Kyrkan ska styras av tro och teologi

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

Snurrigt värre

Jag hade lovat mig själv att från och med nu satsa mer energi på att få ut vårt budskap här i bloggen och mindre på att vara reaktiv men när jag läste detta från Anders Fors på VK bloggen så blev jag så snurrig och irriterad att jag inte kunde låta bli!

Det var det mest motsägelsefulla och konstiga argument för att säga sig vilja behålla de politiska partierna att styra över Svenska kyrkan. Anders skriver att han är för en öppen folkkyrka som välkomnar alla – vilket Svenska kyrkan gör idag! Men sedan slänger han igen dörren väldigt hårt i ansiktet på alla dem som röstat på och är engagerade i POSK och Frimodig kyrka. Så mycket för den öppna folkkyrkan!!!

Jag vill med emfas uppmana alla socialdemokratiska röstare att noga tänka över sitt val i år. Är detta den kyrka du vill ha? Som konstigt nog skulle tycka det var bra om alla dessa 100 000 som la sina röster på POSK i förra valet skulle lämna Svenska kyrkan till förmån till en kyrka som styrs på det sättet som vi önskar att Svenska kyrkan också skulle göras.

Jag ska villigt erkänna att jag funderar allvarligt på att lämna Svenska kyrkan, om Sverigedemokraterna får makten över Svenska kyrkan. Men att jag skulle bli uppmanad av en socialdemokrat att göra detta, det hade jag inte väntat mig.

Ibland känner jag att socialdemokratiska representanter läser POSKs program som fan läser bibeln, om de ens har läst vårt program (för er rekommenderar jag att i alla fall ha tittat på vårt kortprogram). De klarar inte av att ta till sig kritiken mot att det politiska ska komma i första hand och komma med vettiga motargument. I Svenska kyrkan är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist. I POSK är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist, oavsett partipolitiskt engagemang. Det vi har gemensamt i POSK är att vi sätter kristen framför eventuell partipolitisk tillhörighet, något jag skulle önska att fler socialdemokrater också kunde göra.

Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor!

 

Fokus på nomineringsgrupp är för stor i dagens valsystem

P1-morgon tar upp frågan som jag skrev om igår (Om kyrkovalet i Rapport) och Elisabeth Sandlund säger precis det jag ville få fram i inlägget igår.

Det är ju lite synd att det inte lika tydligt framgår att Elisabeth Sandlund, förutom att vara opionsredaktör för Dagen, ställer upp för vår systernomineringsgrupp Frimodig kyrka som första namn på listan till Kyrkomötet i Stockholms stift. För i den här frågan är vi väldigt eniga. Men samtidigt är jag glad över att Wanja nämner POSK (även om jag tycker att hon uttalar det fel).

Jag säger det igen – som valsystemet ser ut idag blir det för stort fokus på eventuell partitillhörighet eller vilken politisk ideologi någon har. Och det är ju inte det som ska styra vem du röstar på! Du ska rösta på någon som du tror bäst kan förvalta sitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag har inga problem att lägga min röst på en person som ideologiskt står till höger, trots att jag själv står till vänster. För mig är det irrelevant i den kyrkliga kontexten.

För det är det enda jag håller med Wanja om i inslaget, väl i Kyrkomöte eller kyrkofullmäktige så spelar nomineringsgruppen inte alltid så stor roll, samarbetet är väldigt gott över nomineringsgrupperna. Faktiskt så att jag ibland skulle önska att samhällspolitiken kunde se och lära av Svenska kyrkan och arbetet i Kyrkomötet!

Om kyrkovalet i Rapport

Tittade på Rapport igår onsdag den 9 augusti där de hade ett inslag om kyrkovalet och att det blir odemokratiskt när det bara finns en lista till fullmäktige på i pastoratet/församlingen.

https://www.svtplay.se/video/14637812/rapport/rapport-9-aug-19-30-1?start=auto

Spontant kände jag att en (1) lista behöver inte innebära att det blir odemokratiskt per se. Men håller verkligen med om att det är problematiskt och odemokratiskt när den enda listan som finns har färre personer än platserna som ska tillsättas. Om det dessutom, som i inslaget, är en lista för ett av de allmänpolitiska partier som envisas med att fortsätta ställa upp i kyrkovalet så utestänger det ju kanske en och annan som faktiskt vill engagera sig i Svenska kyrkan, men som absolut inte vill göra det under socialdemokratisk flagg.

Jag tittade litet snabbt på Excel-filen som finns att ladda ned här och kunde snart konstatera att många listor, där det bara finns en lista, är en samlingslista av något slag. Jag tycker ju att det inte behöver innebära ett demokratiskt problem, åtminstone inte om listan är framtagen på ett demokratiskt sätt och innehåller fler namn än platserna som ska tillsättas. Men kan samtidigt känna att som systemet ser ut idag, med nomineringsgrupper som ställer upp till val på alla nivåer med direkta val, då blir det ju problematiskt att det bara finns en lista i en församling eller pastorat.

Fokuset på nomineringsgruppen bli för stor. Jag vill ha personval till församling/pastorat, inte att vi ska rösta på en nomineringsgrupp, och att enbart på den listan kunna kryssa upp till tre personer. Som exempel kan jag nämna från min egen församling, där finns en person på Borgerligt alternativs lista som jag tycker har kloka förslag på hur församlingen ska styras, men nu kan jag inte se till att han kommer med för jag vill ju självklart rösta på POSK och se till att jag och mina vänner kommer med i fullmäktige. Sedan skulle det bära emot att rösta på Borgerligt alternativ, som den vänsterpartist jag är, men jag gillar BA-ledamoten även om vi inte alltid ser på saker exakt likadant. Som sagt – fokuset på nomineringsgruppen blir för stor.

Nej, jag är med i POSK för att jag vill bryta partipolitiseringen och införa indirekta val på stift- och kyrkomötesnivå. Fokuset på nomineringsgruppen är för stor i dagens valsystem och därmed blir det en politisering av kyrkan.

 

Ur POSKs program:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs

40 dagar – till kyrkovalet

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

http://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Utred indirekta val

Det är nu sista skälvande minuten till att lämna in motioner till höstens kyrkomöte. Motionerna ska vara inlämnade idag torsdag den 3 augusti kl 16. Enligt Kyrkans tidning (1/8 2017) väntas det bli rekordmånga motioner och när jag nu går igenom listan på inkomna motioner så ser jag att rekordet från 2014 slagits med nästan 20. Kanske blir det ännu några till då det kan dröja upp till en vecka efter att de inkommit till Kyrkokansliet innan de finns på redovisade på listan.

En motion som redan fått mycket uppmärksamhet är underskriven av Anna Lundblad (POSK) och Sven-E Kragh (C) tillsammans med de fyra biskoparna Sven-Bernhard Fast (Visby stift), Mikael Mogren (Väserås stift), Johan Dalman (Strängnäs stift) och Hans Stiglund (Luleå stift).

Ytterligare två motioner hittar jag med samma tema – Diarienummer km 2017-1 016 Utredning av indirekta val, som är underskriven av två representanter från Frimodig kyrka.
Diarienummer km 2017-1 082 Utred indirekta val, som är underskrivna av tre POSKare, Hans-Olof Andrén, Lisa Tegby och Per Lindberg tillsammans med biskop Sven-Bernhard Fast.

Även om antalet motioner i ett ämne inte säger något om utfallet för detsamma känns det ändå som att det är en stor fråga. För POSK ingår dessa motioner i vår valfråga ”Bryt partipolitiseringen” då vi ser att ett annat sätt att utse representanter till stiften och kyrkomöte är ett sätt att se till att de samhällspolitiska partierna förlorar intresset för att fortsätta ställa upp så pass organiserat som det görs idag.

Bloggen återkommer i frågan om vilka motioner som POSK står bakom för att invänta att alla motioner ska hinna redovisas.

Ur POSKs program:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

[…]

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för: 
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte

Orsak och verkan

Förbundssekreteraren för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Hans Josefsson, (fd handläggare på kyrkokansliet i Uppsala samt EFS) skriver följande på sin facebooksida 30 juli:

När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Vä…

Publicerat av Hans Josefsson den 30 juli 2017

”När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Växjö gör detsamma om Annie Lööf hörs inte ett knyst.

När Kyrkans Tidning intervjuar Stefan Löfven inför kyrkovalet fylls insändarsidor och sociala medier med indignerade kommentarer. När de gör detsamma med Annie Lööf och Jimmie Åkesson är det i stort sett tyst.

När en före detta LO-ordförande blir vice ordförande i den nationella kyrkostyrelsen (ned)värderas hon utifrån sin fackliga/politiska bakgrund och inte för sin tro och sitt kyrkliga engagemang. När en moderat pressekreterare och tidigare förment ”partipolitiskt obunden” kyrkopolitiker gång på gång kritiserar kyrkoledningens påstådda vänstervridning ifrågasätts inte hennes bakomliggande partipolitiska motiv.

När nomineringsgrupper som kallar sig ”obundna” kritiserar ”partipolitiseringen” av Svenska kyrkan är det så gott som uteslutande Socialdemokraternas nomineringsgrupp som får klä skott. Det synes som att det är så mycket viktigare för dem att kritisera engagemangsformen än innehållet att det inte blir någon energi över för att bekymra sig över att Sverigedemokraternas partiledare talar i termer av att ”ta över” Svenska kyrkan.

Det är tydligt att stora delar av den inomkyrkliga debatten orkestreras av konservativa och/eller högerorienterade krafter. Hos ”allmänfromma” kristna som faller in i kritiken mot S saknar jag en insikt om att den ingår i ett övergripande mönster som rör samhället i sin helhet. Det behöver inte betyda att de måste rösta på S i kyrkovalet, men att extremhögern mobiliserar hårt borde vara en väckarklocka också för dem.”

Den kritik som Hans Josefsson efterlyser finns – men visst kan Josefsson ha rätt i att det är socialdemokraterna som kommer i skottgluggen. Men det är inte konstigt när det är de som är störst. Det är alltid enklast att träffa den som har störst måltavla.

Men låt oss ändå bena upp vad det är Hans Josefsson upprör sig över. Låt oss till exempel börja med intervjuerna i Kyrkans Tidning. Det är statsministern som intervjuas. Statsminister Löfven som säger att ingen präst ska kunna vägra att viga homosexuella. Då är det väl inte konstigt att det väcker debatt? En statsminister som lägger sig i ett trossamfunds angelägenheter? Och detta utan att verka vara särskilt insatt i själva sakfrågan eller ärendet?

Vice ordföranden i kyrkostyrelsen kom med i kyrkostyrelsen utan någon som helst tidigare erfarenhet inom Svenska kyrkan. Hon har mig veterligen inte suttit i kyrkoråd, inte suttit i kyrkofullmäktige, inte varit med i kyrkomötet. Det är inte helt vanligt att någon med så lite kyrklig förankring hamnar på den posten (har det ens hänt förut?) – det är väl inte konstigt att det blir kritik och frågetecken. Det har också förekommit utspel som bygger på en okunskap om organisationen, och visst, det kan vara sunt och bra med nytt blod. Men förvänta dig inte att det sker utan kritik.

Moderaternas pressekreterare i Stockholm, en fd partipolitisk obunden kandidat i kyrkomötet, som har lämnat båda de grupper som hon varit aktiv i, kan absolut ifrågasättas på ett konstruktivt sätt om du tycker det känns oklart att hon inte kan skilja på den kyrkliga och det politiska världen. Men gör det då – konstruktivt.

Som jag har förstått det så påstår (S) att de är en motkraft mot ”mörkerkrafter” som finns och som de tror vill ta över i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja säga att anledningen till att vi har dessa ”mörkerkrafter” är bland annat er ståndaktiga vilja att ställa upp som parti i kyrkovalet och också propsa på direkta val till alla nivåer, vilket har möjliggjort Sverigedemokraternas inflytande i kyrkomötet och därmed också givit dem en plattform att glida in i samhällspolitiken. Det är faktiskt ni socialdemokrater som parti som gjort detta möjligt.

Vi i POSK vill ha indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. Det är något som vi har kämpat för sedan 2000 när Svenska kyrkan införde en relationsförändring till Svenska staten men ni socialdemokrater drev igenom direkta val till alla nivåer. Om vi hade haft indirekta val skulle de lokalt förankrade människorna med lokalt förtroende i församlingarna få ta ansvar för stifts och riksnivå. Då skulle ingen kunna komma inrutschandes från en helt annan arena och ta ”över”. Faktiskt. Inga ”mörkermakter” med grumliga skäl, utan lokalt förankrade personer som vill Svenska kyrkan väl.

Jag är ledsen, Hans Josefsson, du får ta av dig offerkoftan och istället rannsaka orsak och verkan.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

 

Ur POSKs program:

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Biskop Brunne i blåsväder

Som ni kanske har märkt har biskop Eva Brunne hamnat i blåsväder då hon den 27 juli twittrade ”Tack Stefan Löfven för ditt starka och tydliga ansvarstagande” efter att det stod klart att statsministern valt att ombilda regeringen efter den senaste tidens parlamentariska oroligheter.

När jag först såg Brunnes tweet tolkade jag den som det var tänkt enligt tillägg senare av Brunne, alltså att hon tackade landets statsminister för ett tydligt besked och för att undvika ytterligare oroligheter. Men så tolkade inte de som rasade mot Brunnes tweet, och jag ser att problemet uppstår för att kyrkan styrs av politiska partier och även de som säger sig vara obundna har en politisk ideologi som de grundar sitt program på.

Jag skulle önska att alla de som rasat mot biskopens tweet, en del har till och med valt att lämna SvK i ilskan, kunde göra ett litet tankeexpriment. Tänk er att det var personer vi röstade på. Alltså inte nomineringsgrupper som vilar sina program på olika politiska ideologier. Du röstar på en församlingsmedlem som du tycker har bra idéer för hur församlingen och kyrkan ska styras, och det är det enda som spelar roll. Skulle du då bli så upprörd över att biskopen kommer med en sådan tweet efter dagar av politisk oro?

Stefan Olsson skriver i Dagen den 30 juli att tron är i centrum i kyrkan, inte politiken – men samtidigt är det visst väldigt viktigt att påpeka att han är moderat. Jag hade tagit honom mer på orden om det inte spelade någon roll var hans politiska hemvist fanns någonstans. För jag håller med honom i att det i kyrkan saknar betydelse vilken politisk hemvist någon har, alla på precis lika välkomna i vår öppna folkkyrka. Nu blir det för mig ett konstigt inlägg som känns motsägelsefullt.

Jag har inga problem med att min biskop är socialdemokrat. Jag har heller inga problem med att biskopen tackar statsministern för något som hon tycker han gjort bra i tider av politisk oro. Jag tycker att kyrkan ska finnas med och synas i samhällsdebatten med en teologisk grundad ståndpunkt. Samtidigt så ser jag att när politiska partier, både direkt och indirekt, är engagerade i Svenska kyrkan, det är då som dessa problem uppstår.

Alla sidor känner sig hotade av varandra. Höger säger att Svenska kyrkan håller på att bli vänstervriden. Vänster tycker att kyrkan hotas av konservativa och/eller högerextrema krafter. Det blir en polarisering – helt i onödan. För jag delar verkligen Stefan Olssons syn när han skriver: ” Jag frågar inte vad övriga i församlingen har för politisk åsikt. I stället sjunger vi psalmer tillsammans och ber tillsammans. När vi går fram till nattvarden finns inte moderater och sossar. Här är inte jude eller grek, skrev Paulus till församlingen i Galatien, när han förklarade att det inte finns kristna av olika sorter.”

Din politiska hemvist spelar ingen roll i kyrkan. Vi är alla lika inför Gud. Varför är det då så viktigt att bibehålla politiseringen av kyrkan?! Varför är det så viktigt att politiska partier och pseudo-parti-fria grupper ska finnas i Svenska kyrkan? Fundera lite på det ni som håller på och beklagar er över att kyrkan är så politiserad.

Jag skulle också uppskatta om kritiken mot det Svenska kyrkan gör var av teologisk karaktär, framförallt när den framförs av en teolog!, istället för att ständigt säga att kyrkan är så politiserad och att den dras åt vänster eller höger. Om du som teolog tolkar det kristna budskapet på ett annat sätt skulle jag uppskatta att det var i fokus inte politiseringen. För om det är där fokus ligger kommer ju Svenska kyrkan att fortsätta vara politiserad!

Framförallt behöver vi alla vara lite bättre på att följa åttonde budet, med Luthers förklaring:

”Vi ska frukta och älska Gud, så att vi inte förråder, baktalar, sprider lögner eller talar illa om vår nästa, utan urskuldar honom, tänker och talar väl om honom och tyder allt till det bästa”

Börja med att fråga varför, innan du i ilska stormar över något som du med dina glasögon tolkar på ditt sätt. Jag blev inte upprörd över Brunnes tweet, men samtidigt är jag inte förvånad över det som nu hände i spåren efter hennes uttalande på twitter.

Om du, som jag, vill slippa dessa stormar i framtiden tycker jag att du ska rösta på POSK i kyrkovalet. POSK är en fullständigt partipolitisk obunden nomineringsgrupp. Vi som är med i POSK röstar från höger till vänster. De finns de som även är engagerade i partier, något som jag och POSK bara ser som något positivt, men det är inte därför de är engagerade i POSK. Vi engagerar oss i POSK för att vi vill Svenska kyrkans väl. Och för att vi vill bryta partipolitiseringen!

Ur POSKs program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

[…]

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

[…]

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden

 

Det är personerna som behövs – inte partierna!

Smålandspostens debattsida skriver Mats Nilsson och Veine Backenius om att Svenska kyrkan behöver alla.

De börjar med att skriva: ”Det är svårt att förstå varför inte partier med ett klart program inför framtiden inte skulle delta i kyrkovalet. Inom Centerpartiet finns många människor som med intresse och stort engagemang deltar i Svenska kyrkans arbete på olika nivåer och som fått möjligheten att delta i arbetet att ta fram ett valprogram inför valet den 17 september 2017.”

Redan här gör Nilsson och Backenius ett systemfel, tycker jag. De tror att partiet och människorna som engagerar sig är samma sak. För oss i POSK är det helt olika saker. Jag behöver inte ha ett parti bakom mig för att ställa upp med mitt engagemang i Svenska kyrkan. Det är att jag är kristen i första hand, som avgör att jag vill lägga mitt engagemang i Svenska kyrkan – oavsett vilket parti jag ställer upp för eller röstar på i de allmänna valen.

Debattörerna skriver” Med utgångspunkt från den kristna tron vill vi arbeta vidare i framtiden med Svenska kyrkans viktiga frågor.”

Just så – det är med utgångspunkt från min kristna tro som jag engagerar mig också.

Debattörerna fortsätter ”Vi menar att människor som arbetat under lång tid i ett politiskt parti är en tillgång och har samma rättighet att ställa upp i kyrkovalet som alla medlemmar har i Svenska kyrkan.”

Absolut, säger jag – helt rätt. Och vi i POSK skriver i vårt program;

”POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.(…) POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.”

Nilsson och Backenius gör ytterligare en tankekullerbytta när de skriver:

”Det känns mycket märkligt att människor med engagemang för kyrkan skulle bli utestängda från beslutande organ därför att det finns ett klart program om vad som behöver göras.”

Det finns ingen – jag upprepar – ingen, som vill eller skulle utestänga människor från beslutande organ. Men det gäller att skilja på varför en person väljer att ha ett engagemang. Är det för att mitt parti kallar mig? Eller för att jag är engagerad i Svenska kyrkan och vill vara med och bidra till att utveckla min församling?

Debattörerna skriver:

”Vi menar att människor som arbetat under lång tid i ett politiskt parti är en tillgång och har samma rättighet att ställa upp i kyrkovalet som alla medlemmar har i Svenska kyrkan.”

Jamen – absolut, säger jag igen! Självklart. Det är jättebra med erfarenheter och kunskaper från alla delar av vårt samhälle! Otroligt viktigt! Men de kristna centerpartister som vill engagera sig borde få göra det utan att behöva binda sig till sitt allmänpolitiska parti. Det är där skon klämmer.

Carina Etander Rimborg
POSK Kyrkomötesledamot

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Är kyrkan splittrad inför kyrkovalet?

Radioprogrammet Studio Ett har ett reportage om Kyrkovalet 2017 under rubriken ”Kyrkan splittrad inför kyrkovalet” (20170721).

Malin Strindberg, tf kyrkoherde i Skärholmens församling, Stockholms stift uttrycker oro inför valresultatet – ska Svenska kyrkan ändra sig? Ordföranden i kyrkomötet Karin Perers, (Centern) uttalar sig och talar om folkkyrkan och viljan att vara öppna för alla. Sverigedemokraternas Julia Kronlid talar om att hon inte vill komma till kyrkan och få ett politiskt budskap i predikan. Jesper Eneroth (socialdemokraterna) säger det är viktigt att kyrkan tar ställning och att det är klassiskt kyrkliga värden.

Ja, vad man ska säga…

Jo – för det första! I årets kyrkoval har (S) och (sd) utsett varandra som sina huvudmotståndare. OK, då får ni väl stångas bäst ni kan då. Men jag säger bara till alla er som vill att kyrkan ska vara fri från partipolitik och påverkan – rösta på POSK som vill återinföra indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte!

I reportaget talar reportern om att (sd) har liten förankring i de lokala församlingarna. Om vi hade haft indirekta val till alla nivåer utom till församlingsnivån så hade varken (sd) eller (s) haft den starka påverkan på kyrkan som de tror sig ha i dag.

Även Centern kan lugnas – vid ett direkt val endast till den lokala nivån så är det verkligen folkkyrkan som får ta plats. Det är den lokala kyrkan och det lokala förtroendet för de människorna, som oftast är mer eller mindre kända i närområdet, som tar plats i kyrkofullmäktige och de beslutande organen i kyrkan. Det om något är väl folkkyrka? De människorna som sedan också tar med sina lokala erfarenheter till de övriga styrande organen.

För det andra – kommer det att bli stor skillnad i höstens val? Ja, rent mandatmässigt kan det ju bli det. (Givetvis hoppas jag personligen att POSK går fram, men det ligger ju liksom i sakens natur).  Olika grupper kan få mer eller mindre antal mandat. Det kan bli bättre eller sämre beroende på vad vi har för inställning till olika frågor. Syvende och sist är det ändå det som händer i den lokala församlingen och mötet människa till människa som är det viktiga. Vi är fortfarande en organisation som är demokratiskt styrd och vi ska komma överens i de olika organen – det är en tungstyrd koloss, Svenska kyrkan, den förändras inte så enkelt som vissa vill och önskar eller fruktar.

Ska jag kunna komma till kyrkan utan att få en politiskt budskap i predikan. Tja, det kan du säkert – men jag är ganska säker på att då kommer du inte tillbaka. För en predikan som inte berör eller rör dig väcker heller inte trons kamp och glöd inom dig. Varje predikan ska bygga på Guds ord i bibeln. Varje sak som står i evangelierna är saker som på olika sätt skaver eller manar mig till handling. Som ska hjälpa mig i min liv som en Jesu lärjunge. Oavsett om jag vill eller inte. Det är verkligen inget utslätat kärleksbudskap som ska predikas. En predikan som berör och som får oss att handla och ändra saker i vårt liv, det kan kallas för politik. Det kan också kallas för trons kamp och trons frukter. Nej, Julia Kronlid, jag tror faktiskt inte att du kan få komma till kyrkan utan att få ett ”politiskt” budskap i predikan

I den organisation som vi har, sedan knappt hundra år, i Svenska kyrkan, med ett demokratiskt system där alla medlemmar får välja vilka förtroendevalda så är det inte konstigt att de olika grupperna måste utmejsla sina olika åsikter. Så länge vi inte har enbart personval så är det de olika grupperna som får vara våra riktmärken. Bli inte förvånad över att vi i de olika grupperna markerar och pekar på skillnaderna.

För POSK är en av de väsentliga skillnaderna mot de etablerade partierna att vi inte tycker att det ska vara partipolitik i Svenska kyrkan. Och vi vill förändra valsystemet och återinföra indirekta val. Det är en synnerligen osexig valfråga – men vi ser att konsekvenserna av den kommer att få stor påverkan på det lokala kyrkolivet och den kyrkopolitik som vi kan bedriva på de övriga nivåerna.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

/Carina Etander Rimborg
POSK Kyrkomötesledamot