Kyrkohandboken –
dramatik inför beslutet

Hans-Olof Andrén och Lisa Tegby berättar om handboksbeslutet i vår video efter beslutet. (Se länk nederst)

Nu är den andra sessionen av 2017 års kyrkomöte över, och beslut har fattats i en stor mängd ärenden. Det största ärendet var förstås antagandet av den nya kyrkohandboken.

Gudstjänstutskottet hade föreslagit en hel del mindre förändringar i kyrkostyrelsens förslag, som ju var identiskt med slutförslagskommitténs bearbetning av Handboksförslag 2016.

Justeringar i förslaget
De flesta av utskottets förändringar gick igenom i kyrkomötet, exempelvis mindre justeringar av Inledningsord 6, 7 och 15, Kristusrop 3, Lovsången, Nattvardsbön 3, 6 och 11, och formuleringar i Dop och Konfirmation. Två tillägg beslöts: en ny Nattvardsbön 14 och en alternativ textläsning i Vigsel. Dessutom justerades vissa uppställningar och anvisningstexter. På musiksidan gjordes två justeringar. Dels ändrades notationen av den sjungna Dagens bön och Inledande och avslutande bön så att tonen före slutfallet är längre än kantillationstonerna. Och dels ändrades textunderläggningen i Kristusrop 3 A6 tillbaks till den gamla i Psalm 696:5.

Men det största intresset var förstås musiken i sin helhet. POSK hade ju föreslagit att enbart texten skulle fastställas, och att ett uppdrag skulle ges till kyrkostyrelsen att snarast återkomma med ett bearbetat förslag till liturgisk musik till de av kyrkomötet fastställda texterna. I mellantiden skulle musiken i 2017 års förslag få användas. Vi hade krävt detta i en reservation i kyrkostyrelsen, och följde upp med en motion till kyrkomötet och en reservation i gudstjänstutskottet.

Läget inför beslutet
När POSK-gruppen i kyrkomötet träffades i söndags stod det klart att vår reservation skulle bli nedröstad. Konsekvensen av detta skulle bli att inget uppdrag skulle ges att arbeta vidare med musiken, och arbetet med kyrkohandboken skulle därmed vara avslutat. Dessutom skulle handbokens musik komma att antas mot en stor minoritets vilja.

Ställd inför dessa dystra fakta uppstod en idé i POSK-gruppen att försöka få med de andra grupperna på ett fortsatt arbete med musiken, i utbyte mot att vi gick med på att rösta för musiken i utskottets förslag. Vad vi vill är ju framförallt att få ett fördjupat arbete med Gudstjänstmusik A, den klassiska gregorianska musiken, och en breddning av den övriga gudstjänstmusiken till fler musikgenrer. När det gäller den nya musiken ville vi efterlikna processen i Norska kyrkan, som ju varit mycket framgångsrik. Tekniskt måste alla uppdrag från kyrkomötet gå genom kyrkostyrelsen. Vi utformade därför under måndagen detta förslag:

Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Uppdraget omfattar Gudstjänstmusik A, den gudstjänstmusik som har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv och som brukas brett bland församlingarna.

Vidare omfattar uppdraget komplettering av musiken till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik (A-C) med musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton, och från våra systerkyrkor utanför Europa. Arbetet ska ske genom att en kommitté av sakkunniga musiker och teologer tillsätts med uppdraget att självständigt efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta musiken.

Om vi kunde få beslut om ett sådant uppdrag var vi alltså beredda att lämna vår konsekventa, men inte alls framgångsrika, linje att säga nej till förslagets musik, även om vi fortfarande tycker att den inte är färdig. Det är trots allt bättre att om några år få tillgång till både reviderad gregorianik och komplettering av de övriga serierna, än att handboken fastställs nu och inget mer händer.

Stöd från fler grupper
Det blev min uppgift som gruppledare att försöka få med ledarna för de andra stora grupperna i kyrkomötet på detta uppdrag. Och det gick förvånansvärt lätt. Jag tror att de kände en stor lättnad både över att handboken skulle kunna antas med brett stöd, och att det blev ett fortsatt arbete med musiken. Ingen är ju opåverkad av den kritik som framförts mot handboksarbetet. Så gruppledarna tog upp frågan i sina gruppmöten på tisdag morgon och fick grönt ljus, och efter en sista överläggning med finjustering av uppdraget kunde vi lämna in förslaget till kyrkomötets kansli vid lunchtid på tisdagen.

Jag upplevde att stämningen i kyrkomötet svängde då. Många var glada för överenskommelsen, och när Torvald Johansson på tisdag kväll för POSKs räkning lade det nya ”särskilda yrkandet” gick omedelbart gruppledarna för S och BA och en välkänd företrädare för C upp i talarstolen och yrkade bifall. Senare kom bifall från företrädare för flera andra grupper. Biskop Per Eckerdal, som ju i egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen varit inblandad i processen sedan kyrkostyrelsens AU blev styrgrupp 2014, stödde också yrkandet. Och när beslutet väl fattades på torsdag förmiddag togs det i stor enighet. Beslutet skedde med acklamation, och i alla fall jag hörde ingen som röstade för avslag. Och ingen begärde votering.

Kyrkostyrelsens uppgift
Bollen ligger alltså nu hos kyrkostyrelsen att genomföra detta uppdrag från kyrkomötet. I kyrkostyrelsen är det särskilt Anna Lundblad som för POSKs räkning drivit musikfrågorna. Anna lämnar nu kyrkostyrelsen efter många år av träget arbete. POSK-gruppen har utsett domkyrkoorganisten Torvald Johansson till ny ersättare i kyrkostyrelsen, och vår förhoppning är att Torvalds kyrkomusikaliska kompetens ska utnyttjas av kyrkostyrelsen, både för det aktuella uppdraget och för andra ärenden av kyrkomusikalisk art som kommer under nästa mandatperiod.

Hans-Olof Andrén
POSKs ordförande och POSKs gruppledare i kyrkomötet

Hans-Olof Andrén, Anna Lundblad, Torvald Johansson och Lisa Tegby berättar om bakgrunden till beslutet om kyrkohandboken; hur POSK jobbat med frågan genom åren, beslut och reservation i kyrkostyrelsen, samt vårt agerande som bidrog till att en kompromiss i slutändan blev möjlig.

 

Musikkommitté väntas få brett stöd

Behandlingen av kyrkohandboken i kyrkomötet tog en oväntad vändning under tisdagens debatt. Då fick ett förslag från Torvald Johansson, POSK, om att tillsätta en kommitté av sakkunniga musiker och teologer stöd av gruppledarna för S, C och BA. 

Kommitténs uppdrag är att arbeta vidare med kompletterande musik till kyrkohandboken. Dels handlar det om Gudstjänstmusik A, som ju har en särställning då den bär stora delar av vårt liturgiska musikarv. Dels omfattar uppdraget även att självständigt och efter en öppen inbjudan välja ut och bearbeta kompletterande musik till de liturgiska texterna i Gudstjänstmusik A-C. Musik önskas från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från våra systerkyrkor utanför Europa.

– Jag är mycket glad över att vi fått ett så brett stöd för ett fortsatt arbete med musiken till handboken, säger Hans-Olof Andrén, gruppledare för POSK i kyrkomötet. Genom den nya regleringen, när ny musik får användas utan att den fastställs i kyrkomötet, kan resultaten från kommitténs arbete fortlöpande tas i bruk i gudstjänsten.

– Detta stöd gör också att vi i POSK på torsdag kommer att rösta för att både text och musik i handboken antas av kyrkomötet, förstås med de förbättringar som tillkommit under utskottsbehandlingen bl a till följd av våra och andras motioner. Vi tror att det är viktigt att en ny handbok antas med brett stöd.

Kyrkohandboken –
lång debatt i kyrkomötet

På kyrkomötet pågick under gårdagen debatten kring nya kyrkohandboken från förmiddagen till sena kvällen. Det var stundtals väldigt många teologiska begrepp som bollades fram och tillbaka i inläggen och som för en ej utbildad teolog som mig kändes svåra att hänga med i. Men samtidigt var det väldigt lärorik. Det märktes att det var en fråga som engagerade då många var uppe och talade. Några dök upp vid varje diskussionsblock och uttryckte starka uttryck mot kyrkohandboksförslaget, de kom framförallt från SD och Frimodig kyrka. Så här skriver Kyrkans tidning om debatten.

POSK har under lång tid varit kritisk till framförallt arbetet kring musiken och hade inför dagen lagt ett yrkande om återremiss på musikdelen. Återremiss innebär alltså att beslutet kring denna del av handboken inte skulle tas på torsdag, utan istället lyftas ur och arbetas vidare kring. Under gårdagen hände dock saker som gjorde att POSK drog tillbaka sitt yrkande och istället kom med ett särskilt yrkande som innebär att kyrkohandboken tas i sin helhet men att arbetet med musiken fortsätter ändå. Detta yrkande ställer sig alla de stora nomineringsgrupperna sig bakom vilket gör att det har majoriteten bakom sig på torsdag när beslut ska fattas.
Så här skriver Kyrkans tidning om den vändningen.

Vill du titta på och höra hur debatten lät kring detta besked så hittar du det på Svenska kyrkans webbTV där du hittar en länk som heter 2017-11-21 (19:00-22:45) under rubriken 21 november. När du väl fått igång den sändningen så går det att hoppa fram till ärende 12, block J: Återremiss av kyrkohandboksförslaget genom att klicka på den rutan.

Bloggen har all anledning att återkomma till detta!

 

(Obeservera att bilden är från 2016, Ola Isaksson var inte närvarande vid årets kyrkomöte)

Sammanställning av vad nomineringsgrupperna vill

I dagens (14 september 2017) Kyrkans tidning har de en tydlig uppställning över vad de olika nomineringsgrupperna står – dels genom att alla får lyfta tre av sina viktigaste valfrågor. Dels genom att gruppledarna får svara på följande frågor:

  1. Ska rätten för präster att säga nej till att viga par av samma kön (väjningsrätten) finnas kvar?
  2. Ska de politiska partierna ställa upp i kyrkovalet även i fortsättningen?
  3. Ska kyrkan införa indirekta val?

POSKs gruppledare svarar kort och koncist – helt i enlighet med vårt program: 1. Ja, 2. Nej, 3. Ja. Något annat hade varit väldigt förvånande!

Det känns väldigt glädjande när jag tittar på hur många fler som tycker som vi i väjningsrättsfrågan. 8 (inklusive POSK) av 11 grupper svarar ja på den frågan. De tre nomineringsgrupper som svarat nej på frågan är S, MPSK och ViSK. Något som förvånade mig var att även ÖKA svarar ja på den frågan, visserligen med tillägget ”det är inte bra när präster säger nej”. Jag förstår verkligen inte varför de under valkampanjen gång efter annan hoppat på POSK när vi försvarat väjningsrätten när de uppenbarligen vill ha kvar den själva!

När det kommer till politiska partiers varande i Svenska kyrkan känner jag väl inte riktigt samma stöd från de olika nomineringsgrupperna. Tre grupper svarar tydligt Ja! på frågan, och dessa svar kommer inte så förvånande från S, C och SD. Det är visserligen fler (POSK, BA, FK, KR) som svarar Nej! på frågan men ser vi på dagens mandatfördelning så vinner ändå ja-sidan. Då blir fördelningen 116 ja mot 93 nej. Några av grupperna svarar vagt som ViSK som inte ser några problem. Återigen förvånar ÖKA mig med sitt ”Motsätter sig inte. Men ”hoppas på förändring på sikt”.

Tredje och sista frågan, som jag känner har blivit årets valfråga i det stora hela. Även KT har ytterligare en artikel i frågan där Jan Strid intervjuas och ser att direktvalet nog kommer att vara kvar i många år till. Men här sätter jag min stora tillit till er väljare! Se nu till att rösta på någon av grupperna som vill förändra valsystemet. Då finns det tre alternativ: POSK (bästa alternativet såklart!) FK och C. Frimodig kyrka är tydligast inne på samma linje som POSK medan C är försiktigare med sin ”vill utvärdera möjligheten”.

För oss i POSK har det här blivit vad valet handlar om. Ska vi fortsätta såhär med direktval till alla nivåer. Som, för att det ska bli tydligt vad som skiljer grupperna åt, verkar polariserande. Jag vill inte det längre …  Dessutom öppnar dagens valsystem upp för krafter utifrån http://www.aftonbladet.se/a/gooB9 som bara vill använda kyrkan som en arena till sina mörka syften.

Det är viktigt att du röstar i kyrkovalet! Vill du som jag, få slut på denna valcirkus som tar bort fokuset från kyrkans kärnverksamhet under några veckor var fjärde år, då tycker jag att du ska rösta på POSK! Vi är det största och tydligaste alternativet i den frågan.

En bild på en annons med rubriken "I slutet av en valrörelse" och sedan följer en lång text

 

All over the place!

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Kyrkomöteskamraten Olle Burell (S) skriver på sin egen facebooksida och utgjuter sig i ett långt inlägg över de olika nomineringsgrupperna. Givetvis får POSK sig en släng av sleven. Vi beskrivs som ”all over the place” och att vi inte vågar tala innehållsfrågor.

Burell räknar upp de olika grupperna och det är bara (S) och (C) som får godkänt, eftersom de är grundade i folkrörelsen. ÖKA beskrivs som rakryggade. Tror jag det – ÖKA röstar ju som (S) i princip i alla frågor. Såklart att Burell anser dem rakryggade.

Men låt oss då tala innehållsfrågor – något som vi i POSK gör hela tiden i frågor där vi är verksamma.

En av de frågor som POSK drivit hårt och länge de senaste åren är frågan om kyrkohandboken och hantering av dem. Vi har verkligen försökt att lyfta den frågan i alla forum. Vi har reserverat oss i kyrkostyrelsen. Vi har skrivit debattartiklar. Vi har skrivit motioner till kyrkomötet. Vi försöker verkligen lyfta innehållsfrågan om kyrkohandboken och kyrkomusikens kraft.

Men vi sitter inte i majoritet, vare sig i kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Vi försöker lyfta frågorna – majoriteten driver en annan linje. Vi har försökt att lyfta hanteringen och beslutsprocessen när det gäller kyrkohandboken – utan att få gehör. Vi skriver tydligt hur vi vill jobba med detta under kommande mandatperiod och i vårt program har vi följande att-satser:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Många grupper (inklusive (S)) talar om öppna kyrkor i kyrkovalskampanjerna. Men det är ju fullständigt självklart! POSK har i sitt program och som en av sina innehållsfrågor ”Mångfald och respekt”. ”För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram.”

Mångfald – att möta människor som kommer från olika miljöer och med olika erfarenheter. Både i livet och kyrkligt. Att vara öppen och välkomnande! Självklart!

Och vi skriver i programmet

”En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.”

Styrkan är att vi är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Jag och Olle Burell kan fira gudstjänst ihop och ta emot nattvarden vid samma altarbord, även om vi inte delar gemensamma politiska värderingar. Jag är kristen, Olle är kristen och vi vill båda gå till gudstjänst för att hämta kraft där.

Ett annat exempel på innehållsfråga som vi i POSK försöker driva men som också tystas ner av majoriteten är frågan om kyrkan som välfärdsaktör. Men där har (S) en tydligt politisk linje och dessa innehållsfrågorna är svåra att få gehör för. Men i POSKs program så har vi följande attsatser

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer

Är POSK lite “all over the place”? Ja, och det är väl en himla tur! För hade vi inte haft den här mångfalden av människor med olika ingångar och olika erfarenheter så hade vi varit en sekt. En sekt där alla ska tycka och tänka exakt likadant – annars blir du utkastad. Och det är inte den kyrka jag vill vara med i. Så tack för epitetet ”all over the place”!

Olle – läs vårt program och låt oss få tala innehållsfrågor även efter valet

Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Frågor och svar

En grå katt som sitter och tittar uppåt

Mats Hermansson, som är domprost i Visby, har ställt några frågor till nomineringsgrupperna inför kyrkovalet. Han menar att nomineringsgrupperna slår in öppna dörrar genom att säga att alla vill ha en öppen kyrka med mycket musik och många ideella medarbetare, och efterlyser istället svar på en rad frågor. Så här svarar vi inom POSK:

Vad säger man om HBTQ arbetet i kyrkan?

POSK menar att alla personer har samma rättigheter och att de ska mötas med kärlek och respekt när de kommer till kyrkan. Vi står helt bakom det beslut som Svenska kyrkan tog 2009 när det gäller vigsel av samkönade par. Vi står också bakom beslutet att alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan bör sträva efter att HBT-certifieras. Svenska kyrkan har valt en processmodell, Regnbågsnyckeln, framtagen av Ekho (riksförbundet för kristna hbtq-personer), Sensus och och Växjö stift.

Det finns betydligt fler präster som vill viga samkönade par än det finns par som vill gifta sig. Svenska kyrkan viger! Det är vi stolta över.

Ur POSKs program:

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

 

Vill man utveckla dialogen med de andra världsreligionerna?
Ja! Svenska kyrkan har en stark tradition som brokyrka, en samlade kraft. Det ska vi fortsätta med! Dialogen har historiskt främst inneburit ekumeniska samarbeten med andra kristna samfund och kyrkor, men i takt med att andelen människor från andra religioner ökar i vår närhet blir det också tydligt att interreligiös dialog är en framtidsfråga. Världen behöver mer av samtal mellan religioner, inte mindre. POSK ser också vikten av att allt fler utövare av andra religioner får tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Ur POSKs program:

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har Svenska kyrkan också ett ansvar att möta och föra dialog med andra trosbekännare. Religionsdialog utövas idag främst på stiftsnivå och nationell nivå men kan behöva stärkas på lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan mission, som är en del av församlingens grundläggande uppgift, och religionsdialog.

 

Ska kyrkan engagera sig för flyktingar och tiggare?

Ja! Vi har som kyrka ett ansvar för varandra, och särskilt för samhällets mest utsatta.

Ur POSKs program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig och innebär att möta människor i utsatta livssituationer med delaktighet, respekt och solidaritet, och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nya utmaningar som asylboenden och EU-migranter ställer krav på församlingens diakoni. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Här finns stort utrymme för ideellt engagemang. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det alltid ska finnas en diakon för varje församling, vilket innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

 

Ska kyrkan ryta och protestera när människovärdet är hotat av den politiska makten – oavsett vem som för tillfället styr?
Ja! Kyrkan måste vara tydlig som just kyrka, och det innebär att stå upp för människovärdet i alla lägen. För att det ska vara möjligt måste det organiserade partipolitiska inflytandet över kyrkan upphöra.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner.

 

Är demokratin så viktig att de förtroendevalda har en given och central plats – eller är det lika bra att prästerna tar hand om det mesta?

Det är essentiellt för en luthersk kyrka att den är demokratisk! Reformationens kanske mest centrala budskap var (och är) att varje kristen har ett ansvar för kyrkan. Svenska kyrkan har en tydlig demokrati där förtroendevalda och människor i vigningstjänsten tar ett gemensamt ansvar för att fullgöra församlingens grundläggande uppgift.

Ur POSKs program:

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

 

Kvinnoprästmotståndet, hur länge ska vi tolerera det?

Inte en dag till! Däremot ska samtalen med kvinnoprästmotståndare föras med respekt.

Att kvinnor har samma rättighet att vigas till präst som andra är en fullständig självklarhet för POSK. Diskussionen skulle egentligen inte behöva föras längre (de första kvinnorna prästvigdes i april 1960 och sedan 1982 har kvinnliga präster samma rättigheter som övriga präster), men tyvärr ser verkligheten inte ut så utan kvinnoprästmotstånd förekommer fortfarande om än i begränsad utsträckning.

POSK betonar att teologisk mångfald måste kunna rymmas inom Svenska kyrkan. Därför kan frågan om kvinnoprästmotstånd tyckas vara svår att besvara. Men, POSK står fast vid att alla som verkar inom kyrkan måste acceptera och kunna samarbeta med kvinnliga präster.

Ur POSKs program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

 En kyrka med ansvar för alla gynnas av en bred rekrytering av såväl anställda, förtroendevalda som ideella medarbetare. Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och all annan diskrimineringsgrund.

Våra illustrationer!

POSK har tagit fram fyra illustrationer för att visa på de tre valfrågorna som vi valt att lyfta lite extra från vårt digra program för mandatperioden 2018–2021.

  1. Bryt partipolitiseringen

Satirteckning på en predikstol full med människor där partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna står främst. I trappen på väg upp en kvinnlig präst som inte ryms.

  1. Mångfald och respekt
  2. Kyrkomusikens kraft

Några av illustrationerna har skapat en hel del debatt. Många har tyckt de är roliga. Andra har blivit upprörda och tyckt att POSK passerat gränsen och att det är ovärdigt att göra som vi gjort.

 

Satirteckning på en kyrka som målas av partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna i respektives partis färger. Kyrkan gråter.

Personligen tycker jag teckningarna är roliga. Det är två satirteckningar – som vi tycker tydligt visar det som vi vill göra klart – nämligen att partipolitiken står i vägen för kyrkan. Att det inte är teologin som bestämmer hur kyrkan ska styras utan partipolitiken och det tycker vi i POSK är fel.

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

Illustrationen för Kyrkomusikens kraft ska tolkas som att det är Svenska kyrkan som spelar alla dessa instrument, inte att vi vill att en enskild musiker ska kunna traktera alla instrumenten.

Jag står för de satirteckningar och illustrationer som vi tagit fram. I en valrörelse, som vi just nu är inne i, så är det OK att med glimten i ögat visa på orimligheter eller olika syn på frågor.

 

Illustration av två klippdockor, en pojke och en flicka, med olika kläder till.

Och att de frågor som vi valt att lyfta är frågor som berör är blir tydligt när det är så många som reagerar.

Och jag kan lova dig – när POSK får din röst så kan du vara säker på att vi kommer att göra allt för att hela vårt program ska bli verklighet.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Vi driver en TYDLIG kampanj!

I sociala medier och i många olika flöden så ser jag att mina kamrater som ställer upp för andra nomineringsgrupper, framförallt de partipolitiska grupperna, men även andra, beskyller POSK för att driva en smutsig och ful kyrkovalskampanj. ”Racka inte ner på oss – tala om vad ni vill istället”.

Ja, men absolut! Det gör vi ju. Vi talar väldigt tydligt om vad vi i POSK vill. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara en partipolitiskt obunden kyrka, en kyrka som hämtar sina förtroendevalda bland de gudtjänstfirande medlemmarna, så att vi kan ha en öppen, levande och frimodig kyrka som växer och berättar om Jesus Kristus.

I vår valkampanj har vi valt att förenkla våra budskap – det är vanligt att man gör det för att det ska vara lätt att ta det till sig. Vi gör det med illustrationer och satirteckningar. Det är tydligt att det slår an en sträng hos de övriga grupperna.

Aldrig – aldrig någonsin – har vi sagt att bara för att man är socialdemokrat, centerpartist eller för den delen röstar på något annat parti, så får man inte vara med. Men vi har sagt att vi vill att alla kandidater ska vara partipolitiskt obundna i kyrkovalet. Teologin och den kristna övertygelsen är viktigare än de samhällspolitiska frågorna. Jag ska kunna jobba med mina socialdemokratiska, liberala, moderata, vänsterpartistiska och andra vänner tillsammans för en kyrka där vi bygger en kyrka, där Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. Det går inte i dag när grupperna gräver ner sig i bivacker och driver partipolitik i kyrkan.

Samtidigt förstår inte varför det är så svårt – Det är PARTIET som är problemet, absolut inte personerna i detsamma! Ja, alla goda krafter behövs i kyrkan, men varför göra det under partipolitisk flagg. Kyrkan är större än en politisk ideologi! Det går inte att klämma in henne i så trånga ramar.

Vi ska inte ha en kyrka som tas över av rasistiska partier och som använder kyrkan som en språngbräda för att komma in i samhällets ”finrum”, som kyrkans valsystem har givit möjlighet till. (se mitt blogginlägg om indirekta val)

Så till alla mina vänner i kyrkovalet. POSK driver inte en smutsig kampanj. Vi driver en tydlig kampanj. Och jag är ledsen att den slår an en sträng hos er som känns jobbig och som rimmar illa med vad ni vill. Men så är det i ett valsystem som är uppbyggt på det här viset. POSK vill förövrigt ändra på det med! Vi vill enbart ha direktval till den lokala nivån – läs mer i vårt tydliga och omfattande program.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

(Edit 9/9 17:53 Ändrar ”folkpartistiska” till ”liberala”)

Musiken bär evangelium!

”Dig vi lovsjunger, ärar” ”Var inte rädd” ”Var jag går i skogar, berg och dalar” ”Måne och sol” ”En tröstande Gud” ”O store Gud”

Textrader ur vår stora psalmskatt som kommer till mig när jag sitter här och funderar över vad vi menar med ”Kyrkomusikens kraft!”. I den svenska Psalmboken finns en bredd och ett djup. En psalm för alla tillfällen och humör. Men samtidigt får det inte bli för enkelt. Val av psalmer och musik till gudstjänsten ska ske med eftertanke så att texterna och musiken bildar en helhet. Musiken ska bära evangeliet.

Jag lyssnar på Svenska kyrkans spellista ”Svenska psalmer” på Spotify som ytterligt visar på bredden. Samtidigt visar den också att den musikaliska tolkningen kan göra en psalm till något annat. En lovsång som sjungs lågmält av en solist kan bli till ett stillsamt samtal med Gud. Den där psalmen som jag sjunger när frågorna är många och tvivlet stort sjungs med stora utropstecken och är nu en lovsång.

Musik är en väldigt stor del av kyrkans själ. I musiken och sången kan vi lyssna och tala med hjärtat. Musiken talar så direkt till oss. Vi söker tröst i musiken. I sången samlas vi i kampen och får kraft. Vi sjunger av glädje.

Ja, ”Kyrkomusikens kraft!” är stor.

 

Ur POSKs program:

Kyrkomusikens kraft

Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

Stift och domkapitel har en viktig uppgift att stödja rekrytering och utbildning av nya musiker samt utöva tillsyn över kyrkomusikernas tjänster och kompetenser.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Rösta i kyrkovalet!

Biskop Fredrik Modéus skriver i Barometern den 26 augusti för att inspirera alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att gå och rösta. Det är ett stort och viktigt val. Att kunna utnyttja demokratins verktyg är inte alla som kan eller får i delar av världen.

Det är ett fint inlägg även om jag känner att POSK får en släng av sleven när +Modéus skriver:

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden? Frågorna borde vara högaktuella i kyrkovalstider, men den nyfikna idédebatten ersätts ofta av den knastertorra diskussionen om de politiska partiernas vara eller inte vara i kyrkliga sammanhang (min kursivering).  Även om frågan är av visst intresse, lockar den till sig uppmärksamhet på ett sätt som gör att det riktigt viktiga förloras ur sikte: ett konstruktivt samtal om Svenska kyrkans roll och identitet i en postmodern kontext där sekularisering och sakralisering kämpar om utrymmet.”

Visst, en av våra valfrågor är ”Bryt partipolitiseringen” men våra två andra valfrågor ”Kyrkomusikens kraft” och ”Mångfald och respekt” rymmer svar på  biskop Modéus frågor i början av stycket. Tittar vi på hela POSKs program så finns det verkligen svar på funderingarna.

Ja, det är ett viktigt val det håller jag sannerligen med Modéus om. Det är också viktigt att faktiskt nyttja sin demokratiska rättighet att rösta. Även om skälet är knastertorrt i sitt bort med politiska partier!

Jag kan till viss del hålla med Modéus om att det är tråkig att ständigt hamna i diskussionen om partiers vara eller icke(!) vara. Men i den här valkampanjen verkar det som om det är det många av medlemmarna i Svenska kyrkan som vill fokusera på den frågan, och det är jag samtidigt glad för. Ibland kan saker och ting behövas tas bort (partierna) för att kunna sätta fokus på annat. Det blir tydligt när vi säger ‘bort med partierna, satsa på kyrkomusiken och mångfald och respekt’. Så fastnar alla vid första påståendet och kommer inte vidare.

Det är ett viktigt val. Jag vill uppmana dig att läsa hela Modéus debattartikel och fundera sedan över vilket nomineringsparti besvarar hans frågor bäst enligt dig.

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden?”

För mig är svaret enkelt. POSK besvarar frågorna tydligt i sitt program. Vi sätter församlingen i centrum, där det lilla kan det växa sig stort. Jag vill att Svenska kyrkan, även när den blir attackerad som igår lördag, ska värna den lilla och utsatta människan. POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Rösta! Din röst väger tungt. Ta ditt ansvar och se till att den nomineringsgrupp som bäst svarar mot din kyrkosyn får din röst. Eller rösta på den person du känner störst förtroende för. Ta din demokratiska rättighet (och skyldighet) på allvar!