Förlåt att vi tjatar

Nu igen? En variant till på samma tema? Kan ni inte bättre?

Jodå, men det här är en prioriterad fråga vi i POSK samlas kring och kämpar för. Vi tror att Svenska kyrkan behöver stå fri från politiska partier. Absolut inte fri från politiskt engagerade förtroendevalda och kandidater, men från en struktur som låser inne och begränsar.

Vi ser och uppskattar alla engagerade människor på partipolitiska listor, människor med varm kärlek till Svenska kyrkan och en stark förankring i en gudstjänstfirande församling. Närvaron på sammanträden och viljan att ta ansvar bygger på engagemang och kunskaper. Men strukturen med partipolitik i Svenska kyrkan är något annat. När politiska partier har sin grund och styrning utanför kyrkan finns en risk att andra meriter än kyrkligt engagemang avgör vilka som bereds möjlighet att komma till tals. En risk att en annan lojalitet än den till Svenska kyrkans väl kan komma att avkrävas för att annan politisk hänsyn väger tyngre. Om inte idag, så i morgon.

Och då undrar jag: är det värt att ta den risken?

En annan sak händer redan nu: När några politiska partier öppet säger att Svenska kyrkan är en viktig plattform och arena för partiets politik, så öppnas dörren för andra att säga samma sak. Då får andra också legitimitet för att se Svenska kyrkan som en plattform och en arena för att sprida sina åsikter även när åsikterna går rakt emot både Jesu kärleksbudskap och Svenska kyrkan som en del i den världsvida kyrkan. Så länge det finns partipolitik i kyrkan så får alla partier den demokratiska rätten att göra samma sak. Just nu är det Sverigedemokrater. I morgon kanske någon annan. Det finns valkampanjer som bygger på att uppmuntra många att rösta för att undvika SD. Det är väldigt viktigt också för oss i POSK – med mångfald och respekt som en valfråga. Men vi tror att en förändrad struktur utan politiska partier är en av sakerna som i längden kan vinna kampen mot främlingsfientligt inflytande i kyrkan.

Så förlåt, men vi tjatar vidare.

Sofia Imberg Kelhoffer
POSK Uppsala
2:e vice ordförande kyrkofullmäktige Uppsala pastorat

 

 

Ur POSKs program:

Flykting- och integrationsfrågor

Det växande antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. Vi måste i allt högre grad vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar ett hopp. Mötet med kristna från andra delar av världen och med människor av annan tro får oss att reflektera och fördjupa vår egen identitet. Dessa möten tvingar oss också att se över prioriteringar av resurser och arbetssätt på alla nivåer i Svenska kyrkan för att bättre kunna möta de behov som finns.

POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen i dagens situation ofta präglad av våldsspiraler. Särskilt viktiga är våra möten och vårt engagemang för kristna från olika delar av världen.

I de segregerade områdena främst i storstädernas förorter måste Svenska kyrkans församlingar arbeta tillsammans med många andra goda krafter i samhället för att motverka hemlöshet, rotlöshet, fattigdom och utanförskap. Detta gäller också glesbygdsförsamlingar med asylboenden. En tydlig närvaro med ett starkt kärleksbudskap ska motverka nedbrytande och förstörande riktningar. Budskapet om att Guds frälsning gäller alla och att Guds kärlek vill allas bästa och deras upprättelse måste vara tydligt.

Svenska kyrkans församlingar och kyrkor ska vara öppna för kristna minoritetskyrkors gudstjänster. Det är också viktigt att fira gudstjänster tillsammans.

I ett mångreligiöst samhälle är det viktigt att olika religionsutövare har tillgång till egna gudstjänstlokaler.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkans församlingar rustas än mer att ta emot migranter och människor på flykt
att resurser tillförs de församlingar som har en stor andel flyktingar och invandrare inom sina gränser

Andlig utveckling – ge och ta ansvar!

Andlig utveckling

Andlig utveckling är ett av begreppen i barnkonventionen. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson reflekterar över det i sin bok ”Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan”. Han beskriver fyra aspekter som kan ge andlig utveckling: att få uppleva förundran, att beröras av livsfrågorna, att uppleva gemenskap och att få en kulturell förankring. Varje aspekt är ett kronblad på en blomma. För Gustafsson och kyrkan är blomman rotad i tron. Och i min tolkning gäller det inte bara barnen utan oss alla.

Kyrkan och församlingen är till för oss alla (oavsett ålder), vårt engagemang, vår kunskap, vår förmåga och för vårt kristna liv. Tillsammans skapar vi mötesplatser för kristen växt och mognad.

POSK vill att Svenska kyrkan ska erbjuda närvaro, gemenskap och växt och också förmedla befrielse, hopp och livsmod.
POSK kommet att verka för att varje församling ska ha en plan för hur lärande och undervisning för barn, unga och vuxna ska bedrivas.

Ge och ta ansvar – Församlingsrådens roll

En demokratisk uppbyggnad tillhör kyrkans identitet och grundas på vår tro att Gud kallar oss till uppdrag och uppgifter i kyrkan.

POSK (i Falun) vill verka för att utveckla församlingsrådens roll. Inte nödvändigtvis så att alla församlingsråd arbetar på exakt samma sätt utan att de ges ansvar på ett sätt som bäst motsvarar lokala förutsättningar och förväntningar

Ge och ta ansvar – Barnets roll

En församling utan barn är en ofullständig församling. Vi som är vuxna behöver lära oss att lyssna och ge utrymme till barnen. Barnen behöver utrymme både i gudstjänsten och i församlingen för barnens egen skull men också för vår oss vuxna. Arbetet med t.ex. bankonsekvensanalys behöver fördjupas så att vi lyssnar till barnens behov, tankar och önskemål.

”Jesus kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig”. Matt 18:4

POSK (i Falun) vill verka för att ge barnen en tydlig roll i församlingarna

Ge och ta ansvar – Församlingsaktivas roll

I församlingarna finns aktiva och ungdomar som vill och kan ta ansvar. ”Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta” skriver Paulus om våra nådegåvor. Det måste församlingarna förstå och klokt förvalta.

POSK (i Falun) vill verka för att ge församlingsaktiva och ungdomar större ansvar

Ge och ta ansvar – Volontärernas roll

Församlingens frivilliga medarbetare ingår i den gemensamma uppgiften – att förkunna och gestalta evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling.

Frivilliga, ideella, volontärer. Kärt barn har många namn – jag väljer att använda ordet volontärer nu. Relationen mellan anställda och volontärer behöver utvecklas så att insatser från volontärer främjas. Bl. a. är det viktigt hitta former för hur volontärerna styrs och leds. Volontärerna är gåvor till församlingen, som skall tas till vara.

POSK (i Falun) kommer att verka för att volontärinsatserna främjas

Rösta i kyrkovalet!

Biskop Fredrik Modéus skriver i Barometern den 26 augusti för att inspirera alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att gå och rösta. Det är ett stort och viktigt val. Att kunna utnyttja demokratins verktyg är inte alla som kan eller får i delar av världen.

Det är ett fint inlägg även om jag känner att POSK får en släng av sleven när +Modéus skriver:

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden? Frågorna borde vara högaktuella i kyrkovalstider, men den nyfikna idédebatten ersätts ofta av den knastertorra diskussionen om de politiska partiernas vara eller inte vara i kyrkliga sammanhang (min kursivering).  Även om frågan är av visst intresse, lockar den till sig uppmärksamhet på ett sätt som gör att det riktigt viktiga förloras ur sikte: ett konstruktivt samtal om Svenska kyrkans roll och identitet i en postmodern kontext där sekularisering och sakralisering kämpar om utrymmet.”

Visst, en av våra valfrågor är ”Bryt partipolitiseringen” men våra två andra valfrågor ”Kyrkomusikens kraft” och ”Mångfald och respekt” rymmer svar på  biskop Modéus frågor i början av stycket. Tittar vi på hela POSKs program så finns det verkligen svar på funderingarna.

Ja, det är ett viktigt val det håller jag sannerligen med Modéus om. Det är också viktigt att faktiskt nyttja sin demokratiska rättighet att rösta. Även om skälet är knastertorrt i sitt bort med politiska partier!

Jag kan till viss del hålla med Modéus om att det är tråkig att ständigt hamna i diskussionen om partiers vara eller icke(!) vara. Men i den här valkampanjen verkar det som om det är det många av medlemmarna i Svenska kyrkan som vill fokusera på den frågan, och det är jag samtidigt glad för. Ibland kan saker och ting behövas tas bort (partierna) för att kunna sätta fokus på annat. Det blir tydligt när vi säger ‘bort med partierna, satsa på kyrkomusiken och mångfald och respekt’. Så fastnar alla vid första påståendet och kommer inte vidare.

Det är ett viktigt val. Jag vill uppmana dig att läsa hela Modéus debattartikel och fundera sedan över vilket nomineringsparti besvarar hans frågor bäst enligt dig.

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden?”

För mig är svaret enkelt. POSK besvarar frågorna tydligt i sitt program. Vi sätter församlingen i centrum, där det lilla kan det växa sig stort. Jag vill att Svenska kyrkan, även när den blir attackerad som igår lördag, ska värna den lilla och utsatta människan. POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Rösta! Din röst väger tungt. Ta ditt ansvar och se till att den nomineringsgrupp som bäst svarar mot din kyrkosyn får din röst. Eller rösta på den person du känner störst förtroende för. Ta din demokratiska rättighet (och skyldighet) på allvar!

Återigen: det är partierna – inte personerna – som ska bort!

Jag upphör aldrig förvånas. Jag läser en artikel i NA.se underskriven av en av vännerna i kyrkomötet, en av (S)-kandidaterna. Rubriken är ”Det behövs mer politik i kyrkan – i synnerhet partipolitik!

Så här står det:

”Det vore nog en lätt underskattning att antyda att jag är rätt less på alla utrop om att: I kyrkan är det bara Guds ord som ska styra – ingen politik. Alltså, har somliga totalt missat själva grejen?

För det första blir det ingen förkunnelse över huvud taget om det inte finns människor av kött och blod som tar ansvar och kandiderar till de beslutande instanser som formats. Formade i demokratiska val av demokratiskt valda ledamöter.”

Ja, kära nån. Tror verkligen S-kamraten att vi inte skulle fira gudstjänst om det inte fanns några förtroendevalda? Tror socialdemokraterna verkligen att kyrkan inte skulle finnas om det inte fanns några socialdemokrater. Oj…

Nä, Kyrkan står betydligt långt över vår demokratiska och organisatoriska kyrka och system. Guds kärlek till människorna är större än så och de som är kallade att vara präster, diakoner och tjänare i Guds rike behöver inte den organisation som vi har skapat.

Däremot tror jag att Gud använder oss och hjälper oss, hur vi än väljer att forma vår organisation, så länge vi firar gudstjänst.

Alla socialdemokrater är givetvis varmt välkomna att vara med som förtroendevalda i kyrkan – men vi vill ha er som personer – inte som en partiklump!

Ytterligare en debattartikel lyfter samma ärende och är publicerad i Västerbotten-kuriren. Rubriken är ”S garanten mot elitkyrkan

Där skriver tre socialdemokrater:

”Socialdemokrater är en garant för en demokratiskt styrd rikstäckande folkkyrka där alla medlemmar ska ha inflytande och mötas med respekt. […] Det pågår kampanjer mot att vår nomineringsgrupp har samma beteckning som ett riksdagsparti. Några nomineringsgrupper, bland annat POSK och Frimodig kyrka, vill ha bort oss från de kyrkliga beslutsorganen.”

Att det skulle pågå kampanjer mot att nomineringsgruppen har samma beteckning som ett riksdagsparti är väl ingen överraskning. För när S-märkta statsministern, i Kyrkans Tidning, lägger sig i kyrkans angelägenheter och försöker brösta sig är det väl inte så konstigt att övriga grupper reagerar? Vi har inte en statskyrka utan är ett fritt trossamfund! Statsministern, även om han är partiledare för S, ska inte som överhuvud för Sverige lägga sig i kyrkans organisation, utom möjligen genom sitt medlemskap, inte på något annat sätt.

Och ställningstagandet mot partipolitik i kyrkovalet har inget med personerna att göra. Alla socialdemokrater som vill är varmt välkomna att vara med.

De tre artikelförfattarna påstår att de inte är ”partipolitiskt bundna” och att de kan reagera och tänka annorlunda än ”partiet”. Men historien och den socialdemokratiska gruppens agerande vittnar annorlunda. De har svårt att hävda sig när det verkligen gäller.

Nej, mina kära, socialdemokratiska vänner i kyrkomötet och andra organ. Jag vill gärna ha med er i kyrkans styrande organ – men kom som enskilda personer och inte som en socialdemokratisk klump.

Jag är ledsen, men ni socialdemokrater har faktiskt inte ensamrätt på att vara är Guds svar på kyrkans frihet, öppenhet och demokrati. Jag välkomnar också en mer ödmjuk debatt, precis som artikelförfattarna skriver i VK.se. Låt oss tala om de viktiga frågorna.

POSKs tre valfrågor är

  • Bort med partipolitiken (inte partipolitikerna!)
  • Mångfald och respekt
  • Kyrkomusikens kraft

Och den som orkar och kan läsa, ser att vårt program innehåller så mycket mer och så många fler förslag för att bygga en kyrka i Sverige som ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Handlingsprogrammet hittar du här.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Valdebatter!

Det börjar närma sig valet nu och snart ramlar röstkorten ned i folks brevlådor. För oss som räknar ned dagarna som är kvar till kyrkovalet kommer det inte som en överraskning. Men för alldeles för många av Svenska kyrkans 5,2 miljoner röstberättigade är röstkortet en påminnelse som kan kännas en smula oväntad och känslan av ”men vad ska jag rösta på!?!” kan vara stor.

Det är då bra att det finns valdebatter eller hearingar runt om i landet. Dagen har en sammanställning av några av dessa här

Först ut är Stockholms stift redan nu på söndag 27 augusti 14:00 i S:ta Clara kyrka. Där medverkar representanter från elva nomineringsgrupper och fokus är kyrkomötet. För POSKs räkning kommer Ulla Birgersdotter, ordförande för POSK Stockholms stift och kyrkorådsordförande för Västermalms församling.

Övriga medverkande:
Socialdemokraterna (S) – Wanja Lundby-Wedin
Borgerligt alternativ (BA) – Jan Olov Sundström
Centerpartiet (C) – Ellionor Moberg
Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) – Margaretha Herthelius
FRIMODIG KYRKA (FK) –  Elisabeth Sandlund
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) – Kerstin Rossipal
Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) – Marja Sandin-Wester
Sverigedemokraterna (SD) – Marie Axelsson Ahl
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK) – Mona Olsson
ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) –  Johan Blix

 

Övriga debatter/hearingar som jag hittat följer nedan. Har jag missat någon i din närhet så hör av dig så lägger jag till den här!

Trosa
Tisdagen den 29 augusti 19.00. Hearing i Trosa församlingshem.

Hjo
Torsdagen den 31 augusti 19.00. Möt alla kandidaterna som ställer upp i Hjo pastorat. Moderator Martin Garlöv.

Piteå
Lördagen den 2 september 11.00. Frågestund vid Byxtorget inför valet i Piteå församling.

Kristinehamn
Söndagen den 3 september 11.00. Kyrkkaffe, paneldebatt och frågestund efter gudstjänsterna i Visnum, Visnum-Kil och Rudskoga kyrkor.

Luleå
Söndagen den 3 september 12.30. Valmingel i Diakonins hus, Luleå domkyrkoförsamling.

Stockholm
Söndagen den 3 september kl 12:45. Kyrkovalshearing i Högalids församling som leds av biskop em Lennart Koskinen.

Göteborg
Söndagen den 3 september 15.00. Debatt i Härlanda kyrka, med fokus på Örgryte pastorat.
Söndagen den 3 september 17.00. Debatt i församlingshemmet i Lundby församling, framtiden för församlingen är i fokus.

Uppsala
Söndagen 3 september 16.00. Valdebatt i Lötenkyrkan, möt nomineringsgrupperna. Moderator Jonas Lindberg.

Tjörn
Måndagen den 4 september 19.00 Debatt i Kyrkans Hus i Kållekärr, framtiden för Tjörns pastorat debatteras.

Lund
Måndagen den 4 september 18.30. Samtal inför valet till kyrkofullmäktige till Lunds pastorat, platsen är Domkyrkoforum.

Trollhättan
Tisdagen den 5 september 18.30. Debattkväll i Lextorpskyrkan.

Malmö
Onsdagen den 6 september 19.00. Kafé-samtal i Husie församlingshem med nomineringsgrupperna i Malmö pastorat.

Tjörn
Torsdagen den 7 september 19.00. Debatt i Rönnängs församlingshem.

Kristinehamn
Söndagen den 10 september 11.00. Utfrågning efter gudstjänsten i Ölme.
Söndagen den 10 september 11.00. Kyrklunch och valdebatt efter gudstjänsten i Visnums prästgård.

Umeå
Söndagen den 10 september 18.00.  Hearing i Tegs församlingsgård.

Håbo
Måndagen den 11 september 18.30. Debatt i Kyrkcentrum Bålsta.

Nykvarn
Torsdagen den 14 september 18.00 Hearing i Herrgården i Nykvarn. Leds av Mark Levengood.

Sifo-siffror glädjande!

Pontus Håkanssons intervju med mig i gårdagens (torsdag 24 augusti) KT gjordes på tisdagen (22/8) under tidspress. Han klämde in den mellan sitt deltagande i den presskonferens där de nya Sifo-siffrorna presenterades, och mitt deltagande i nomineringsvalet till biskop i Göteborgs stift. Jag hade inte sett Sifo-siffrorna när intervjun gjordes, och tiden medgav inte att jag läste igenom intervjun innan den gick i tryck.

Jag fick intrycket att medlemmarna prioriterade socialt arbete högt men gudstjänst och undervisning lågt. Av bilden från presskonferensen i KT framgår att detta nog var en missuppfattning. Frågan var alltså vad som utöver gudstjänstfirande, dop och konfirmation kyrkan ska arbeta med. Någon fråga om gudstjänstfirande fanns tydligen inte med, och skillnaden mellan de 86% som vill att kyrkan ska arbeta med diakoni och 54% med kristen undervisning är inte så dramatisk. Hela 93% vill att kyrkan ska arbeta med vigsel och begravning, som ju är viktiga gudstjänster, och 89% vill ha arbete med kris och katastrofstöd, viktiga diakonala uppgifter. Mänskliga rättigheter, katastrofhjälp och bistånds- och utvecklingsarbete får också stöd – viktiga aspekter av mission. Jag tycker att det är mycket positivt att en majoritet av medlemmarna efterfrågar arbete som är delar av församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Formuleringen ”när man har så oerhört många medlemmar som är så oengagerade i kyrkan är det inte mycket värt att lyssna till dem, för de vet ju inget” vill jag inte stå för. Visst finns det många medlemmar med en svag anknytning till kyrkan, men alla är värda att lyssna till. Vi behöver både lyssna till och försöka förstå vad medlemmarna tycker att kyrkan ska arbeta med. Men det som jag försökte uttrycka i intervjun håller jag fast vid. Som en del av den världsvida kyrkan har Svenska kyrkan inte sitt uppdrag från sina medlemmar, utan från kyrkans Herre. Om medlemmarna skulle tycka att kyrkan ska sluta att fira gudstjänst, kan vi ändå inte göra det – det ingår i vårt grundläggande uppdrag. Utan gudstjänst ingen församling. Lyckligtvis verkar det som Sifo-undersökningen visar att våra medlemmar vill att kyrkan ska arbeta med såväl gudstjänst som diakoni, mission och undervisning. Den stora motsättning mellan medlemmarnas önskan och församlingens uppdrag som jag uppfattade under intervjun var nog ett missförstånd.

Hans-Olof Andrén

 

Läs mer om Sifo-undersökningen här (listan kan komma att uppdateras):

Kyrkans tidning 23 augusti: Sifo: 4 av 5 medlemmar vill inte påverka kyrkan 

Dagen 23 augusti: Gud går hem hos de svenska kvinnorna

Svenska dagbladet (TT) 22 augusti: Lågt intresse för att påverka kyrkan

SVT.se 22 augusti: Fler kvinnor tror på Gud – men männen vänder ryggen till

Kyrkomusikens kraft!

Kyrkomusik – den gemensamma sången!

Psalmsången är ett kännemärke för Svenska kyrkan och dess gudstjänster. Så sent som på 1960-talet lärde sig barn i skolan psalmverser. Psalmboken är en bok som fortfarande finns i många svenska hem, åtminstone i 1937 års utgåva. I församlingar runt om Sverige samlas många människor under temat psalmtoppen för att sjunga och utse favoritpsalmer. I år samlas människor för att sjunga psalmer av Luther. Babypsalmsång har etablerat sig här och var i Sverige som en metod för att kyrkorummen ska bli bekanta för barn och föräldrar, Psalmboken och dess texter och musik är ett stort arv men måste också utvecklas med nya texter och ny musik för att möta nutid och framtid.

POSK kommer att verka för att en revision av psalmboken ges nödvändig tid, sker i dialog och är noggrann med språkliga och musikaliska kompetenser.

Kyrkomusik – samhällsaktör!

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här kyrkan en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

POSK kommer att verka för att körsången även i framtiden har en särskild betydelse i Svenska kyrkan både som folkrörelse och ett uttryck för ideellt engagemang.

POSK kommer att verka för att musiken Svenska kyrkan även i framtiden är en kontaktyta mot både medlemmar och samhälle.

Kyrkomusik – återväxt!

Många av dagens kyrkomusiker fick sin första undervisning av en lokal organist eller kantor. Musikundervisning ingick fram till 1990 i kyrkomusikertjänsterna. Idag råder det brist på utbildade musiker och söktrycket till utbildningarna är lågt. Kyrkan behöver utbildade musiker som kan förvalta och utveckla den fantastiska tillgång som Svenska kyrkan har i sin kyrkomusik.

POSK kommer att verka för att den fria musikundervisningen återinförs.

Byt profilbild på Facebook – visa ditt stöd för POSK

Du kanske har sett att det finns en del som skaffat sig en speciell profilbild på FB, där det står att personen röstar på POSK i kyrkovalet.

Här kommer en liten instruktion om hur du går tillväga för att göra detsamma. Har du twitter går det även bra att göra detsamma där!

Första steget är att följa länken nedan för att få rätt badge eller märke som jag kallar det hädanefter:

https://twibbon.com/Support/posk-kyrkovalet-2017

Väl där klickar du på den översta gröna rutan ”Login to Add Twibbon”

När du gjort det så ändras denna gröna ruta till två blå rutor, den ena till Facebook och den andra till Twitter. Observera att du måste ha ett konto på respektive sociala media för att kunna göra detta. Då de flesta har Facebook utgår jag ifrån hur detta görs för just FB.

Klicka nu på den mörkare blå rutan ”Add to Facebook” då kommer det ett fönster som uppmanar att logga in (har du redan loggat in på Twibbon vid ett tidigare tillfälle kommer du direkt till nästa steg). Gör det annars kommer du inte vidare.

I det här steget kan du ändra vilken bild du vill lägga till märket på, vilken storlek den ska ha och var i bilden du vill ha märket.

På bilden så är originalstorleken och läget på märket det till höger. Jag har ändrat läge och storlek för att det ska passa på min bild och det är märket till vänster. För att byta bild klicka på ”Change Image”. Storleken på badgen ändras genom att klicka och dra i hörnen. Vill du flytta märket är det bara att klicka mitt på bilden och flytta till lämpligt läge som passar på bilden.

När du är nöjd med bakgrundsbilden, läget och storlek på märket så är dags att publicera bilden genom att klicka på ”Add the Twibbon to Facebook”. Skriv gärna ett meddelande som postas på FB i samband med att du lägger upp bilden och därmed visar ditt stöd för POSK.

OBSERVERA! Nu kommer bilden bara som ett inlägg i ditt flöde, för att du ska få den uppladdade bilden som din profilbild måste du göra det genom att ändra detta via Facebook.

Tionde söndagen efter trefaldighet

I helgen har jag varit med styrelsen som haft sammanträde i Lövbråten och idag åkte vi på mässa i Högåskyrkan i Tibro. På väg tillbaka pratade de av oss som åkte i en av bilarna lite om dagens texter. Ordförande Hans-Olof tyckte att dagens texter fungerar väldigt bra i samband med att POSK har samling. Vi har alla en uppgift, både i församlingen och i POSK. Han tyckte även att nionde söndagen efter trefaldighet har texter som kan fungera i POSK sammanhang, då vi i vår roll ska vara goda förvaltare.

Självklart menade Hans-Olof inte att det är de enda texterna som skall läsas när POSK samlas, men att det kan vara bra texter när en mer vill ha en situationsbunden text framför en årsbunden. Träffas en grupp ofta och har som tradition att hålla andakt så är det mer naturligt att följa söndagens texter.

Så nu har POSKare som ska hålla en andakt i samband med en träff tips på både texter och psalmer. Med detta sagt vill jag fortfarande hålla det öppet för var och en att välja både texter och psalmer, läs detta enbart som ett tips på vad som kan passa.

Själv vill jag nog hålla dagens evangelietext som en favorit som jag ofta och gärna återvänder till:

EVANGELIUM

Evangeliet enligt Lukas kapitel 9, vers 46 – 48

De började undra vem som var den störste av dem. Jesus, som visste vad de tänkte i sina hjärtan, tog ett barn och ställde det bredvid sig och sade till dem: ”Den som tar emot detta barn i mitt namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är stor.”

… utsätt oss inte för prövning

Ibland har jag så svårt för raden ”och utsätt oss inte för prövning” när jag ber Herrens bön. Allra helst i samband med något som känts som en prövning.

Men så tänker jag till lite och inser ganska snart att Gud var ju där. Hen var med mig och såg till att jag, trots allt, kom genom ”prövningen” vid gott mod. Att jag fanns där, mitt i det jobbiga för att jag, med mina gåvor behövdes. Och att någon annan fanns där för att hens gåvor behövdes (för mig).

 

Dagen Luther:"Gud har skapat gemenskapen i kyrkan och påbjudit broderskapet, såsom Skriften säger: Ve dem som är ensamma, ty om någon faller etc (finns ingen som hjälper henne upp)."

Publicerat av POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan den 19 augusti 2017

 

Söndagens tema är Nådens gåvor. Det finns många bilder hur vi i kyrkan behövs med våra olika gåvor. En symbol är ett skepp som tar sig fram över vatten. Dopets vatten bär kyrkan. Drivkraften är Andens vind. Ombord på skeppet finns det uppgifter för var och en.

Du och jag, vi alla behövs i kyrkan. Vi har alla en uppgift. Och allas gåvor behövs för kyrkan.