, Stockholms stift uttrycker oro inför valresultatet – ska Svenska kyrkan ändra sig? Ordföranden i kyrkomötet Karin Perers, (Centern) uttalar sig och talar om folkkyrkan och viljan att vara öppna för alla. Sverigedemokraternas Julia Kronlid talar om att hon inte vill komma till kyrkan och få ett politiskt budskap i predikan. Jesper Eneroth (socialdemokraterna) säger det är viktigt att kyrkan tar ställning och att det är klassiskt kyrkliga värden.

Ja, vad man ska säga…

Jo – för det första! I årets kyrkoval har (S) och (sd) utsett varandra som sina huvudmotståndare. OK, då får ni väl stångas bäst ni kan då. Men jag säger bara till alla er som vill att kyrkan ska vara fri från partipolitik och påverkan – rösta på POSK som vill återinföra indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte!

I reportaget talar reportern om att (sd) har liten förankring i de lokala församlingarna. Om vi hade haft indirekta val till alla nivåer utom till församlingsnivån så hade varken (sd) eller (s) haft den starka påverkan på kyrkan som de tror sig ha i dag.

Även Centern kan lugnas – vid ett direkt val endast till den lokala nivån så är det verkligen folkkyrkan som får ta plats. Det är den lokala kyrkan och det lokala förtroendet för de människorna, som oftast är mer eller mindre kända i närområdet, som tar plats i kyrkofullmäktige och de beslutande organen i kyrkan. Det om något är väl folkkyrka? De människorna som sedan också tar med sina lokala erfarenheter till de övriga styrande organen.

För det andra – kommer det att bli stor skillnad i höstens val? Ja, rent mandatmässigt kan det ju bli det. (Givetvis hoppas jag personligen att POSK går fram, men det ligger ju liksom i sakens natur).  Olika grupper kan få mer eller mindre antal mandat. Det kan bli bättre eller sämre beroende på vad vi har för inställning till olika frågor. Syvende och sist är det ändå det som händer i den lokala församlingen och mötet människa till människa som är det viktiga. Vi är fortfarande en organisation som är demokratiskt styrd och vi ska komma överens i de olika organen – det är en tungstyrd koloss, Svenska kyrkan, den förändras inte så enkelt som vissa vill och önskar eller fruktar.

Ska jag kunna komma till kyrkan utan att få en politiskt budskap i predikan. Tja, det kan du säkert – men jag är ganska säker på att då kommer du inte tillbaka. För en predikan som inte berör eller rör dig väcker heller inte trons kamp och glöd inom dig. Varje predikan ska bygga på Guds ord i bibeln. Varje sak som står i evangelierna är saker som på olika sätt skaver eller manar mig till handling. Som ska hjälpa mig i min liv som en Jesu lärjunge. Oavsett om jag vill eller inte. Det är verkligen inget utslätat kärleksbudskap som ska predikas. En predikan som berör och som får oss att handla och ändra saker i vårt liv, det kan kallas för politik. Det kan också kallas för trons kamp och trons frukter. Nej, Julia Kronlid, jag tror faktiskt inte att du kan få komma till kyrkan utan att få ett ”politiskt” budskap i predikan

I den organisation som vi har, sedan knappt hundra år, i Svenska kyrkan, med ett demokratiskt system där alla medlemmar får välja vilka förtroendevalda så är det inte konstigt att de olika grupperna måste utmejsla sina olika åsikter. Så länge vi inte har enbart personval så är det de olika grupperna som får vara våra riktmärken. Bli inte förvånad över att vi i de olika grupperna markerar och pekar på skillnaderna.

För POSK är en av de väsentliga skillnaderna mot de etablerade partierna att vi inte tycker att det ska vara partipolitik i Svenska kyrkan. Och vi vill förändra valsystemet och återinföra indirekta val. Det är en synnerligen osexig valfråga – men vi ser att konsekvenserna av den kommer att få stor påverkan på det lokala kyrkolivet och den kyrkopolitik som vi kan bedriva på de övriga nivåerna.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

/Carina Etander Rimborg
POSK Kyrkomötesledamot

Kyrkomusikens kraft!

I söndags hölls en Reformationsgudstjänst i Windhoek, Namibia i samband med att Lutherska världsförbundets generalförsamling samlades.

En av de som medverkade och planerat gudstjänsten är Karin Runow, vilket vi kunde läsa i Kyrkans tidning den 10 maj.

I artikeln blir det så tydligt att en stor vikt läggs vid musiken vid en sådan samling av människor från hela världen. Musiken är ett språk som alla kan tala och förstå, även om det finns olika dialekter beroende på varifrån musiken har sitt ursprung.

Musiken kraft är stor! Vi har musiken med oss på sätt och vis redan från moderlivet, där det aldrig är helt tyst. Mammans hjärta slår som en ständig puls i musiken som sedan uppstår i en blandning av ljud utifrån, tarmarnas rörelser och blodet som susar genom ådrorna.

Kyrkomusiken är viktig! Det är fler som kommit till tro genom musiken, än genom predikan. Gud är Ordet, men Gud har också gett oss musiken för att lättare förstå Ordet.

 

Ur POSKs program:  

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå.
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer.
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

SD säger sig värna kyrkans kulturarv

Idag har vi en gästbloggare på POSK-bloggen. Helena Taubner skriver om Sverigedemokraternas satsning inför kyrkovalet.

Sverigedemokraterna storsatsar inför kyrkovalet, ryktas det. Men kyrkan bygger på evangeliet och mångkultur, vilket SD inte har förstått.

Jimmie Åkesson har talat till sina anhängare och eldat upp dem med orden ”vi ska ta över” (och citeras i bland annat Göteborgsposten, Hallandsposten och Kyrkans Tidning). Han använder alltså kyrkan som en bricka i ett politiskt spel, som något som ett politiskt parti kan ”ta över”. Han gör kyrkan till sin politiska motståndare, trots att han själv är en av kyrkans alla medlemmar (enligt gp.se, april 2017).

Men hur ska de då gå till väga, SD, för att ”ta över” kyrkan? Åkesson säger att kyrkovalet handlar om att bevara vårt svenska kulturarv. I texter som SD publicerar på sin webb framgår att detta kulturarv består av två saker. Dels handlar det om kyrkobyggnaderna och dels handlar det om hur vi firar kristna högtider. Men på båda dessa punkter missar SD målet.

När det gäller kyrkobyggnaderna betonar SD att de äldre kyrkorna är ”landets största samlade kulturarv” och att mer kan göras för att ”värna, vårda och visa såväl exteriörer som interiörer och artefakter” (Aron Emilsson). Det är naturligtvis inte problematiskt i sig att vilja vårda kyrkobyggnaderna – det vill vi allihop! – men vad SD missar är att kyrkan inte ÄR byggnaderna. Kyrkan är relationer, människor emellan och mellan människor och Gud. Dessa relationer är inte beroende av byggnaderna. Om så Sveriges alla kyrkobyggnader skulle försvinna, så skulle kyrkan ändå finnas kvar.

Relationerna, som utgör kyrkan, bygger på evangeliet om Jesus. Tron på evangeliet får konsekvenser för hur vi agerar mot varandra. Jesus uppmanar oss att älska varandra, att inte göra skillnad på människor och att rikta särskild omtanke mot de som är mest utsatta. SD’s ideologi går rakt emot detta budskap. Där Bibeln manar till öppenhet och generositet, manar SD till slutenhet och egoism.

När det gäller de kristna högtiderna betonar SD det unikt svenska. I principprogrammet skriver SD att ”kulturen i vårt land har gjort att den svenska kristendomens historia innehåller vissa särdrag i jämförelse med andra kristna länder” och att dessa särdrag ska värnas. Vi ska alltså inte måna om den kristna berättelsen i första hand, utan snarare om det som särskiljer de svenska traditionerna från andra nationaliteters traditioner.

Men Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan. Mångfalden i uttryck är berikande och definierande för vad det innebär att vara kyrka. Vi vore ingenting utan våra systrar och bröder runt om i världen. Kyrkan i Sverige är intimt sammanflätad med den världsvida lutherska kyrkan, och historiskt även med andra syskon i kyrkofamiljen.

Nej, om SD verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att fokusera på kyrkobyggnaderna, betona den tro som förenar oss kristna, och som förpliktigar när det gäller öppenhet och medmänsklighet. Och om de verkligen värnade kyrkans kulturarv så skulle de alltså, istället för att betona det unikt svenska, omfamna tanken på en världsvid kyrka fylld av berikande mångfald. Om de verkligen brydde sig om Svenska kyrkan, så skulle de ägna mer tid åt att betona ordet KYRKAN och inte ordet SVENSKA.

Att SD använder kyrkan som ett slagträ för sina partipolitiska intressen är ett tydligt argument för att partipolitiseringen av kyrkan måste upphöra.

/Helena Taubner,
förtroendevald i Hjo pastorat, ledamot  i POSKs informationsgrupp
och forskarstudent

Vill du läsa mer av Helena bloggar hon på taubner.blogspot.com där även detta inlägg finns att läsas.

 

Ur POSKs program:
POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften. 

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.

Kyrkomusikens kraft!

”Kyrkomusiken är idag den viktigaste strukturen för musikkultur och musikutövande i Sverige. Svenska kyrkans 2100 kyrkomusiker möter varje vecka 100000 körsångare för repetitioner inför gudstjänster och konserter. De fyller kyrkorna med folk och musik. […]
I kyrkovalet kan väljarna slå an tonen för kyrkomusiken i Svenska kyrkan. Valet spelar roll när Svenska kyrkan artikulerar syn på kyrkomusiken, när Svenska kyrkan tillsätter kyrkomusikertjänster, när Svenska kyrkan samverkar med musik- och kulturlivets olika aktörer och när Svenska kyrkan bidrar till ett kvalitativt och levande musikliv i sina samlingar och i samhället i stort.”

Så skriver Marit Torkelson, Handläggare för kyrkomusik på Kyrkokansliet i Uppsala i nyhetsbrevet om kyrkovalet.

”Kyrkomusikens kraft” är en av de frågorna som POSK lyfter fram under kyrkovalet 2017.

Kyrkomusikens kraft!

Musiken är en Guds gåva och en omistlig del av ett levande kyrkoliv. Kyrkomusiken bidrar till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt musikaliskt arv, en kulturskatt som POSK vill förvalta och utveckla vidare. Körsången har en särskild betydelse, som folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Här finner du blogginläggen med anknytning till kyrkomusikens betydelse.

Vi är ett sjungande folk och utan musik så skulle våra gudstjänster vara något helt annat. Med musiken och kulturen så får vi ytterligare en dimension när vi får lovsjunga och tillbe Gud och Jesus. Därför är kyrkomusiken så viktigt – som kitt, som kulturbärare, som nätverk med våra medlemmar.

Därför är det helt naturligt för POSK att lyfta kyrkomusiken. Så många av våra POSKare är körmedlemmar och gudstjänstbesökare och vet vad musiken betyder. Som vet hur viktigt det är med utbudet, med kompetenta musiker och utbildning.

Därför betyder en röst på POSK en röst på Kyrkomusikens kraft!

/Carina Etander Rimborg

 

Använd er av våra plocklådor!

Lars-Gunnar Frisk, ordförande för POSK i Luleå stift, och Anna-Sara Walldén, präst och engagerad i POSK, har fått en helsidesdebattartikel införd i tisdagens Västerbottens kuriren. Bra jobbat! Precis så här är det tänkt att använda våra ”plocklåde”artiklar. Den här artikeln är i och för sig lång, så här har så gott som hela plocklådan använts, med stiftsrelaterade fakta som tillägg.

Vi har skickat ut artiklarna till stiftsföreningsstyrelserna så nu hoppas jag att dessa används på ett bra sätt. Är du lokalt engagerad och vill skriva en debattartikel så vänd dig till din stiftförening eller till oss informatörer för att få del av dessa artiklar.

Tänk dock på att tidningarna inte gärna vill införa en artikel som varit publicerad i en annan tidning så undvik att kopiera rakt av. Det är bättre att ändra så mycket du bara kan och orkar. Vill du ha hjälp med korrekturläsning så vänd dig till oss informatörer.

Not: Båda dessa inlägg (ovan och nedan) är skrivna för att bidra i den pågående nomineringsprocessen, och för att stimulera tanken på att starta nya grupper, och hitta kontakter på nya orter. Därför, om ni funderar på att använda detta som underlag för ett eget inlägg, gör det nu!

 

Nedan delar jag en annan debattartikel som varit införd i Falukuriren den 21 mars. Ytterligare ett exempel på hur plocklådan kan användas.

Avveckla partipolitiken i Svenska kyrkan – stärk de obundna krafterna i kyrkovalet

Just nu pågår nomineringar till höstens val i Svenska kyrkan. Kyrkan dras med ett arv från statskyrkotiden – ett påtagligt partipolitiskt inflytande. En mycket liten del av svenskarna är medlemmar i ett politiskt parti, enligt färska uppgifter i DN är så få som 3,4 % medlemmar i något av riksdagspartierna. En begränsad rekryteringsbas dominerar de partipolitiskt färgade grupperna i kyrkovalet. Man hävdar att denna lilla andel krävs för att bevara kyrkans bredd och folklighet så att kyrkan inte blir en elitkyrka! Sanningen är att Svenska kyrkan behöver kyrkligt engagerade människor av många slag – inte bara de som är medlemmar i politiska partier.

Det är positivt att partipolitisk aktiva är förtroendevalda i kyrkan. Många är förankrade i församlingsverksamhet och gör bra insatser som förtroendevalda. Det skulle de kunna göra även utan en partipolitisk etikett.

En uppgift för kyrkan är att värna om svaga och utsatta grupper och stå upp för fred och rättvisa. Kyrkan behöver därför tala klarspråk i det offentliga samtalet. När det sker ska det grundas på den kristna trons utmaning och på teologisk reflektion – inte partipolitiska program.

Politiska partier och de partipolitiskt färgade grupperna gör anspråk på att sekulära ideologier kan vara vägledande i en kyrka som upphörde att vara statskyrka år 2000. Detta förvånar kyrkomedlemmar och även andra betraktare – inte minst många ledarskribenter i svensk press. Den partipolitiska styrningen av Svenska kyrkan är världsunik.

I vissa av de politiskt färgade grupperna pågår en omprövning. I väntan på att omprövningen ger resultat finns bara en väg. Det är att stärka de partipolitiskt obundna alternativen i kyrkovalet. Ju mer dessa växer, desto fortare avvecklas partipolitiken i kyrkan.

Obundna grupper finns på alla nivåer i kyrkan, kyrkomöte, stift och lokalt. De behöver bli många fler! POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, den ojämförligt största och bredaste av de obundna grupperna, finns i Västerås stift men bara i mindre än hälften av alla församlingar. Det vill vi ändra på! Här finns en uppgift för alla kyrkligt engagerade och dem som tycker att Svenska kyrkan är viktig. Ställ upp på en obunden kandidatlista och stärk de obundna krafterna i kyrkopolitiken. Det kan påskynda förändringen till en kyrka som står fri från partipolitik.

I många församlingar finns lokala grupper som inte ställer upp på andra nivåer i kyrkovalet. Grupperna kan få en anknytning till beslutsorganen i stift och kyrkomöte genom att tillhöra en obunden riksorganisation och det skulle stärka den obundna rörelsen som helhet. Förtroendevalda i sådana grupper kan också kandidera på stifts- och kyrkomöteslistorna för POSK, vilket ytterligare skulle bredda den obundna rörelsen.

Anders Brunnstedt, Falun
Ordförande i POSK Västerås stift

Dags att söka kulturstipendium

Varje år utlyser Svenska kyrkan fem kulturstipendier på sammanlagt 500 000 kronor inom konstområdena litteratur, musik, film, bildkonst och teater. Senast den 15 maj kan du söka stipendium om du har något projekt på gång som uppmuntrar till nyskapande arbeten om tro- och livsfrågor, och utbyten mellan kulturutövare och kyrka.

Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans kulturstipendium och om hur du söker. https://www.svenskakyrkan.se/om-svenska-kyrkans-kulturstipendier https://www.svenskakyrkan.se/kulturstipendium

 

POSK skriver i sitt program:
Tro och kultur är tvillingar, tätt sammanflätade och ger varandra inspiration och näring. Människor uttrycker sin tro på olika sätt i bild, litteratur, arkitektur, rörelser, musik med mera. Tron får sin inspiration och fördjupning i samspelet med kulturen. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas.

Det är viktigt att kontakten mellan kyrkan och kulturlivet breddas och att kyrkorummet utformas och ger utrymme för vårt behov av att tolka tron. Så har skett i alla tider, och det är viktigt att det fortsätter så att inte enbart äldre tiders trostolkning kommer till uttryck. Det samtida kulturlivet ska ges möjligheter att samspela med nutidens tro. Svenska kyrkans kulturstipendier är ett sätt. Församlingen bör samverka med det lokala kulturlivet på många sätt.

Svenska kyrkans kulturarbete behöver utvecklas och förnyas. Vi måste i dialog ständigt söka nya språk för vår kristna tro. Här är också internationella kontakter viktiga.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbeta för möjligheter att söka kulturmedel för kyrkans musik.
att öka församlingarnas samverkan med det lokala kulturlivet.

Ett halvt år kvar till kyrkovalet!

Idag är det exakt sex månader kvar till kyrkovalet. Den första av dessa månader bör vi se till att jobba hårt för att fylla våra listor med många kyrkligt engagerade medmänniskor! Så prata med bänkgrannen på söndagens gudstjänst, kanske sitter det någon där och inte visste att de alltid drömt om att engagera sig lite mer i församlingen 🙂

Efter påsk infaller sedan en lite lugnare period då vi kan samla kraft. Men det finns ändå saker att göra: Fundera på vad ni behöver för material. Skriva debattartiklar för att sedan skicka in dem i slutet av sommaren. Formulera lokala valfrågor. Titta på goda exempel för att inspireras. Finslipa argumenten. Titta på vad ni gjort under denna mandatperiod, för att sedan vända blicken framåt för att se vilken väg ni vill gå. Fixa tillstånd hos polisen för att arrangera något extra på torget en lördag i augusti-september. Göra flygblad. Beställa material från POSK (det kommer snart!) Åka på årsmöte och valupptakt i Hallsberg …

Vila och njut av sommaren! Men behåll glöden, för mot slutet av sommaren, när semestrarna är slut och skolorna börjat igen, då kommer de intensiva veckorna före kyrkovalet. Nu ska vi ut och se till att kyrkans medlemmar röstar på POSK! Nu plockar vi fram allt det där vi förberett. Vi ser till att vara de som för debatten, inte bara besvarar.

Kom ihåg: Inga personangrepp eller påhopp! Det är alltid bättre att visa på vad som är bra med POSK, framför att påtala vad som är dåligt hos ”motståndaren”. Var positiv! – budskapen ska vara aktiva. (Som exempel; ‘Bryt partipolitiseringen’ är ett aktiv och positivt budskap. ‘Bort med partierna från SvK’ är ett passivt och negativt budskap.)

Om sex månader då är allt över. Då har vi varit preppade och peppade för att göra en dundervalkampanj och tittar på valresultatet och inser att det var så värt det! För vi har nått vårt mål.

Likheter och skillnader mellan FK – POSK – ÖKA

Såhär några månader inför kyrkovalet så börjar vi få frågan vad det är som skiljer de olika nomineringsgrupperna åt. Här ska jag försöka svara på denna fråga och för att hålla isär de lite så börjar jag med en genomgång av nomineringsgrupperna som är tydligt partipolitiskt obundna.

POSK är originalet vad gäller de obundna nomineringsgrupperna, både Frimodig kyrka och Öppen kyrka är sprungna ur POSK och bildades 2005 respektive 2001. POSK har funnits sedan 1987 och firar alltså 30 år i år. (HURRA för oss!!!)

Den största frågan som vi alla tre delar är vår strävan efter att de allmänpolitiska partierna ska lämna Svenska kyrkan på riktigt; POSK, FK och ÖKA ser alla att det är det kyrkliga engagemanget som är det viktiga när det kommer till att styra Svenska kyrkan på alla dess nivåer, inte vilket politiskt parti en medlem tillhör.

Dock så vill ÖKA behålla det valsystem som vi har idag, med direktval till alla nivåer (församling, stift och kyrkomöte), medan vi i POSK vill se ett mindre kostsamt valsystem med direktval (personval) på församlingsnivå och sedan indirekta val till stift och kyrkomöte. Hur FK ser på saken framgår inte så tydligt av deras program, men de ligger nog ganska nära POSK.

Frimodig kyrka och POSK delar även synen på möjligheten att välja församlingstillhörighet, medan ÖKA vill behålla det som vi har idag, att var du bor (är skriven) bestämmer vilken församling du tillhör.

Nu till det som verkligen skiljer de tre nomineringsgrupperna åt; vigningsfrågan av homosexuella. Frimodig kyrka ser att äktenskapet är till för man och kvinna och ser därmed att Svenska kyrkan inte har ”mandat att viga samkönade par”. ÖKA å sin sida vill mer eller mindre tvinga alla präster att viga samkönade par, men hur de får ihop det med vigselrätten för präster, det övergår mitt förstånd. I mitten står POSK där vi anser att det är bra som det är i dag, med vigselrätt, och inte vigselplikt.

För 8 år sedan skrev Carina i valbloggen om vad som skiljer dessa obundna nomineringsgrupper åt och det är ganska liknande situation även idag, åtta år senare:

Från ÖKA får POSK kritik för att vara för ”fromma”, ställa för mycket krav på sina kandidater, inte vara öppna nog. Från Frimodig får POSK kritik för att vara för öppna, för politiskt korrekta, inte vara ”fromma” nog.

Tja – där, mitt emellan Frimodig och ÖKA, står POSK som en grundsten. Med sin bredd och sin mångfald, med sina fel och brister, förtjänster och fördelar. POSK har en lång, lång erfarenhet av ansvar för Svenska kyrkan på alla nivåer, under en lång tid. POSK har varit drivande i många av de frågor som har varit avgörande för Svenska kyrkan – som till exempel att dopet skall vara medlemsgrundande och att skilja kyrkan från staten.

Min tolkning av Frimodig kyrka är att de är konservativa och högkyrkliga. ÖKA står socialdemokratin nära, och ibland samarbetar de gärna med S, vilket ibland kan känns lite tvetydigt tycker jag.

POSK går inte att sätta en sådan stämpel på då vi både i vårt program och med våra medlemmar står för ”Mångfald och respekt”