Vi har rätt – inte plikt!

I media cirkulerar just nu en artikel som först publicerades i Kyrkans Tidning med Stefan Löfvén. Elisabeth Sandlund på Tidningen Dagen reagerade på artikeln och sedan har den också stått bland annat i Expressen och Aftonbladet.

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stefan-lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par

http://www.dagen.se/lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par-1.986379

http://www.dagen.se/ledare/lofvens-slutsatser-ar-helt-uppat-vaggarna-1.986529

http://www.expressen.se/nyheter/lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par/

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article25152287.ab

I ursprungsartikeln i Kyrkans Tidning står det om Stefan Löfvén och hustrun:

”Han är liksom sin fru inte aktivt troende, men tycker mycket om att vara i kyrkobyggnader.”

Trots att de båda säger sig inte vara aktivt troende och be, är de gärna i kyrkor och de har som vana att lyssna på radiogudstjänsten på söndagarna. Hustrun Ulla kandiderar också i höst i kyrkovalet till kyrkomötet. Och han säger:

”– Kyrkan kommer att vara en intressant arena för socialdemokratin inom oöverskådlig tid, jag kan inte se slutet på det engagemanget.”

Dessutom säger han:

”Människor som älskar varandra, oavsett kön, ska ha samma rätt till vigsel. Vi socialdemokrater arbetar för att alla präster ska viga alla, även samkönade par. Jag ser parallellen till barnmorskan som vägrar att utföra aborter. Jobbar man som barnmorska måste man kunna utföra aborter, annars får man göra något annat. Det är samma sak för präster som inte vill viga samkönade.”

Snälla Stefan Löfvén – nu har du blandat ihop saker. Vi har nämligen inte vigselplikt i Svenska kyrkan – utan vi har vigselrätt! Det innebär att det är den enskilda prästen som har eget ansvar att säga ja eller nej till att viga ett par som vill gifta sig. Och det kan bero på olika saker.

Aftonbladet citerar från lagtexten i sin artikel:

Könsneutrala äktenskap och vigsel

Lagtexten från 2009 slår fast att en vigselförrättare inte ska kunna tvingas viga samkönade par. Texten säger:

”Det finns ingen skyldighet att förrätta vigsel för ett trossamfund eller den som är behörig vigselförrättare inom ett trossamfund. Det innebär att det kan förekomma att en vigsel som ett par önskar sig inom ett visst trossamfund inte kan äga rum där, även om paret uppfyller äktenskapsbalkens krav. Det kan till exempel vara situationer där trosuppfattningar hos trossamfundet eller vigselförrättaren hindrar en vigsel för att parterna inte utövar samma religion eller för att en av parterna är skild.”

Sen är det faktiskt så att Svenska kyrkan redan sedan länge viger samkönade par. Och innan kyrkomötet 2009 beslutade om att ändra i kyrkohandboken till könsneutral vigselordning så fanns det många år innan det en fastställd ordning för välsignelse över ingånget partnerskap. Så kyrkan gör redan det som statsministern vill tvinga alla präster att göra.

Lisa Tegby skrev mycket bra om det här på bloggen 7 december (också publicerad i Kyrkans Tidning) ”Skapa inte ett problem som inte finns

Att statsministern uttalar sig om den här frågan är anmärkningsvärt tycker jag. Han tror det är ett problem som han som socialdemokrat kan gå in och ”fixa”. Vi har en kyrka som genom relationsförändringen till staten är ett eget trossamfund. Statsministern ska inte lägga sig i enskilda trossamfund. Och detta gör mig bara mer och mer övertygad om att partipolitiken inte har i kyrkan att göra. Gärna personer i kyrkan som engagerar sig i kyrkan, oavsett vilken politisk hemvist de har, men det ska vara just det kyrkliga engagemanget som går i första hand – inte den politiska övertygelsen!

 

POSK skriver i sitt program: 

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

 

Det här säger också Hans-Olof Andrén, ordförande i POSK, i en intervju i tidningen Dagen.

http://www.dagen.se/framgang-for-sd-kan-rita-om-kartan-for-kyrkoval-1.983019

För genom det system med direktval till alla nivåer som vi har i Svenska kyrkan och som bland annat socialdemokraterna drev igenom vid relationsförändringen 2000, så har valet möjliggjort bland annat att Sverigedemokraterna har lyckats ta sig in i kyrkomötet.

Det system med indirekt val som POSK vill återinföra skulle göra det omöjligt för de grupper som inte har ett starkt stöd i den lokala församlingen att få förtroende att ta ansvar på stifts och nationell nivå. Och det handlar inte om att bygga en elitkyrka – utan det handlar om att värna en kyrka som sätter tron, gudstjänsten och den kristna övertygelsen i första hand, med en kristen människosyn och diakonala händer i centrum, inte den politiska övertygelsen.

Nej, den här intervjun med statsminister Stefan Löfvén gjorde mig bara mer övertygad om att jag som POSKare har valt rätt att engagera mig i en partipolitiskt obunden grupp!

Carina Etander Rimborg
Förtroendevald (POSK)

En rättvis banan eller inte?

Svenska Dagbladets Anna Charlotta Johansson skriver på ledarplats den 22 juni att det är bättre att köpa oschysst bananer än att köpa en Fairtradebanan och stödja den rörelsen. Detta för att Fairtrade i Sverige ägs till största delen i Sverige av LO och av Svenska kyrkan. Johansson påstår i sin ledare att man genom att köpa rättvisemärkta varor gynnar LO och att man också undergräver konkurrensen och den känsliga marknadsekonomin.

https://www.svd.se/kop-hellre-oschyssta-bananer/om/ledare

Hon hänvisar till olika rapporter (som finns länkade i artikeln) där det bland annat 2009 har gjort en undersökning som säger att de fattigaste bönderna inte alls blir gynnade av att deras varor säljs fairtrade.

Jag tycker att Johansson är helt ute och cyklar och har en alldeles för vinklad och ensidig syn på Fairtrade och vad det hela handlar om.

Anledningen till att Svenska kyrkan är en av de stora ägarna i Fairtrade är inte för att gynna marknadsekonomin i första hand. Det handlar om något mycket större. Nämligen ansvaret och uppgiften som vi som kristna har fått att värna den jord och den miljö som vi är satta att förvalta och att leva i. Att låta det som vi använder under vår livstid vara så hållbart att även våra barn och barnbarn och deras efterkommande ska ha en jord att leva på och en jord att leva av. Den aspekten väljer Johansson att helt ignorera – och då är det mycket svårt att ta henne på allvar.

Faritrade skriver på sin blogg 9 juni om just vem som gynnas av att vi köper rättvisemärkta och Fairtrade-varor.

https://fairtrade.se/du-stodjer-odlaren-nar-du-handlar-fairtrade-markt/

Det är bra att stora organisationer undersöks och genomlyses. Det är bra att göra analyser och undersökningar och dra slutsatser av det. Men det är flera olika aspekter som måste vägas in och att låta bli att köpa en rättvisemärkt banan är inte lösningen! Skäms Anna Charlotta Johansson!

/Carina Etander Rimborg

Uppdatering:

På Kyrka för Fairtrades webbsajt publiceras ett bemötande från Fairtrade Sverige av Anna Charlotta Johanssons artikel i SvD.

 

POSK skriver i sitt program

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö och som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. Inom detta område finns det många ideella som har ett starkt engagemang, vilket bör uppmuntras och tillvaratas.

97 dagar kvar – nu ger vi järnet!

Den 17 september är det kyrkoval och det är bara 97 dagar kvar i dag!

Och det märks runt om i de kyrkliga kretsarna att kyrkovalet är på gång. Glädjande nog så har debatten redan kommit igång och det är många som har lyft frågan just om partipolitikens inblandning i kyrkan. (Flera av våra egna POSKares debattinlägg har du också hittat här på bloggen). Vi i POSK är mycket tydliga på den punkten och i vårt program står det:

”POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.”

För POSKs del så arbetar våra informatörer för högtryck. Nu går det att beställa valmaterial – det gör du här.

Och alla lokala grupper håller på för fullt att planera hur valkampanjen och budskapet om vad POSK vill ta ansvar lokalt och på stift och i kyrkomötet ska förmedlas.

97 dagar kvar – det går fortare än vi önskar. Som barn kändes alltid sommarlovet oändligt – 10 veckor var fantastiskt långt. Och det var och är fortfarande underbart – ta vara på varje minut. Men vi har också en lite längre horisont. Och vi i POSK är angelägna om att faktiskt få vara med och ta det ansvar vi anser att vi är vill ta på alla nivåer.

97 dagar kvar. Nu ger vi järnet!

/Carina Etander Rimborg
POSK på Öster, Göteborgs stift

Hur ska vi egentligen välja biskopar?

Just nu är det tre stift som är i olika stadier av sin biskopsrekrytering, Göteborg, Luleå och Visby

Göteborgs stift som den 22 augusti kommer att ha nomineringsval.

https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift-/biskopsval-2017

Där finns en öppen förslagslåda, där alla medlemmar i Göteborgs stift kan få föreslå personer till biskopsstolen innan nomineringen.

 

I Luleå stift som har nomineringsval 17 oktober.

https://www.svenskakyrkan.se/luleastift/biskopsval

Där har man en rekryteringsgrupp som ska vaska fram kandidater innan nomineringen.

 

I Visby stift är det nomineringsval 11 januari 2018.

https://www.epostservice.se/aspnet/v3/page/read.ashx?issueid=308169

 

Tredje avdelning kap 8 §§7-12 berättar om biskopen och hur den utses.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen

7 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade. Valet ska föregås av ett nomineringsval. Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av nomineringsvalet och valet. (SvKB 2005:17, 2009:4)

 

Hur vill vi egentligen att Svenska kyrkan – vi – ska välja biskopar? Vad är det för biskopar Svenska kyrkan behöver? Och vilken makt har de och vilken makt vill vi att de ska ha?

Biskop Johan Tyrberg skriver i Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/biskopars-mojligheter-att-direkt-paverka-forsamlingarna-bor-oka

Borde alla stift göra likadant? Eller är det bra att vi göra olika?

Det som oroar mig är när jag hör att nomineringsgrupperna verkar lägga sig och för att ta fram ”egna” kandidater och lägger fram ”sin” kandidat. Det är väl ändå inte nomineringsgruppernas uppgift? Jag tycker det är församlingar och de förtroendevalda samt alla präster och diakoner som borde vaska fram en biskop, ingen annan. Det är kyrkans biskop – inte nomineringsgruppen!

Av den anledningen tycker jag att vi borde lyfta ordningen med att ta fram biskopar och vaska fram olika namn.

Och oavsett vad biskop Tyrberg skriver i sin artikel så skriver POSK i sitt program:

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, indelad i stift med biskop som ledare. Varje stift har en unik historia och särprägel vilket bidrar till mångfald. Biskopsmötets roll växer och i samband med det ökar behovet av att varje biskop kan fylla en funktion inte bara i det egna stiftet.

Biskopen ska tillsammans med stiftet stödja församlingarna i deras uppgift. Stiftet har ansvar för att pastorat och självständiga församlingar (de som inte ingår i pastorat) har ändamålsenlig storlek utifrån pastorala och ekonomiska hänsyn. POSK tycker att det är viktigt att stiftet håller en nära dialog med och stödjer berörda församlingar vid pastoratsregleringar. POSK vill stoppa ”församlingsdöden” och öka antalet församlingar inom pastoraten så att varje kyrka med ett regelbundet gudstjänstliv utgör bas för en församling.

(…)

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Lärofrågor handläggs därför i särskild ordning där biskoparna har ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar. POSK menar att biskoparna dessutom borde ha rösträtt i kyrkomötet.

 

/Carina

Har Svenska kyrkan glömt bort sina folkhögskolor?

I dag råder det brist på präster och diakoner i Svenska kyrkan . Det kan vi se när vi läser Kyrkans Tidning och ser alla platsannonser. Det är inte sällan det saknas sökande till flera av tjänster. Hur får vi unga människor att vilja arbeta och lägga sina gåvor som arbetare i Guds rika vingår?. Hur rustar vi unga och andra som vill arbeta i Svenska kyrkan?

Ett sätt kan vara alla våra fantastiska kyrkliga folkhögskolor. Där finns bibelkurser. Där finns veckokurser i olika kyrkliga frågor, kyrkvärdskurser, textläsarkurser, vaktmästarkurser. Våra folkhögskolor är en otroligt bra resurs som vi inte ska glömma bort. Var ligger din närmaste folkhögskola i ditt stift? (Det går ju givetvis bra att söka folkhögskolor på andra ställen också).

https://www.folkhogskola.nu/

På en folkhögskola får du undervisning och kunskapsinhämtning med hjälp av folkbildande förhållningssätt. Själv gick jag på folkhögskola när jag var i yngre tonåren. Det var otroligt givande och jag önskar alla den upplevelsen. När jag skulle söka folkhögskola tog jag hem en massa olika prospekt – som min farmor också läste. Det resulterade i att även hon gick på sommarkurs på folkhögskola. Du är aldrig för gammal för att lära mer och lära nytt.

I POSK tycker vi att rekryterings och utbildningsfrågorna är viktiga. I vårt program skriver vi:

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att nya präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.
att Utbildningsinstitutet och STI även nyttjas för kvalificerad fortbildning.
att kyrkomusikernas tjänster innefattar instrumentalundervisning.
att personal med stödfunktioner erbjuds grundläggande utbildning om Svenska kyrkan.
att förstärka rekryteringen av kyrkomusiker och verka för att öka antalet platser i fackutbildningen.
att ta fram en Svenska kyrkans strategi och program för ledarförsörjning.
att volontäråret används som ett instrument för rekrytering.

Glöm inte bort våra folkhögskolor!

/Carina

Är det här att ta ansvar för Svenska kyrkan?

Är det så här medlemmarna ska uppmanas att ta ansvar?

Ett av partierna som ställer upp i kyrkovalet har egna medlemmar som uppmanar partiets medlemmar att gå med i Svenska kyrkan innan röstlängden fastställs och för att sedan gå ur innan man måste betala kyrkoavgiften – bara för att kunna vara med och rösta in partiet i kyrkovalet?

Är det så det partiet anser att man är med och tar ansvar? Jag anser att det är skandal!

Vi i POSK säger:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

(…)

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.

Det är så vi i POSK arbetar – självklart tar vi ansvar i alla led.

Att ett av de politiska partierna uppmanar sina partimedlemmar att gå med i Svenska kyrkan bara för att rösta in partiet i kyrkovalet är inget annat än skandal!

/Carina Etander Rimborg

När bjöd du din kompis på fika senast? Fairtrade challenge 11-13 maj

Denna vecka är det World Fairtrade Challenge den 11-13 maj, nu som en global kampanj. Är du och dina sammanhang med? Ditt arbete – din verksamhet – ditt närmaste fik?

Att vara med och peka på att det faktiskt gör skillnad på att använda rättvisemärkta produkter, att de som producerar en vara ska kunna göra det på ett miljövänligt sätt, både för sig själv och för jorden och att alla ska få skäligt betalt för sina insatser. Det är var Fairtrade handlar om.

Läs mer om Fairtrade här>>

Många av våra församlingshem runt om i Sverige har och säljer fairtrademärkta varor. Det går också att påverka sin lokala handlare att ta in sådana varor så att det finns att köpa när du vardagshandlar i din butik.

 

POSK skriver i sitt program:

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö och som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. Inom detta område finns det många ideella som har ett starkt engagemang, vilket bör uppmuntras och tillvaratas.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd ska fortsätta.

att stöd till att rekrytera och utbilda internationella ombud och stöd till vänförsamlingsprojekt ska fortsätta.

att stift, pastorat och församlingar anslår medel till internationell diakoni och mission.

att stödja rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser.

att stödja ett aktivt miljöarbete i stift och församlingar, bland annat genom certifieringar och diplomeringar av olika slag.

 

Här kan du läsa mer om World Fairtrade Challenge.

World Fairtrade Challenge>>

Var med på världens största Fairtrade-fika, World Fairtrade Challenge, den 11–13 maj 2017. Succén med Fairtrade Challenge fortsätter, nu för nionde året i rad, men nu som en global kampanj där hela världen är med!

Hela världen fikar, fikar du?

World Fairtrade Challenge är en kampanj som sätter fokus på varför Fairtrade behövs och vilken skillnad Fairtrade gör för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Arrangera en egen Fairtrade-fika och utmana andra att fika den 11-13 maj, för ju fler vi blir som fikar Fairtrade-märkt, desto större skillnad gör vi för de människor som odlar och producerar våra varor.

2016 deltog 1,8 miljoner deltagare från 26 länder i World Fairtrade challenge!

Så här enkelt är det att delta:

  1. Anmäl din fikapaus på fairtradechallenge.se från och med den 10 april 2017.
  2. Bjud in deltagare, sprid information och utmana andra att fika.
  3. Använd vårt tryckta eller digitala material och arrangera fikan.
  4. Delta i vår fikabildstävling genom att dela bilder från fikapausen under #fairtradechallenge i sociala medier.

Vem tar vem?

Tidningen Dagen gör ett försök att få ihop den kyrkopolitiska kartan. http://www.dagen.se/dokument/sa-har-ser-den-kyrkopolitiska-kartan-ut-1.962503

Vem tar vem? Vem hänger med vem? Vem ställer man sig längst ifrån och vem delar man flest värderingar med?

Hans-Olof Andrén, ordförande för POSK svarar inte helt oväntat i artikeln att närmast POSK står de övriga obundna grupperna (Frimodig kyrka och ÖKA, som är sprungna ur POSK från början) och längst ifrån oss står egentligen de grupper som är partier (SD, S och C)

Även om vi i vissa sakfrågor kan vara nära både C och KD (En levande kyrka) i vissa sakfrågor.

Men det som är avslöjande är hur både (S) och ÖKA visar för sig säger vara nära varandra. Och när jag arbetade som POSKs informatör så brukade jag säga att ÖKA är partipolitiskt obundna socialdemokrater – vilket nu i tidningen Dagen öppet visar sig stämma. De delar de allra flesta värderingar och röstar i princip samma.

(S) har under helgen haft kyrkopolitiskt möte uppe i Stockholm. Till deras möte kom statsministern Stefan Löfven (han vikarierade för partisekreteraren som inte kunde komma) och flera av ledamöterna skrev på sina facebooksidor om mötet. Bland annat hur de sjunger Internationalen blandat med psalmer.

Jag misstror inte på något sätt det engagemang som dessa mina kollegor i kyrkomötet har. Men jag delar inte deras övertygelse att politiska partier ska ställa upp i kyrkovalet. På deras valsida har de tagit fram en ”frågor och svar” och där skriver de själv följande:

Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?

Varje samfund har att organisera sin demokratiska struktur utifrån sina behov. Inget annat samfund i Sverige har i närheten av så många medlemmar som Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har organiserat sin demokratiska organisation så att alla medlemmar har möjlighet att delta i beslut om hur kyrkan styrs. Och även om Svenska kyrkans medlemsantal är betydligt större än liknande samfund, är det minst lika stor andel – ofta rentav större – av SvK:s medlemmar som väljer att delta i kyrkovalet. Det tycker vi är bra.

Jag finner inte att jag fick svaret på den ställda frågan. (S) fortsätter skriva:

Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?

Socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet eftersom vi har många medlemmar som också är aktiva i Svenska kyrkan, och vill vara representerade i de beslutande organ kyrkan har. Vi är en nomineringsgrupp som vill att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, där den diakonala verksamheten är betydande och där det internationella engagemanget bygger på viljan att hjälpa nästan och alla människors lika rätt och värde. För oss är det också angeläget att arbeta för en demokratisk folkkyrka, och vi vill kämpa mot de krafter som vill begränsa medlemmarnas möjligheter att på det sätt de vill få möjlighet att välja sina företrädare.

Att (S) och ÖKA delar flera värderingar är inget som har undgått oss. Det är bara att beklaga – men kanske är det naturligt att de socialdemokrater som inte vill fortsätta i det politiska partiet ändå hittar en obunden grupp som bär deras värdering. Vi har fått flera exempel på socialdemokrater som inte längre i kyrkovalet vill ställa upp för ett politiskt parti. Glädjande nog har flera av dem valt POSK som plattform på stifts och riksnivå.

Så vem tar vem? Tja, kanske blir vi lite klokare med tidningen Dagens kartläggning. Klart är ju i alla fall att en röst på POSK kan garantera att det blir mångfald, kyrkligt förankrad mångfald, som kommer att styra. Det blir en öppenhet och det blir ett engagemang. Det blir människor som har en förankring i församling och i samhället som kommer att ta ansvar.

 

Fakta (Tidningen Dagen):

Vilken nomineringsgrupp står närmst/längst ifrån er?

Så svarade man i den röda regeringen:

Socialdemokraterna (S)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: MPSK, ViSK och ÖKA.
Längst ifrån: SD.

Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK)
Närmast: Vill inte svara, men har som ersättare i kyrkostyrelsen pekat ut: ÖKA, ViSK och S.
Längst ifrån: SD

 

Öppen kyrka (ÖKA)
Närmast: S, MPSK, ViSK
Längst ifrån: SD och Frimodig kyrka

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK)
Närmast: S och ÖKA
Längst ifrån: SD, BA

 

Så svarade man i den brokiga oppositionen­:

Partipolitiskt obundna i Svenska­ kyrkan (POSK)
Närmast: ÖKA och Frimodig kyrka rent principiellt, men i sakfrågor även C och En levande kyrka/KD.
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

Borgerligt alternativ­ (BA)
Närmast: FiSK, KD, C
Längst ifrån: SD, ViSK, MPSK

Centerpartiet
Närmast: POSK, BA, S
Längst ifrån: SD, Frimodig kyrka

En levande kyrka/KD
Närmast: Frimodig kyrka, POSK, BA.
Längst ifrån: SD och ViSK

Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK)
Närmast: BA, POSK, S och ÖKA
Längst ifrån: SD

Frimodig kyrka
Närmast: POSK
Längst ifrån: S, C och SD (det vill säga de politiska partierna)

 

Så svarade det svarta fåret:

Sverigedemokraterna
Närmast: Frimodig kyrka och En levande kyrka/KD
Längst ifrån: S och de vänsterliberala grupperna

 

/Carina Etander Rimborg
POSK (fd informatör för POSK)

 

Bra med granskning, men den ska göras på djupet

Mathias Bred, vikarierande ledarskribent på GP skriver en ledare 16 april där han slår vitt och brett mot olika saker som han finner konstigt i Svenska kyrkan.

Mathias Bred har läst statistiken från Svenska kyrkan som släpptes förra veckan och han har läst pressmeddelandet som skickades ut i samband med detta.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/tror-inte-paa-gud-vanligaste-orsak-till-uttraede-ur-svenska-kyrkan-1907182

Mathias Bred ifrågasätter den analys som Svenska kyrkans drar av sin egen enkät och avslutar sedan sin krönika med att lyfta upp den kritik som Lisa Irenius (SvD) lyfter fram i en ledarartikel den 12 april – som handlade om Sofia Lilly Jönsson och hennes granskning av domkyrkoförsamlingen i Visby.

https://www.svd.se/allvarligt-nar-kyrkans-folk-hanar-journalister

 

Det jag slås av i Mathias Breds artikel är den yvighet som han uppvisar i sin kritik mot Svenska kyrkan. Låt oss bena upp detta.

Först är det statistiken. Den finns offentligt och öppet på Svenska kyrkans webbsida.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

När den släpps så blir det en nyhet. Varje år. Och i år var det inte konstigt att Svenska kyrkans analysenhet valde att också göra en egen undersökning för att se på orsaken till att människor lämnade Svenska kyrkan. För mig som aktiv i Svenska kyrkan så är jag inte förvånad att se att de allra flesta som lämnar gör det av religiösa skäl – det vill säga. ”Jag tror inte på Gud – jag vill inte vara med och betala för en religiös organisation”.

Det Mathias Bred inte väljer att kommentera är, att samtidigt som många väljer att lämna, så är det 8000 personer som aktivt väljer att gå med i organisationen! Till dessa ska vi också lägga alla barndop. Vilken annan organisation i Sverige har en sådan stor medlemstillströmning?

Jag, som medlem, kommunikatör och förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutade organ, välkomnar att journalister skriver om Svenska kyrkan. Det är bra. Men det är ett problem att många journalister saknar en baskunskap i kristen tro och sakförhållandena. Det gör att det blir komplicerat ibland och ibland ytliga beskrivningar. Den kristna baskunskap och rörelseförståelsen saknas tyvärr i de allmänna leden av Sveriges befolkning också. Det är bra att granska och lyfta upp problem – men låt oss också lyfta upp det som faktiskt är bra.

Att Svenska kyrkans utlandsresor blev granskade var bra – det har skärpt till reglerna och gjort oss medvetna om hur och när vi reser i våra uppdrag.

Mathias Bred säger också att ”kyrkoledningen” är ovillig att erkänna eller tala om de kristnas svåra situation i Mellanöstern.

Jag vet faktiskt inte vad som ska räknas som att man har uttalat sig eller tagit ställning enligt Breds kriterier. Genom Svenska kyrkans internationella arbete görs det insatser på många håll i världen. I flyktingläger och vid katastrofer.

Våra medarbetare som är ute i världen gör en otroligt viktig insats och stöttar de kristna och de som är på flykt. Dels handlar det om ett arbete som är omedelbart och en hjälp för överlevnad. Men det är också ett strategiskt långsiktigt arbete där det handlar om att förändra synsätt och bygga upp nya strukturer som håller i längden, där kvinnor och barn kan vara säkra, där barn får gå i skolan. Där alla människor behandlas lika och där man kan få vara trygg. [Dessutom, i vissa situationer, kan det göra större skada än nytta att öppet visa på vad Svenska kyrkan gör för förföljda kristna runt om i världen. Så tystnaden kan vara en talande tystnad. Red. anm.]

Det är bara att gå in och läsa på Svenska kyrkans internationella arbete och se allt arbete som görs!

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/syrien

Det är självklart att Svenska kyrkan lider med sina trossyskon i alla de drabbade länderna. Lika självklart som det är att vi vill hjälpa till och ta hand om de som kommer till vårt land. Unga män och kvinnor som lämnat familj och hem – för att överhuvudtaget ha en chans att överleva!

https://www.svenskakyrkan.se/du-behovs

 

Är Svenska kyrkan teologiskt utslätad? Tja, vem ska bedöma det? Från vilken nivå ska vi i så fall räkna? Och vad är ”rätt svar”? Vem är det som håller i mätstickan och säger ”Du tror rätt, den här kyrkan/församlingen är OK, men ni där borta, ni är helt ute och cyklar”. Jo, det är biskoparna och stiften som ska främja och hjälpa församlingarna, som genom att läsa församlingsinstruktioner och besöka församlingarna och se att man gör rätt saker.

Och jag skulle vilja påstå att det är väldigt sällan det är något som är helt åt pipsvängen. Det finns kontrollstationer på vägen.

Sen slänger Mathias Bred in ett stycke där han beskriver omorganisationen som kyrkomötet beslutade och som gäller från 2014. Bred kallar det för stordrift. Det kan vara ett sätt att se på saken. Ett annat sätt är att se hur små församlingar – som faktiskt vill vara kvar som församling, fira gudstjänst i sin egen kyrka, där det finns minst fyra personer som är villiga att gå in och vara med i församlingsrådet – kan få fortsätta vara församling. Det kan vara en församling där man bedriver ett bra frivilligt arbete med barngrupper och diakoni. Men där man inte har råd att ha en ekonom anställd. Att då kunna få ingå i ett pastorat och få hjälp med administration, gör det möjligt att få vara kvar som församling. Så den stordrift som Mathias Bred i så svepande former beskriver gör det just möjligt för att det ska kunna finnas församlingsverksamhet och diakoni på landsbygd och förorter.

På påskdagen firade jag en gudstjänst i en av våra församlingar i Göteborg. En gudstjänst som innehöll extra allt. Lovsång, psalmsång, brasskvartett, körsång, nattvard, predikan och dop av tre ensamkommande flyktingungdomar, allt som allt tog gudstjänsten tog två timmar.

Det är bra att Svenska kyrkan blir granskad – men det innebär också att kritik kan riktas mot de journalister som skriver. Kyrkan är inte en bekväm nallebjörn som man kan ha när det passar. Kyrkan är ett ljus och ett salt i världen. Ett ljus som belyser orättvisor, ett salt där det bränner till i de öppna såren.

Jag känner inte igen mig i den beskrivning av Svenska kyrkan som Mathias Bred presenterar i sin ledare. Han är välkommen att följa med mig i mitt arbete som kommunikatör för ett pastorat med fyra församlingar i Göteborgs stift eller i mitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan på nationell nivå. Så kanske vi kan få en bättre förståelse för varandra?

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Svenska kyrkan Göteborg och kyrkomötet
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn

Kyrkomusikens kraft!

”Kyrkomusiken är idag den viktigaste strukturen för musikkultur och musikutövande i Sverige. Svenska kyrkans 2100 kyrkomusiker möter varje vecka 100000 körsångare för repetitioner inför gudstjänster och konserter. De fyller kyrkorna med folk och musik. […]
I kyrkovalet kan väljarna slå an tonen för kyrkomusiken i Svenska kyrkan. Valet spelar roll när Svenska kyrkan artikulerar syn på kyrkomusiken, när Svenska kyrkan tillsätter kyrkomusikertjänster, när Svenska kyrkan samverkar med musik- och kulturlivets olika aktörer och när Svenska kyrkan bidrar till ett kvalitativt och levande musikliv i sina samlingar och i samhället i stort.”

Så skriver Marit Torkelson, Handläggare för kyrkomusik på Kyrkokansliet i Uppsala i nyhetsbrevet om kyrkovalet.

”Kyrkomusikens kraft” är en av de frågorna som POSK lyfter fram under kyrkovalet 2017.

Kyrkomusikens kraft!

Musiken är en Guds gåva och en omistlig del av ett levande kyrkoliv. Kyrkomusiken bidrar till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt musikaliskt arv, en kulturskatt som POSK vill förvalta och utveckla vidare. Körsången har en särskild betydelse, som folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Här finner du blogginläggen med anknytning till kyrkomusikens betydelse.

Vi är ett sjungande folk och utan musik så skulle våra gudstjänster vara något helt annat. Med musiken och kulturen så får vi ytterligare en dimension när vi får lovsjunga och tillbe Gud och Jesus. Därför är kyrkomusiken så viktigt – som kitt, som kulturbärare, som nätverk med våra medlemmar.

Därför är det helt naturligt för POSK att lyfta kyrkomusiken. Så många av våra POSKare är körmedlemmar och gudstjänstbesökare och vet vad musiken betyder. Som vet hur viktigt det är med utbudet, med kompetenta musiker och utbildning.

Därför betyder en röst på POSK en röst på Kyrkomusikens kraft!

/Carina Etander Rimborg