POSK rejält framåt i “SD-valet”

Söndagens kyrkoval blev en stor framgång för POSK. I kyrkomötesvalet ökade vi preliminärt med ett mandat i vardera Härnösands, Karlstads, Stockholms, Linköpings och Visby stift. Vi befäster därmed vår ställning som näst största grupp med 43 mandat, en ökning med hela 5 mandat!

Speciellt roligt är det att vi fått ett av Visby stifts två mandat, och därmed har representation i kyrkomötet från samtliga stift. Denna stora framgång är ett resultat av väldigt många POSKares hängivna och långvariga ideella arbete. Till er alla, som bidragit till POSKs stora framgång vill jag säga ett stort och varmt tack. Ni har gjort en fantastisk insats!

Rädslan för att SD skulle ”ta över” Svenska kyrkan fick medlemmarna att gå man ur huse. Valdeltagandet ökade från 12,8 till ca 19 %, en ökning av antalet röstande från 696 000 till ca 993 000, vilket motsvarar en ökning på 43 %! Jag tror att valet i framtiden kommer att kallas för ”SD-valet” för sitt unikt stora valdeltagande. Det stora deltagandet i valet visar att medlemmarna bryr sig om sin kyrka när det verkligen gäller.

Lyckades mobiliseringen stoppa SD? Inte helt, SD mer än fördubblade sitt väljarstöd från 41 000 till ca 90 000, men på grund av det ökade valdeltagandet stannade mandatvinsten på 8, från 15 till 23, eller en ökning med 53 %. Utan mobiliseringen hade SD fått kanske 33 mandat.

Det var S som utmålade SD som sin huvudfiende i valet, och de av samhällspolitik genomsyrade media nappade – särskilt public service, SR och SVT – och lät denna konflikt dominera den lilla uppmärksamhet som kyrkovalet fick i radio och TV. I valrörelsens början var nog annars kritiken av partipolitiseringen den största frågan, som togs upp av många ledarskribenter också i de stora drakarna. Men den sista tiden före valet fick SD-hotet alltså stor uppmärksamhet. Trots detta valde många av de nytillkomna röstande att lägga sin röst på POSK, med resultatet 5 mandats vinst i kyrkomötet. Lika stor vinst fick C, medan S och VISK stannade på 3 mandats vinst vardera.

De övriga obundna grupperna fick mindre framgång. Visserligen ökade ÖKAs röstetal från 31 000 till ca 42 000, med denna ökning gav ingen mandatvinst utan ÖKA står kvar på 11 mandat. Frimodig kyrka ökade från 32 000 till ca 38 000 röster, vilket gav en mandatförlust på två mandat, från 12 till 10. Möjligtvis är vårt namn till vår fördel när någon som inte är bekant med de kyrkliga nomineringsgrupperna ska välja något annat än SD och helst något partipolitiskt obundet. Vårt namn säger klart och tydligt vad vi är. De två andra gruppnamnen är mer svårtolkade.

Valets stora förlorare är grupperna med samhällspolitiska beteckningar som är formellt fristående från sina moderpartier. FISK minskade från 8 till 7, KR från 12 till 7, MPSK från 12 till 6, och BA från 31 till 22! Här spelar nog också svagheter i organisationen en stor roll. Grupper som är vana vid ett politiskt partis resurser ska nu försöka klara valet med en betydligt sämre ekonomi och med krav på stora ideella insatser. Uppenbarligen förmår många av dem inte att uppbåda den entusiasm och tid som krävs för en framgångsrik valrörelse.

Idag får vi glädjas åt framgångarna, även om vi kommer att vara i ovisshet om det exakta valresultatet en bra tid framöver. Den slutliga sammanräkningen på stiftskanslierna börjar först på fredag eller nästa måndag, och innan alla val är klara med personröster och allt har nog både nästa vecka och nästnästa gått. Och sedan kommer all planering inför nästa mandatperiod! POSK på nationell nivå hjälper naturligtvis till med rådgivning och stöd. Och kyrkodagarna 2018, den 3-4 februari, har förstås som ett av sina teman nyvald-omvald.

Jag vill också passa på att be alla som preliminärt blivit invalda i kyrkomötet att anteckna lördagen den 28 oktober i almanackan. Då träffas den nya kyrkomötesgruppen för ett första möte, någonstans i Stockholmstrakten.

Återigen:
Tack för allt arbete och all entusiasm och glöd! Tillsammans bygger vi framtidens kyrka!

Er ordförande

Hans-Olof Andrén

________
Fotnot: En förhandsröst som avgivits i en röstlokal utanför väljarens valområde finns inte med i det preliminära resultatet i år (men fanns med förra valet, eftersom förhandsröstningen då avslutades redan på onsdagen före valet). Efter kontakter med Göteborgs stift gör vi tillsammans bedömningen, att dessa förhandsröster svarar mot ca 1% av antalet röstberättigade, vilket kommer att höja det slutliga valdeltagandet. Denna uppskattning används genomgående i denna blogg.

Kyrkan består så länge vi har enheten i Kristus

En herde med en flock med får

Läser tankar för helgen och känner att jag både håller med prästen Maria och samtidigt inte. Precis sådär som det ska vara när en tar del av en medmänniskas tankar kring evangelium!

Jag tycker det är ett så passande tema på söndagens valdag – ”Enheten i Kristus”. Det är ju kring detta vi ska samlas! Inte hålla på att bråka om detaljer hit eller dit.

Men samtidigt, som Maria skriver i sina tankar för helgen:

” Det är en liten tröst att församlingen i Korinth inte heller klarade av att visa enighet. Det är en liten tröst att inte heller lärjungarna förstod helt och hållet vad Jesus pratade om, heller. Det är en liten tröst att den kyrkliga historien är proppfull av missförstånd, splittringar, maktmissbruk och stagnation, och ändå har kyrkan överlevt. Ibland sägs det att det är ett Gudsbevis. Hade det hängt på oss bräckliga människor skulle kyrkan säkert gått under för länge sen.”

Kyrkan kommer inte att gå under bara för att vi kanske inte riktigt ser på saker på samma sätt. Och det är just därför jag gillar POSK, för vi är som kyrkan är mest. En brokig samling som finner enhet i Kristus.

POSK är absolut inte ute på något korståg och vill ta över kyrkan. För det är redan vår kyrka. Vi vill vara med och sköta vår kyrka på ett bra sätt. Som passar kyrkan bäst i dagens samhälle. Ibland kan det innebära att vi är konservativa. Ibland är vi progressiva. Ibland vill vi reformera kyrkan.

Jag går in i slutspurten av kyrkovalet med förvissningen att kyrkan kommer bestå, även om så SD ”tar över Svenska kyrkan”. Självklart vill jag att POSK ska få mycket röster och öka sitt mandat i kyrkomötet. Men för kyrkans del så spelar det inte så stor roll – egentligen. Jag bär med mig Marias ord i hjärtat:

”Och kyrkan, Guds folk på vandring, kommer finnas även efter detta val. Vår frälsning är inte beroende av vilken lista som får flest röster, den är bara beroende av Jesus. Tack och lov.”

Tar med mig orden och går ut på torget för att i min önskan om att folk ska rösta på POSK samtidigt är en missionär som önskar frälsning för mina medmänniskor.

Tack för ett gott skratt!

Detta dök upp på FB under dagen:

Min bror Robert har gjort en karikatyr enligt min anvisning. Här står inte några partiledare i predikostolen utan…

Publicerat av Daniel Tisell – kyrkovalskandidat Centerpartiet den 15 september 2017

Vi skrattar gott och tackar för det! Det är skoj med satir – och det är ju så att de vi håller kära är de vi kan driva med mest!

POSK ordförande är aktiv i valarbetet

Ett bi som samlar nektar ur en gul-röd blomma.

POSK ordförande och tillika gruppledare för kyrkomötesgruppen är väldigt aktiv i valarbetet och dyker upp lite överallt.

Här är Hans-Olof med i en webb-TV debatt hos tidningen Dagen.

http://tv.dagen.se/v.ihtml/player.html?source=share&photo_id=18962209

Det hettar till ibland, men Hans-Olof för fram POSKs frågor sakligt och stadigt. Tidningen Dagen ska också ha ett stort tack då de valde att ha en debatt mellan de, idag innan valet på söndag, tre största nomineringsgrupperna i kyrkomötet.

Hans-Olof har även synts i olika tidningar med debattartiklar som i Dagens samhälle (14 september 2017)

”I kyrkopolitiken ses frågorna i en skala teologiskt konservativt-liberalt. De olika kyrkliga inriktningarna ses som berikande och inte hotande, och kyrkopolitiken går ut på att hålla ihop kyrkan och ge alla utrymme att verka.”

Här i Kyrkans tidning (24 augusti 2017)

” Jag har verkligen inte tänkt mig att de samhällspolitiska partierna skulle förbjudas delta i kyrkovalet – hur nu ett sådant förbud ens skulle vara möjligt att konstruera. Min förhoppning är att partierna själva ska drabbas av en ideologisk klarsyn och fråga sig vad de egentligen sysslar med. Hur kan ett sekulärt samhällsparti samtidigt driva kyrkopolitik i ett trossamfund? Man kan väl inte samtidigt vara sekulär och ha en evangelisk-luthersk bekännelse?”

En tidig debattartikel i Dagen (1 augusti 2017), innan valkampanjen startat på riktigt

” Visst kan förtroendevalda som rekryteras genom partierna göra ett gott arbete i kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Många partiföreträdare gör goda insatser och är engagerade i församlingslivet. Problemet är att man företräder ett parti. Tänkandet blir partipolitiskt och man försöker genomföra samhällspolitiska idéer i kyrkan. Detta gäller också dem som företräder partier närstående organisationer, även om de formellt är fristående.”

Men han är inte bara flitig med pennan! Hans-Olof räds ej för att hugga in om det behövs i övrigt arbete också.

En man som står i en vägren och sätter upp en valaffisch i gräset genom att slå ned pinnen med baksidan av en yxa. Affischen sitter på ett stort kors och på affischen står det ”Kyrkoval 2017, Rösta för Guds skull! POSK”
Ordförande Hans-Olof Andrén sätter upp valaffischer

Gaaaahhh!! Nog nu, SD!

Sverigedemokraterna argumenterar för att kyrkan inte ska vara politisk och att man därför borde rösta på dem. Hör ni hur dumt det låter?

I flera kanaler (ex Sveriges Radios P1-morgon) framför Sverigedemokraterna ett argument om att Svenska kyrkan har gått från att stå för traditionella värden till att bli en ”vänsterliberal politisk åsiktsmegafon” (Aron Emilsson (SD) i SVT)

Julia Kronlid som företräder SD i kyrkomötet säger (i P1-morgon):

– Det blir en väldig vänstervridning på kyrkan då och vi tycker att kyrkan ska vara mer neutral. Vi tycker inte att den ska vara med någon extrem organisation åt något håll.

SD’s lösning på detta är självklart att en röst på just SD skulle motverka en politisk kyrka.

SD står inte för en opolitisk kyrka

Hör ni hur dumt detta låter?

Om det är någon nomineringsgrupp i årets kyrkoval som just driver linjen att kyrkan ska styras av partipolitiska intressen, så är det SD.

Deras kandidater kan inte svara på frågor om kyrkan, utan har hängt upp sig på kulturarvsfrågan och att värna det specifikt svenska med Svenska kyrkan (snarare än det kyrkliga, alltså). Deras partiledare, och deras kyrkopolitiska talesperson, är helt öppna med att kyrkovalet är en möjlighet till genomslag för partiet inför nästa års riksdagsval.

SD’s ideologi är inte förenlig med evangeliet

Det är lätt för SD att anklaga kyrkan för att vara partipolitiskt styrd, så länge kyrkan inte bedriver den verksamhet som de själva vill se. Att kyrkan tar ställning för alla människors lika värde bortförklaras med en vänstervridning, när det i själva verket bara synliggör att SD’s ideologi inte är förenlig med evangeliet.

Nej, SD, nu är det nog! Om ni på riktigt menar att kyrkan ska vara fri från partipolitiskt inflytande, så borde ni ta konsekvenserna och låta bli att kandidera!

Sammanställning av vad nomineringsgrupperna vill

I dagens (14 september 2017) Kyrkans tidning har de en tydlig uppställning över vad de olika nomineringsgrupperna står – dels genom att alla får lyfta tre av sina viktigaste valfrågor. Dels genom att gruppledarna får svara på följande frågor:

  1. Ska rätten för präster att säga nej till att viga par av samma kön (väjningsrätten) finnas kvar?
  2. Ska de politiska partierna ställa upp i kyrkovalet även i fortsättningen?
  3. Ska kyrkan införa indirekta val?

POSKs gruppledare svarar kort och koncist – helt i enlighet med vårt program: 1. Ja, 2. Nej, 3. Ja. Något annat hade varit väldigt förvånande!

Det känns väldigt glädjande när jag tittar på hur många fler som tycker som vi i väjningsrättsfrågan. 8 (inklusive POSK) av 11 grupper svarar ja på den frågan. De tre nomineringsgrupper som svarat nej på frågan är S, MPSK och ViSK. Något som förvånade mig var att även ÖKA svarar ja på den frågan, visserligen med tillägget ”det är inte bra när präster säger nej”. Jag förstår verkligen inte varför de under valkampanjen gång efter annan hoppat på POSK när vi försvarat väjningsrätten när de uppenbarligen vill ha kvar den själva!

När det kommer till politiska partiers varande i Svenska kyrkan känner jag väl inte riktigt samma stöd från de olika nomineringsgrupperna. Tre grupper svarar tydligt Ja! på frågan, och dessa svar kommer inte så förvånande från S, C och SD. Det är visserligen fler (POSK, BA, FK, KR) som svarar Nej! på frågan men ser vi på dagens mandatfördelning så vinner ändå ja-sidan. Då blir fördelningen 116 ja mot 93 nej. Några av grupperna svarar vagt som ViSK som inte ser några problem. Återigen förvånar ÖKA mig med sitt ”Motsätter sig inte. Men ”hoppas på förändring på sikt”.

Tredje och sista frågan, som jag känner har blivit årets valfråga i det stora hela. Även KT har ytterligare en artikel i frågan där Jan Strid intervjuas och ser att direktvalet nog kommer att vara kvar i många år till. Men här sätter jag min stora tillit till er väljare! Se nu till att rösta på någon av grupperna som vill förändra valsystemet. Då finns det tre alternativ: POSK (bästa alternativet såklart!) FK och C. Frimodig kyrka är tydligast inne på samma linje som POSK medan C är försiktigare med sin ”vill utvärdera möjligheten”.

För oss i POSK har det här blivit vad valet handlar om. Ska vi fortsätta såhär med direktval till alla nivåer. Som, för att det ska bli tydligt vad som skiljer grupperna åt, verkar polariserande. Jag vill inte det längre …  Dessutom öppnar dagens valsystem upp för krafter utifrån http://www.aftonbladet.se/a/gooB9 som bara vill använda kyrkan som en arena till sina mörka syften.

Det är viktigt att du röstar i kyrkovalet! Vill du som jag, få slut på denna valcirkus som tar bort fokuset från kyrkans kärnverksamhet under några veckor var fjärde år, då tycker jag att du ska rösta på POSK! Vi är det största och tydligaste alternativet i den frågan.

En bild på en annons med rubriken "I slutet av en valrörelse" och sedan följer en lång text

 

Svenska kyrkan är en kyrka – inte en spelbricka

Spraymålning på gatsten föreställande en person som kastar ett hakkors i en papperskorg.

”Alternativhögern hoppas kunna upprepa framgångarna som den haft i USA även i Sverige. Kyrkovalet ska bli ett steg på vägen.”

När jag läser dessa rader ur Maja Hagermans ledarkolumn i DN blir jag alldeles kall. Nej, det här får bara inte hända! Samtidigt tacksam över att NMR och extremhögern undvikit att själva ställa upp i kyrkovalet. I år i alla fall … Även om det är nog skrämmande att de uppmanar sina rasist- och nazistvänner att rösta på SD, det minst dåliga alternativet enligt de själva, i kyrkovalet.

Jag hoppas innerligt att detta kan vara som en väckarklocka för alla kristna socialdemokrater, centerpartister och sverigedemokrater att det här är, eller i alla fall har det nu blivit, ett av skälen till att POSK vill bryta partipolitiken!

Svenska kyrkan är ingen plattform för samhällspolitiska partier att verka från. Det ska inte vara det. Varken nu eller i framtiden. Svenska kyrkan är ingen bricka i något politiskt spel. Ingen arena att testa sina idéer på.

Svenska kyrkan ska vara kyrka. Hon ska vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet. Svenska kyrkan är en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus samtidigt som hon ska sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro.

Jag hoppas så att kolumnen kan verka som en väckaklocka även för de som tänker att det där med kyrkoval, det är inte så viktigt för mig. ”Kyrkan gör ju så bra grejer redan, jag behöver inte bry mig.” Vill du verkligen att extremhögerns nazister och rasister ska utnyttja kyrkan för sina smutsiga syften?

Nä, jag hoppas att alla ser vad som håller på att hända. Svenska kyrkan behöver alla goda krafter som finns och att man går man ur huse och röstar! I det här läget finns det bara ett alternativ, och det är POSK. Vi vill bryta partipolitiseringen och ändra på valsystemet. I och med ett förändrat valsystem så blir inte Svenska kyrkan lika intressant för dessa mörkerkrafter.

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

Rösta på POSK!

 

Foto: Kristianstadsbladet

Nya uppdrag för Anna

Tre hängande hjärtan

Anna Lundblad, POSK, har suttit i kyrkostyrelsen och dess arbetsutskott sedan slutet på 90-talet. Hon är diakon och har haft sitt arbetsområde i Linköpings stift. Nu går hon i pension och har då valt att inte ställa upp i valet till kyrkomötet. Men däremot finns hon med lokalt i Linköpings stift. Anna har suttit med i riksföreningen för POSK under många år och varit med och arbetat fram underlagen till de program som POSK har beslutat om på sina årsmöten och som vi har gått till val på.

Kyrkans Tidning har gjort en fin intervju med Anna Lundblad i veckans tidning.

 

”Förra veckan gjorde Anna Lundblad sin sista dag på jobbet. Som stiftsanställd och förtroendevald både nationellt och lokalt har hon varit en sammanhållande länk.

– Jag har tyckt att det är viktigt att ha den lokala förankringen och ta med erfarenheter och kunskaper åt bägge håll och att knyta ihop de tre nivåerna, säger hon.

I och med pensioneringen kandiderar hon inte till kyrkomötet och kyrkostyrelsen, där hon har suttit sedan 90-talet. Däremot fortfarande till kyrkofullmäktige i domkyrkoförsamlingen.

– Och nu står jag på lista till stiftsfullmäktige – som stiftsanställd har jag ju aldrig fått göra det förut.

Prästbarnet Anna Lundblad var övertygad att hon aldrig någonsin skulle jobba inom kyrkan, och blev kommunal förskollärare. Men en dag sa en kyrkvärd: ”Nu har jag en tjänst för dig.”

Hon blev ansvarig för församlingens barn- och familjetjänst och ledde vuxengrupper, ibland med människor i svåra livssituationer. Det gjorde att hon utbildade sig till diakon.

– Jag behövde en legitimitet att tala med människor och känna att jag hade ett uppdrag.

Att hon hamnade i Linköpings stift var mer en slump. Hennes första make avled plötsligt och hon stod ensam med småbarn. Hon ville bryta upp och blev församlingsdiakon i Åtvidaberg. Tills biskop Martin Lönnebo kallade henne till stiftskansliet.

På stiftet har hon jobbat med en rad områden: förskolefrågor, konfirmandarbete och vuxenpedagogik. Kontakt med förtroendevalda har ingått de senare åren. ”Förtroendevald – det vet jag inget om”, tänkte hon. Men snart nog fick hon själv frågan att kandidera.

Hon tog till sig ett råd från sin mamma:

– När människor visar en förtroende ska man säga ja, om man inte har starka skäl att säga nej.

När Anna Lundblad nu slutar kan hon räkna precis 40 år i Svenska kyrkans tjänst. Hon ser en röd tråd av diakoni i sitt arbete: att stödja människor att tro på sig själva.

– Det finns en risk att vi bara ser svagheten hos utsatta – jag upplevde det själv som ung änka, ingen sa att jag var modig som flyttade. Men om man fokuserar på den utsattas resurser kan man hjälpa.

Som pensionär ser hon fram emot att kunna gå ut och plocka svamp en vanlig tisdag, läsa skönlitteratur och gå på kulturella evenemang.

Engagemanget för gudstjänstlivet och musiken, för de diakonala frågorna – inte minst i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, där hon är ordförande sedan många år – och för vuxenkatekumenatet lär fortsätta.

– Det ska bli skönt att inte behöva ägna så mycket tid till att läsa sammanträdeshandlingar. Men jag är oerhört tacksam både över mitt yrkesliv i kyrkan och över att jag nu är pensionär.”

All over the place!

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Kyrkomöteskamraten Olle Burell (S) skriver på sin egen facebooksida och utgjuter sig i ett långt inlägg över de olika nomineringsgrupperna. Givetvis får POSK sig en släng av sleven. Vi beskrivs som ”all over the place” och att vi inte vågar tala innehållsfrågor.

Burell räknar upp de olika grupperna och det är bara (S) och (C) som får godkänt, eftersom de är grundade i folkrörelsen. ÖKA beskrivs som rakryggade. Tror jag det – ÖKA röstar ju som (S) i princip i alla frågor. Såklart att Burell anser dem rakryggade.

Men låt oss då tala innehållsfrågor – något som vi i POSK gör hela tiden i frågor där vi är verksamma.

En av de frågor som POSK drivit hårt och länge de senaste åren är frågan om kyrkohandboken och hantering av dem. Vi har verkligen försökt att lyfta den frågan i alla forum. Vi har reserverat oss i kyrkostyrelsen. Vi har skrivit debattartiklar. Vi har skrivit motioner till kyrkomötet. Vi försöker verkligen lyfta innehållsfrågan om kyrkohandboken och kyrkomusikens kraft.

Men vi sitter inte i majoritet, vare sig i kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Vi försöker lyfta frågorna – majoriteten driver en annan linje. Vi har försökt att lyfta hanteringen och beslutsprocessen när det gäller kyrkohandboken – utan att få gehör. Vi skriver tydligt hur vi vill jobba med detta under kommande mandatperiod och i vårt program har vi följande att-satser:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Många grupper (inklusive (S)) talar om öppna kyrkor i kyrkovalskampanjerna. Men det är ju fullständigt självklart! POSK har i sitt program och som en av sina innehållsfrågor ”Mångfald och respekt”. ”För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram.”

Mångfald – att möta människor som kommer från olika miljöer och med olika erfarenheter. Både i livet och kyrkligt. Att vara öppen och välkomnande! Självklart!

Och vi skriver i programmet

”En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.”

Styrkan är att vi är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Jag och Olle Burell kan fira gudstjänst ihop och ta emot nattvarden vid samma altarbord, även om vi inte delar gemensamma politiska värderingar. Jag är kristen, Olle är kristen och vi vill båda gå till gudstjänst för att hämta kraft där.

Ett annat exempel på innehållsfråga som vi i POSK försöker driva men som också tystas ner av majoriteten är frågan om kyrkan som välfärdsaktör. Men där har (S) en tydligt politisk linje och dessa innehållsfrågorna är svåra att få gehör för. Men i POSKs program så har vi följande attsatser

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer

Är POSK lite “all over the place”? Ja, och det är väl en himla tur! För hade vi inte haft den här mångfalden av människor med olika ingångar och olika erfarenheter så hade vi varit en sekt. En sekt där alla ska tycka och tänka exakt likadant – annars blir du utkastad. Och det är inte den kyrka jag vill vara med i. Så tack för epitetet ”all over the place”!

Olle – läs vårt program och låt oss få tala innehållsfrågor även efter valet

Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Frågor och svar

En grå katt som sitter och tittar uppåt

Mats Hermansson, som är domprost i Visby, har ställt några frågor till nomineringsgrupperna inför kyrkovalet. Han menar att nomineringsgrupperna slår in öppna dörrar genom att säga att alla vill ha en öppen kyrka med mycket musik och många ideella medarbetare, och efterlyser istället svar på en rad frågor. Så här svarar vi inom POSK:

Vad säger man om HBTQ arbetet i kyrkan?

POSK menar att alla personer har samma rättigheter och att de ska mötas med kärlek och respekt när de kommer till kyrkan. Vi står helt bakom det beslut som Svenska kyrkan tog 2009 när det gäller vigsel av samkönade par. Vi står också bakom beslutet att alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan bör sträva efter att HBT-certifieras. Svenska kyrkan har valt en processmodell, Regnbågsnyckeln, framtagen av Ekho (riksförbundet för kristna hbtq-personer), Sensus och och Växjö stift.

Det finns betydligt fler präster som vill viga samkönade par än det finns par som vill gifta sig. Svenska kyrkan viger! Det är vi stolta över.

Ur POSKs program:

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

 

Vill man utveckla dialogen med de andra världsreligionerna?
Ja! Svenska kyrkan har en stark tradition som brokyrka, en samlade kraft. Det ska vi fortsätta med! Dialogen har historiskt främst inneburit ekumeniska samarbeten med andra kristna samfund och kyrkor, men i takt med att andelen människor från andra religioner ökar i vår närhet blir det också tydligt att interreligiös dialog är en framtidsfråga. Världen behöver mer av samtal mellan religioner, inte mindre. POSK ser också vikten av att allt fler utövare av andra religioner får tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Ur POSKs program:

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har Svenska kyrkan också ett ansvar att möta och föra dialog med andra trosbekännare. Religionsdialog utövas idag främst på stiftsnivå och nationell nivå men kan behöva stärkas på lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan mission, som är en del av församlingens grundläggande uppgift, och religionsdialog.

 

Ska kyrkan engagera sig för flyktingar och tiggare?

Ja! Vi har som kyrka ett ansvar för varandra, och särskilt för samhällets mest utsatta.

Ur POSKs program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig och innebär att möta människor i utsatta livssituationer med delaktighet, respekt och solidaritet, och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nya utmaningar som asylboenden och EU-migranter ställer krav på församlingens diakoni. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Här finns stort utrymme för ideellt engagemang. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det alltid ska finnas en diakon för varje församling, vilket innebär att det ska finnas minst en diakon anställd i varje pastorat och varje självständig församling.

 

Ska kyrkan ryta och protestera när människovärdet är hotat av den politiska makten – oavsett vem som för tillfället styr?
Ja! Kyrkan måste vara tydlig som just kyrka, och det innebär att stå upp för människovärdet i alla lägen. För att det ska vara möjligt måste det organiserade partipolitiska inflytandet över kyrkan upphöra.

Ur POSKs program:

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner.

 

Är demokratin så viktig att de förtroendevalda har en given och central plats – eller är det lika bra att prästerna tar hand om det mesta?

Det är essentiellt för en luthersk kyrka att den är demokratisk! Reformationens kanske mest centrala budskap var (och är) att varje kristen har ett ansvar för kyrkan. Svenska kyrkan har en tydlig demokrati där förtroendevalda och människor i vigningstjänsten tar ett gemensamt ansvar för att fullgöra församlingens grundläggande uppgift.

Ur POSKs program:

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

 

Kvinnoprästmotståndet, hur länge ska vi tolerera det?

Inte en dag till! Däremot ska samtalen med kvinnoprästmotståndare föras med respekt.

Att kvinnor har samma rättighet att vigas till präst som andra är en fullständig självklarhet för POSK. Diskussionen skulle egentligen inte behöva föras längre (de första kvinnorna prästvigdes i april 1960 och sedan 1982 har kvinnliga präster samma rättigheter som övriga präster), men tyvärr ser verkligheten inte ut så utan kvinnoprästmotstånd förekommer fortfarande om än i begränsad utsträckning.

POSK betonar att teologisk mångfald måste kunna rymmas inom Svenska kyrkan. Därför kan frågan om kvinnoprästmotstånd tyckas vara svår att besvara. Men, POSK står fast vid att alla som verkar inom kyrkan måste acceptera och kunna samarbeta med kvinnliga präster.

Ur POSKs program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

 En kyrka med ansvar för alla gynnas av en bred rekrytering av såväl anställda, förtroendevalda som ideella medarbetare. Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en självklarhet och en tillgång för kyrkan. En kyrka med ansvar för alla motverkar all särbehandling på grund av kön och all annan diskrimineringsgrund.