Stiftsfullmäktigevalen

Fredag kväll och jag sitter på tåget hem från ett intensivt kyrkomöte. Ja, det var ju inte så intensivt för mig, som sitter i presidiet, som för alla de som jobbat i utskotten och framförallt de som satt i gudstjänstutskottet. Gudstjänstutskottet har jobbat tre dagar innan kyrkomötet började och sedan suttit nästan ända fram till kyrkomötet ajournerade sig i eftermiddags. Även kyrkorättsutskottet arbetade in i det sista.

Nästa vecka kommer alla betänkandena att ligga offentligt på kyrkomötet webbsida och då kan alla läsa de förslag som utskotten har tagit fram till kyrkomötet att diskutera och besluta om. Vi lär återkomma till denna fråga.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

Vi är också många som går och väntar på det slutliga resultatet i kyrkovalet. På många håll så har det lokala valet presenterats. Och i sex stift så har även stiftsfullmäktigevalet publicerats. Det är Skara, Västerås, Lund, Härnösand, Luleå och Visby stiftsfullmäktige. I nästa vecka hoppas kyrkokansliet att alla stift ska ha räknat färdigt kyrkomötesvalet. Alla de resultaten måste presenteras samtidigt eftersom utjämningsmandaten ska fördelas också. Ett utjämningsmandat hänger ihop med hur många röster nomineringsgruppen fått totalt och i vilket stift det är närmast på tur att få ett mandat för den aktuella gruppen. Därför måste alla dessa resultat publiceras samtidigt.

Men vad kan vi se hittills i de sex stift som har presenterat sina resultat? Det går givetvis att göra en massa olika analyser – men väldigt kort så kan vi konstatera att vi har ökat från 63 mandat till 67 mandat, sammanlagt i dessa sex stift. Skara och Västerås tappade ett mandat var, Lund, Härnösand och Luleå ökade ett mandat var och Visby ökade tre mandat.

Även i stiften så här röstdeltagande ökat. I de räknade sex stiften så ligger ökningen mellan 4,39% till 6,78%.

Men det är alldeles för tidigt att göra dra några större växlar på detta ännu. Vi får vänta in resultatet nästa vecka.

Här hittar du alla slutliga resultat som har publicerats.

https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx

/Carina Etander Rimborg
Göteborgs stift

Nya uppdrag för Anna

Tre hängande hjärtan

Anna Lundblad, POSK, har suttit i kyrkostyrelsen och dess arbetsutskott sedan slutet på 90-talet. Hon är diakon och har haft sitt arbetsområde i Linköpings stift. Nu går hon i pension och har då valt att inte ställa upp i valet till kyrkomötet. Men däremot finns hon med lokalt i Linköpings stift. Anna har suttit med i riksföreningen för POSK under många år och varit med och arbetat fram underlagen till de program som POSK har beslutat om på sina årsmöten och som vi har gått till val på.

Kyrkans Tidning har gjort en fin intervju med Anna Lundblad i veckans tidning.

 

”Förra veckan gjorde Anna Lundblad sin sista dag på jobbet. Som stiftsanställd och förtroendevald både nationellt och lokalt har hon varit en sammanhållande länk.

– Jag har tyckt att det är viktigt att ha den lokala förankringen och ta med erfarenheter och kunskaper åt bägge håll och att knyta ihop de tre nivåerna, säger hon.

I och med pensioneringen kandiderar hon inte till kyrkomötet och kyrkostyrelsen, där hon har suttit sedan 90-talet. Däremot fortfarande till kyrkofullmäktige i domkyrkoförsamlingen.

– Och nu står jag på lista till stiftsfullmäktige – som stiftsanställd har jag ju aldrig fått göra det förut.

Prästbarnet Anna Lundblad var övertygad att hon aldrig någonsin skulle jobba inom kyrkan, och blev kommunal förskollärare. Men en dag sa en kyrkvärd: ”Nu har jag en tjänst för dig.”

Hon blev ansvarig för församlingens barn- och familjetjänst och ledde vuxengrupper, ibland med människor i svåra livssituationer. Det gjorde att hon utbildade sig till diakon.

– Jag behövde en legitimitet att tala med människor och känna att jag hade ett uppdrag.

Att hon hamnade i Linköpings stift var mer en slump. Hennes första make avled plötsligt och hon stod ensam med småbarn. Hon ville bryta upp och blev församlingsdiakon i Åtvidaberg. Tills biskop Martin Lönnebo kallade henne till stiftskansliet.

På stiftet har hon jobbat med en rad områden: förskolefrågor, konfirmandarbete och vuxenpedagogik. Kontakt med förtroendevalda har ingått de senare åren. ”Förtroendevald – det vet jag inget om”, tänkte hon. Men snart nog fick hon själv frågan att kandidera.

Hon tog till sig ett råd från sin mamma:

– När människor visar en förtroende ska man säga ja, om man inte har starka skäl att säga nej.

När Anna Lundblad nu slutar kan hon räkna precis 40 år i Svenska kyrkans tjänst. Hon ser en röd tråd av diakoni i sitt arbete: att stödja människor att tro på sig själva.

– Det finns en risk att vi bara ser svagheten hos utsatta – jag upplevde det själv som ung änka, ingen sa att jag var modig som flyttade. Men om man fokuserar på den utsattas resurser kan man hjälpa.

Som pensionär ser hon fram emot att kunna gå ut och plocka svamp en vanlig tisdag, läsa skönlitteratur och gå på kulturella evenemang.

Engagemanget för gudstjänstlivet och musiken, för de diakonala frågorna – inte minst i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, där hon är ordförande sedan många år – och för vuxenkatekumenatet lär fortsätta.

– Det ska bli skönt att inte behöva ägna så mycket tid till att läsa sammanträdeshandlingar. Men jag är oerhört tacksam både över mitt yrkesliv i kyrkan och över att jag nu är pensionär.”

All over the place!

En blomsteräng fylld med blommor i olika färger

Kyrkomöteskamraten Olle Burell (S) skriver på sin egen facebooksida och utgjuter sig i ett långt inlägg över de olika nomineringsgrupperna. Givetvis får POSK sig en släng av sleven. Vi beskrivs som ”all over the place” och att vi inte vågar tala innehållsfrågor.

Burell räknar upp de olika grupperna och det är bara (S) och (C) som får godkänt, eftersom de är grundade i folkrörelsen. ÖKA beskrivs som rakryggade. Tror jag det – ÖKA röstar ju som (S) i princip i alla frågor. Såklart att Burell anser dem rakryggade.

Men låt oss då tala innehållsfrågor – något som vi i POSK gör hela tiden i frågor där vi är verksamma.

En av de frågor som POSK drivit hårt och länge de senaste åren är frågan om kyrkohandboken och hantering av dem. Vi har verkligen försökt att lyfta den frågan i alla forum. Vi har reserverat oss i kyrkostyrelsen. Vi har skrivit debattartiklar. Vi har skrivit motioner till kyrkomötet. Vi försöker verkligen lyfta innehållsfrågan om kyrkohandboken och kyrkomusikens kraft.

Men vi sitter inte i majoritet, vare sig i kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. Vi försöker lyfta frågorna – majoriteten driver en annan linje. Vi har försökt att lyfta hanteringen och beslutsprocessen när det gäller kyrkohandboken – utan att få gehör. Vi skriver tydligt hur vi vill jobba med detta under kommande mandatperiod och i vårt program har vi följande att-satser:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att stärka ansvaret för kyrkomusik på Svenska kyrkans nationella nivå
att Svenska kyrkan inrättar ett samrådsorgan med musiklivets organisationer
att POSK har en dialog med kyrkomusikerna kring utmaningar och möjligheter
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser

Många grupper (inklusive (S)) talar om öppna kyrkor i kyrkovalskampanjerna. Men det är ju fullständigt självklart! POSK har i sitt program och som en av sina innehållsfrågor ”Mångfald och respekt”. ”För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram.”

Mångfald – att möta människor som kommer från olika miljöer och med olika erfarenheter. Både i livet och kyrkligt. Att vara öppen och välkomnande! Självklart!

Och vi skriver i programmet

”En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.”

Styrkan är att vi är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Jag och Olle Burell kan fira gudstjänst ihop och ta emot nattvarden vid samma altarbord, även om vi inte delar gemensamma politiska värderingar. Jag är kristen, Olle är kristen och vi vill båda gå till gudstjänst för att hämta kraft där.

Ett annat exempel på innehållsfråga som vi i POSK försöker driva men som också tystas ner av majoriteten är frågan om kyrkan som välfärdsaktör. Men där har (S) en tydligt politisk linje och dessa innehållsfrågorna är svåra att få gehör för. Men i POSKs program så har vi följande attsatser

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:

att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.
att utveckla arbetet genom diakoniinstitutionerna och stadsmissionerna både som sätt för kyrkan att driva verksamhet och som naturliga samverkansparter och kompetensbärare.
att Svenska kyrkan ska kunna öppna egna begravningsbyråer

Är POSK lite “all over the place”? Ja, och det är väl en himla tur! För hade vi inte haft den här mångfalden av människor med olika ingångar och olika erfarenheter så hade vi varit en sekt. En sekt där alla ska tycka och tänka exakt likadant – annars blir du utkastad. Och det är inte den kyrka jag vill vara med i. Så tack för epitetet ”all over the place”!

Olle – läs vårt program och låt oss få tala innehållsfrågor även efter valet

Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Våra illustrationer!

POSK har tagit fram fyra illustrationer för att visa på de tre valfrågorna som vi valt att lyfta lite extra från vårt digra program för mandatperioden 2018–2021.

  1. Bryt partipolitiseringen

Satirteckning på en predikstol full med människor där partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna står främst. I trappen på väg upp en kvinnlig präst som inte ryms.

  1. Mångfald och respekt
  2. Kyrkomusikens kraft

Några av illustrationerna har skapat en hel del debatt. Många har tyckt de är roliga. Andra har blivit upprörda och tyckt att POSK passerat gränsen och att det är ovärdigt att göra som vi gjort.

 

Satirteckning på en kyrka som målas av partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna i respektives partis färger. Kyrkan gråter.

Personligen tycker jag teckningarna är roliga. Det är två satirteckningar – som vi tycker tydligt visar det som vi vill göra klart – nämligen att partipolitiken står i vägen för kyrkan. Att det inte är teologin som bestämmer hur kyrkan ska styras utan partipolitiken och det tycker vi i POSK är fel.

Illustration av en glad kyrka som spelar många olika instrument samtidigt

Illustrationen för Kyrkomusikens kraft ska tolkas som att det är Svenska kyrkan som spelar alla dessa instrument, inte att vi vill att en enskild musiker ska kunna traktera alla instrumenten.

Jag står för de satirteckningar och illustrationer som vi tagit fram. I en valrörelse, som vi just nu är inne i, så är det OK att med glimten i ögat visa på orimligheter eller olika syn på frågor.

 

Illustration av två klippdockor, en pojke och en flicka, med olika kläder till.

Och att de frågor som vi valt att lyfta är frågor som berör är blir tydligt när det är så många som reagerar.

Och jag kan lova dig – när POSK får din röst så kan du vara säker på att vi kommer att göra allt för att hela vårt program ska bli verklighet.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Vi driver en TYDLIG kampanj!

I sociala medier och i många olika flöden så ser jag att mina kamrater som ställer upp för andra nomineringsgrupper, framförallt de partipolitiska grupperna, men även andra, beskyller POSK för att driva en smutsig och ful kyrkovalskampanj. ”Racka inte ner på oss – tala om vad ni vill istället”.

Ja, men absolut! Det gör vi ju. Vi talar väldigt tydligt om vad vi i POSK vill. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara en partipolitiskt obunden kyrka, en kyrka som hämtar sina förtroendevalda bland de gudtjänstfirande medlemmarna, så att vi kan ha en öppen, levande och frimodig kyrka som växer och berättar om Jesus Kristus.

I vår valkampanj har vi valt att förenkla våra budskap – det är vanligt att man gör det för att det ska vara lätt att ta det till sig. Vi gör det med illustrationer och satirteckningar. Det är tydligt att det slår an en sträng hos de övriga grupperna.

Aldrig – aldrig någonsin – har vi sagt att bara för att man är socialdemokrat, centerpartist eller för den delen röstar på något annat parti, så får man inte vara med. Men vi har sagt att vi vill att alla kandidater ska vara partipolitiskt obundna i kyrkovalet. Teologin och den kristna övertygelsen är viktigare än de samhällspolitiska frågorna. Jag ska kunna jobba med mina socialdemokratiska, liberala, moderata, vänsterpartistiska och andra vänner tillsammans för en kyrka där vi bygger en kyrka, där Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. Det går inte i dag när grupperna gräver ner sig i bivacker och driver partipolitik i kyrkan.

Samtidigt förstår inte varför det är så svårt – Det är PARTIET som är problemet, absolut inte personerna i detsamma! Ja, alla goda krafter behövs i kyrkan, men varför göra det under partipolitisk flagg. Kyrkan är större än en politisk ideologi! Det går inte att klämma in henne i så trånga ramar.

Vi ska inte ha en kyrka som tas över av rasistiska partier och som använder kyrkan som en språngbräda för att komma in i samhällets ”finrum”, som kyrkans valsystem har givit möjlighet till. (se mitt blogginlägg om indirekta val)

Så till alla mina vänner i kyrkovalet. POSK driver inte en smutsig kampanj. Vi driver en tydlig kampanj. Och jag är ledsen att den slår an en sträng hos er som känns jobbig och som rimmar illa med vad ni vill. Men så är det i ett valsystem som är uppbyggt på det här viset. POSK vill förövrigt ändra på det med! Vi vill enbart ha direktval till den lokala nivån – läs mer i vårt tydliga och omfattande program.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

(Edit 9/9 17:53 Ändrar ”folkpartistiska” till ”liberala”)

Är vi odemokratiska? Är vi inte öppna?

I flera olika medier och debatter så får POSK ofta stämpeln på sig att inte vara öppna och att vi då vi vill återgå till indirekta val skulle vara odemokratiska.

Som ny i kyrkans organisation och förtroendeorganisation för över 35 år sedan så funderade jag själv på det här med indirekta val. För det var så kyrkans valsystem var uppbyggt på den tiden. Då valde vi till den lokala nivån, vilket ofta var kyrkofullmäktige eller ibland kyrkoråd. Sedan var det dessa förtroendevalda som i sin tur valde personer som valde personer till kyrkomötet.

Jag kunde då tänka att det skulle vara bättre med direktval. Men jag har tänkt om.

Nu har Svenska kyrkan sedan relationsförändringen 2000 haft ett system med direktval till alla tre nivåerna. POSK försökte redan då, inför det beslutet, att föreslå ett annat valsystem. Det finns att läsa i den reservation till kyrkolagsutskottets betänkande som lades fram till kyrkomötet när kyrkomötet skulle besluta om Kyrkoordningen.

Varför har jag tänkt om?

Jo, för POSK är den viktiga basen för alla verksamheter i kyrkan församlingen. Det är där vi hämtar kraft, i gudstjänst, bön, undervisning och allt som gör att jag växer som en kristen och kan leva i världen. Församlingen är basen. Det är den vi måste utgå ifrån.

De övriga nivåerna är egentligen bara ett utflöde och en organisation som finns för att stötta församlingarna. Ett ramverk och en hjälp för att hjälpa församlingarna med hur vi sköter praktiska saker som lokaler, personal och annat administrativt. Men också en organisation som hjälper till med utbildning och fortbildning. Detta gäller både stiftet och kyrkomötesnivån. Biskopen har ett pastoralt uppdrag om som handlar om läran, men det hanteras i annan ordning.

För mig blir det då helt naturligt att det är församlingens förtroendevalda som väljer de förtroendevalda som ska ta ansvar på stifts och riksnivå.

Med det system som vi har i dag så kan grupper som inte har en fast och tydlig förankring i det lokala församlingslivet, som inte har ett lokalt förtroende, komma in i stiftsfullmäktige eller kyrkomötet och börjar bestämma om kyrkan. För mig rimmar detta illa med den kyrka som jag vill se.

Och det är inte odemokratiskt med indirekta val. Det är representativ demokrati. Ett valsystem som är oerhört vanligt och använt på många ställen över världen.

Så kom inte och beskyll POSK för att vara odemokratiska! Kom inte och säg att POSK inte är öppna! Kom inte och säg att POSK inte vill ha vissa präster eller stänga för samkönade par! Skäms på er som säger detta!

Läs vårt program grundligt! Se vad där står och fundera över vilken kyrka du egentligen vill ha.

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Tydligare än så kan det inte bli! Rösta på POSK i kyrkovalet!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Nej, kyrkan stannar inte utan partipolitik!

”Som medlem i Svenska Kyrkan, vare sig du är passiv eller aktiv, har du rätt att vara med och bestämma hur du vill att kyrkans verksamhet ska utvecklas.”

Så skriver Karin Greenberg Gelotte (S) i GP den 4 september.

Och det har hon i princip rätt i – alla medlemmar har rätt att delta i det demokratiska kyrkovalet och göra sin röst hörd och välja de företrädare de tror bäst tar hand om Svenska kyrkan.

Enligt Greenberg Gelotte så var Jesus politisk och därför behövs också de politiska partierna i Svenska kyrkan. Hon skriver

”Politik är kristendom i praktiken. Jesus blev inte avrättad för sin fromhets skull. Han dödades därför att han ifrågasatte skillnaden mellan mäktiga och maktlösa, rika och fattiga, inhemska och främlingar. Både det styrande högsta prästerskapet och den romerska ockupationsmakten såg honom som en potentiell upprorsledare. I en tid där det inte fanns någon skillnad på politik och religion var Jesus lika mycket politisk aktivist som andlig ledare.”

Och hon fortsätter lite längre ner i artikeln:

”Men vårt (S) [min anmärkning] engagemang är inte oomstritt. Här och var sägs det att partipolitik inte hör hemma i kyrkan. Men även de så kallade nomineringsgrupperna, som uteslutande deltar i kyrkoval, är politiska partier vars medlemmar har bestämda åsikter om hur Svenska kyrkan skall utvecklas, vad som bör prioriteras och hur pengarna skall användas. Det är ställningstaganden som får konsekvenser även utanför kyrkomurarna!”

Just det, Karin Greenberg Gelotte – ert engagemang är inte oomstritt! Det är precis detta som vi i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan säger.

Det är självklart att vi i POSK har starka åsikter och visioner om hur Svenska kyrkan ska gestalta tro och liv i våra gudstjänster, via diakoni, mission och undervisning. Annars vore vi väl inte kyrka! Men – och där är en otroligt viktig skillnad – En röst på S, C eller SD, som Greenberg Gelott eftersträvar –  ger ett fortsatt direkt inflytande åt politiska partier i kyrkan, arton år efter att Svenska kyrkan blev ett fritt trossamfund! En röst på en grupp som står nära ett politiskt parti (ViSK, MPSK, KR, FiSK och BA) medför också att samhällspolitiska idéer påverkar besluten när kyrkliga och teologiska bedömningar borde ha företräde.

Greenberg Gelott skriver:

”Lägger du din röst på Socialdemokraterna i kyrkovalet väljer du en öppen och välkomnande, demokratiskt styrd folkkyrka En kyrka som finns för alla sina medlemmar, inte bara för dem som ofta deltar i gudstjänstlivet.”

Då skulle jag väldigt gärna vilja veta hur hon tror att kyrkan skulle se ut om POSK och nomineringsgrupper utan ett politiskt parti bakom sig skulle se ut. Skulle kyrkan stängas för gudstjänster? Skulle det vara inträdesprov? Skulle vi sluta med diakoni och att möta utsatta i samhället? Skulle verkligen inte alla vara välkomna? Vilken sorts kristna tror socialdemokraterna att vi som inte röstar på (S) i kyrkovalet är?

Nej, lika lite som (S) skulle välja in helt oinsatta personer på ledande poster i sina egna beslutande organ, eller en fotbollsförening skulle välja in människor som inte kan något om fotboll i sin styrelse – lika lite vill vi som engagerar oss kyrkopolitiskt ha in helt oinsatta personer i våra beslutande organ. Och lika lite som (S) vill ha in personer som kommer med en annan agenda än (S) frågor i sina organ – så vill vi ha in partipolitik – vi vill att det ska vara kyrkliga och teologiska bedömningar som ska ligga till grund för besluten.

Vi vill att de som beslutar i våra församlingar, i våra stift och i kyrkomötet vet vad det handlar om. Att de har en församlingsförankring, en kunskap om hur det fungerar i kyrkan. Vi vill att dessa personer, med den lokala kunskapen kommer med sin yrkeskunskap om olika frågor (personal, fastighet, musik, och allt annat) och bidrar till att Svenska kyrkan är en kyrka som vill sprida kunskap om Jesus Kristus och bedriva diakoni, mission och undervisning utifrån kyrkans grund – inte något politiskt parti!

Rösta på POSK i kyrkovalet – om du vill ha en kyrka som verkligen är en frimodig och öppen kyrka där alla får komma och vara med!

/Carina Etander Rimborg
Kyrkomötesledamot

Med halsarna blottade

I Aktuellt 4 september kl 21 visades ett inslag om kyrkovalet

https://www.svtplay.se/video/15025756/aktuellt/aktuellt-4-sep-21-00-1?start=auto (start 21:55 in i inslaget)

Vi får veta att många får rösta och att endast tretton procent gör det. Vi får veta att sju har kommit och förtidsröstat när aktuellt besökte en av Stockholmsförsamlingar.

Vi får veta att olika grupper ställer upp. Och sen kommer vår ordförande för riksPOSK Hans-Olof Andrén med ett kort inlägg där han finner det orimligt att de politiska partierna ställer upp i kyrkovalet.

Därefter blir det en debatt mellan (S) Jesper Eneroth och (SD) Aron Emilsson. Båda sitter i kyrkomötet och är engagerade i kyrkopolitiken. Båda är gruppledare för sina kyrkomötesgrupper.

Båda dessa politiska partier har utsett varandra till varandras huvudmotståndare i kyrkovalet.

Och sen utbröt en ordduell som inte gav någonting egentligen. Båda vill ha öppna kyrkor. Båda vill möta människor. Att kyrkan ska vara kyrka. Inget nytt. Sen går det alltid att analysera ordvändningarna. Och givetvis har dessa politiska partier helt olika ingångar och visioner, inte tu tal om det.

Men på slutet så blottar båda halsarna. Frågan från journalisten är ”Hur viktigt är det att rösta i det här valet – får det betydelse för riksdagsvalet nästa år?”

Aron Emilsson: ”Kyrkovalet har ett egenvärde, det är ett värderingsval. Det är ett ödesval, när kyrkan står och vacklar i en identitetskris. Men naturligtvis så är det en värdemätare i hur våra partier står i förhållande till varandra. Och vi känner ju att vi är i en valvind och vi är en ny växande folkrörelse och vi tar ansvar för den”.

Jesper Eneroth: ” Jag skulle säga att kyrkovalet är enormt viktigt om man vill fortsätta på den öppna solidariska linje som Svenska kyrkan kämpat på i många, många decennier för och inte nu gå en helt annan väg till mötes.”

Hela den här debatten kan verkligen sammanfattas i Hans-Olof Andréns ord ”Efter skilsmässan mellan kyrkan och staten 2000 så begriper jag faktiskt inte vad de politiska partierna har i kyrkan att göra. För det är nämligen så att de frågorna som vi har i kyrkan är inte partipolitiska på en höger-vänsterskala på något sätt. Utan våra frågor är teologiska frågor”.

Ja, det är verkligen väldigt konstigt att de politiska partierna deltar i kyrkovalet – vilket den här märkliga debatten i Aktuellt blev ett tydligt bevis.

Om vi hade haft indirekta val på stifts och kyrkomötesnivå så hade till exempel Sverigedemokraterna aldrig kommit in i kyrkomötet och därmed inte fått en plattform för att ta sig in i riksdagen. Det hade i alla fall blivit betydligt svårare för dem. Och samma gäller fler små grupper – som saknar en församlingsförankring. Och det var bland annat socialdemokraterna som drev att vi skulle ha direktval på alla nivåer.

Nej, bort med partipolitiken från Svenska kyrkan. Låt kyrkans folk, utan partipolitisk inblandning, styra kyrka så att den verkligen blir en öppen kyrka, en frimodig kyrka. Som hjälper alla människor, för att vi är kristna inte bara för att de är kristna.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Genomgång av nomineringsgrupperna

En tidigare ledamot i kyrkomötet PO Flodström (fd ViSK) har skrivit en guide till alla sina frikyrkliga vänner om hur de kan tänka om de vill rösta i kyrkovalet.

PO har varit mycket ambitiös och beskrivit grupperna utifrån sina erfarenheter och därefter skrivit fördelar och nackdelar som han ser det. Han har också kategoriserat de olika nomineringsgrupperna utefter en massa olika kriterier. Det handlar bland annat om bibelsyn, Jesussyn, frälsningssyn. Och sen listar han personer som han personligen går i god för.

Det är en mycket personlig beskrivning av de olika grupperna och jag och PO hade en del samtal via webben för att få till skrivningen om POSK, som i första vändan var ganska missvisande. Nu är det åtminstone mer rätt och det framgår tydligt att vi har en tydlig vision, vi har våra punkter, vi har ett gediget program där vi lyfter vad vi vill.

Personligen hade jag behövt en förklaring på vad alla de där etiketterna betyder som PO sätter på de olika grupperna. Men det är kanske bara jag som inte hänger med i de teologiska svängarna. Trots att jag har gått på bibelskola och tycker jag har hyfsad koll.

Det är alltid vanskligt att göra en genomgång av alla grupper – som alla sedan är nöjda med. Jag tror att det är bra att till exempel läsa igenom vad alla grupperna som ställer upp på kyrkomötesnivå svarar på de tre gemensamma frågor på webben.

Där får du svar på de tre frågorna:

  1.     Vilka är de tre viktigaste frågorna för er nomineringsgrupp?
  2.     Varför tycker ni att väljarna ska rösta på er och inte på någon annan nomineringsgrupp?
  3.     Vilken är enligt er nomineringsgrupp Svenska kyrkans viktigaste utmaning och hur ska den bemötas?

Sen ska vi komma ihåg att det är den lokala nivån som är grunden för allt. Att vi får kloka och ansvarstagande personer som sitter och beslutar i våra församlingar. Är det valdebatter eller hearingar så passa på att fråga ut de som ställer upp. Många församlingsblad är fulla med information. Ta chansen att fråga dina lokala kandidater vad de vill göra den kommande mandatperioden.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledmot

Återigen: det är partierna – inte personerna – som ska bort!

Jag upphör aldrig förvånas. Jag läser en artikel i NA.se underskriven av en av vännerna i kyrkomötet, en av (S)-kandidaterna. Rubriken är ”Det behövs mer politik i kyrkan – i synnerhet partipolitik!

Så här står det:

”Det vore nog en lätt underskattning att antyda att jag är rätt less på alla utrop om att: I kyrkan är det bara Guds ord som ska styra – ingen politik. Alltså, har somliga totalt missat själva grejen?

För det första blir det ingen förkunnelse över huvud taget om det inte finns människor av kött och blod som tar ansvar och kandiderar till de beslutande instanser som formats. Formade i demokratiska val av demokratiskt valda ledamöter.”

Ja, kära nån. Tror verkligen S-kamraten att vi inte skulle fira gudstjänst om det inte fanns några förtroendevalda? Tror socialdemokraterna verkligen att kyrkan inte skulle finnas om det inte fanns några socialdemokrater. Oj…

Nä, Kyrkan står betydligt långt över vår demokratiska och organisatoriska kyrka och system. Guds kärlek till människorna är större än så och de som är kallade att vara präster, diakoner och tjänare i Guds rike behöver inte den organisation som vi har skapat.

Däremot tror jag att Gud använder oss och hjälper oss, hur vi än väljer att forma vår organisation, så länge vi firar gudstjänst.

Alla socialdemokrater är givetvis varmt välkomna att vara med som förtroendevalda i kyrkan – men vi vill ha er som personer – inte som en partiklump!

Ytterligare en debattartikel lyfter samma ärende och är publicerad i Västerbotten-kuriren. Rubriken är ”S garanten mot elitkyrkan

Där skriver tre socialdemokrater:

”Socialdemokrater är en garant för en demokratiskt styrd rikstäckande folkkyrka där alla medlemmar ska ha inflytande och mötas med respekt. […] Det pågår kampanjer mot att vår nomineringsgrupp har samma beteckning som ett riksdagsparti. Några nomineringsgrupper, bland annat POSK och Frimodig kyrka, vill ha bort oss från de kyrkliga beslutsorganen.”

Att det skulle pågå kampanjer mot att nomineringsgruppen har samma beteckning som ett riksdagsparti är väl ingen överraskning. För när S-märkta statsministern, i Kyrkans Tidning, lägger sig i kyrkans angelägenheter och försöker brösta sig är det väl inte så konstigt att övriga grupper reagerar? Vi har inte en statskyrka utan är ett fritt trossamfund! Statsministern, även om han är partiledare för S, ska inte som överhuvud för Sverige lägga sig i kyrkans organisation, utom möjligen genom sitt medlemskap, inte på något annat sätt.

Och ställningstagandet mot partipolitik i kyrkovalet har inget med personerna att göra. Alla socialdemokrater som vill är varmt välkomna att vara med.

De tre artikelförfattarna påstår att de inte är ”partipolitiskt bundna” och att de kan reagera och tänka annorlunda än ”partiet”. Men historien och den socialdemokratiska gruppens agerande vittnar annorlunda. De har svårt att hävda sig när det verkligen gäller.

Nej, mina kära, socialdemokratiska vänner i kyrkomötet och andra organ. Jag vill gärna ha med er i kyrkans styrande organ – men kom som enskilda personer och inte som en socialdemokratisk klump.

Jag är ledsen, men ni socialdemokrater har faktiskt inte ensamrätt på att vara är Guds svar på kyrkans frihet, öppenhet och demokrati. Jag välkomnar också en mer ödmjuk debatt, precis som artikelförfattarna skriver i VK.se. Låt oss tala om de viktiga frågorna.

POSKs tre valfrågor är

  • Bort med partipolitiken (inte partipolitikerna!)
  • Mångfald och respekt
  • Kyrkomusikens kraft

Och den som orkar och kan läsa, ser att vårt program innehåller så mycket mer och så många fler förslag för att bygga en kyrka i Sverige som ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Handlingsprogrammet hittar du här.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot