Likheter och skillnader mellan FK – POSK – ÖKA

Såhär några månader inför kyrkovalet så börjar vi få frågan vad det är som skiljer de olika nomineringsgrupperna åt. Här ska jag försöka svara på denna fråga och för att hålla isär de lite så börjar jag med en genomgång av nomineringsgrupperna som är tydligt partipolitiskt obundna.

POSK är originalet vad gäller de obundna nomineringsgrupperna, både Frimodig kyrka och Öppen kyrka är sprungna ur POSK och bildades 2005 respektive 2001. POSK har funnits sedan 1987 och firar alltså 30 år i år. (HURRA för oss!!!)

Den största frågan som vi alla tre delar är vår strävan efter att de allmänpolitiska partierna ska lämna Svenska kyrkan på riktigt; POSK, FK och ÖKA ser alla att det är det kyrkliga engagemanget som är det viktiga när det kommer till att styra Svenska kyrkan på alla dess nivåer, inte vilket politiskt parti en medlem tillhör.

Dock så vill ÖKA behålla det valsystem som vi har idag, med direktval till alla nivåer (församling, stift och kyrkomöte), medan vi i POSK vill se ett mindre kostsamt valsystem med direktval (personval) på församlingsnivå och sedan indirekta val till stift och kyrkomöte. Hur FK ser på saken framgår inte så tydligt av deras program, men de ligger nog ganska nära POSK.

Frimodig kyrka och POSK delar även synen på möjligheten att välja församlingstillhörighet, medan ÖKA vill behålla det som vi har idag, att var du bor (är skriven) bestämmer vilken församling du tillhör.

Nu till det som verkligen skiljer de tre nomineringsgrupperna åt; vigningsfrågan av homosexuella. Frimodig kyrka ser att äktenskapet är till för man och kvinna och ser därmed att Svenska kyrkan inte har ”mandat att viga samkönade par”. ÖKA å sin sida vill mer eller mindre tvinga alla präster att viga samkönade par, men hur de får ihop det med vigselrätten för präster, det övergår mitt förstånd. I mitten står POSK där vi anser att det är bra som det är i dag, med vigselrätt, och inte vigselplikt.

För 8 år sedan skrev Carina i valbloggen om vad som skiljer dessa obundna nomineringsgrupper åt och det är ganska liknande situation även idag, åtta år senare:

Från ÖKA får POSK kritik för att vara för ”fromma”, ställa för mycket krav på sina kandidater, inte vara öppna nog. Från Frimodig får POSK kritik för att vara för öppna, för politiskt korrekta, inte vara ”fromma” nog.

Tja – där, mitt emellan Frimodig och ÖKA, står POSK som en grundsten. Med sin bredd och sin mångfald, med sina fel och brister, förtjänster och fördelar. POSK har en lång, lång erfarenhet av ansvar för Svenska kyrkan på alla nivåer, under en lång tid. POSK har varit drivande i många av de frågor som har varit avgörande för Svenska kyrkan – som till exempel att dopet skall vara medlemsgrundande och att skilja kyrkan från staten.

Min tolkning av Frimodig kyrka är att de är konservativa och högkyrkliga. ÖKA står socialdemokratin nära, och ibland samarbetar de gärna med S, vilket ibland kan känns lite tvetydigt tycker jag.

POSK går inte att sätta en sådan stämpel på då vi både i vårt program och med våra medlemmar står för ”Mångfald och respekt”

Om jag var ung igen…

… då skulle jag söka stipendium för att åka ut som volontär med ”Ung i den världsvida kyrkan”.

Om du är under 30 år kan du söka stipendiet senast 15 mars och få möjlighet att åka ut och leva i en annan kyrka och dela deras vardag.

https://www.svenskakyrkan.se/utbyte

https://www.svenskakyrkan.se/sa-soker-du-till-svenska-kyrkans-utbytesprogram

Hanna Lavén från Klövedal, Tjörn, gjorde det och var tre månader i Tanzania i höstas och det har Svenska kyrkan Tjörn skrivit om här https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/tanzania

I vår kommer Svenska kyrkan Tjörn att få två tanzanier som kommer på utbytesbesök under hela maj. Det är Acton Lwankomezi (19 år) och Msomi Chacha (26 år) som kommer till Svenska kyrkan Tjörn. Båda är mycket engagerade i sina hemförsamlingar med undervisning och ungdomar och gillar att spela och sjunga. Vi ser fram emot att få träffa dem.

Om jag var ung skulle jag också fundera på att söka till Ung Resurs – som är ett program där jag är volontär i en församling under 10 månader. Prövar på att arbeta i kyrkan helt enkelt. Sista ansökningsdagen är 15 april.

http://www.ungresurs.nu/

Så om jag var ung så skulle jag…

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn

 

Ur POSKs program:
Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. (…)
Kyrkans primära uppgift är att skapa möjligheter för människor att möta Kristus. (…)
Kristi kärlek driver oss att ta ansvar för såväl utvecklingsarbete och katastrofbistånd som för den hotade skapelsen. (…)
De unga ledarna ska lyftas fram som en viktig resurs och ges möjlighet till utbildning. (…)
Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att stöd till att rekrytera och utbilda internationella ombud och stöd till vänförsamlingsprojekt ska fortsätta.
att stift, pastorat och församlingar anslår medel till internationell diakoni och mission.

Helgläsning från biskop Mikael Mogren

För en vecka sedan infördes en historisk genomgång av reformationen och Luthers liv och leverne i VLT skriven av biskop Mikael Mogren. Hans egen kommentar på facebook när han delade artikeln var:

Den här texten njöt jag av att skriva

Och jag finner den njutbar att läsa då den griper tag i mig och jag vill veta mer. Jag vill göra mer, fortsätta med den reformation som Luther påbörjade. ”Så har vi alltid gjort” är inget hållbart argument, då tiderna, sederna och vi människor ständigt förändras. Som jag tolkar det Luther verkade för så känner jag att att han håller med mig på den punkten.

Under århundradena före reformationen hade Europa pyrt av proteströrelser som hävdade att alla döpta, inte bara prästerna, skulle få ta emot och dricka av nattvardsvinet. Upproren hade också hävdat rätten att få läsa Bibelns böcker på sitt eget språk. Luther gick långt i sin radikalitet: Det språk han använde för att översatta Bibeln var den tyska som talades i tvättstugor och som skrålades på krogar. De folkliga, mustiga formuleringar han lyfte in i Bibelns berättelser har visat sig mycket hållbara. Lutherbibeln gäller fortfarande som portalverket i den tyska språkutvecklingen, jämförbar med Shakespeares betydelse för engelskan. Samma princip använde Luther i musiken: Han tog de låtar som spelades på logdanser och som trallades i köken, och skrev nya texter. Så tillkom den evangeliska psalmboken. (citat ur Mogrens artikel)

Läs och njut, förhoppningsvis lika mycket som jag och Mikael gjort i textens sammanhang.

 

Bilden är en målning av Lucas Cranach den äldre 1529

Nyhetsbrev nr 8 från Valkansliet

Nu har nyhetsbrev nr 8 kommit från Valkansliet. Där blir vi påminda om allt som valnämnderna behöver göra. Och att det finns en gemensam valtidning att beställa om man vill. http://www.epostservice.se/aspnet/v3/page/read.ashx?issueid=318722&userid=39265147&readid=AFEF02807238&umailid=2989529406

Det är bra för alla att sätta sig in i det som valnämnderna behöver kunna särskilt bra. Klarar du till exempel av att svara på följande frågor…

Men vad är skillnaden på vallokal och röstningsmottagningsställe?
Hur och var kan jag förtidsrösta?
Vem får lov att stå på listorna?
Vem får lov att rösta?

Alla de här frågorna kan du får svar på om du läser på kyrkokansliet utmärkta sidor på intranätet. https://internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Håll dig informerad och prenumerera på nyhetsbreven från Valnämnden!

/Carina Etander Rimborg

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

Insändare i Nya Lidköpings-tidningen

Vår kyrkomötesledamot Gunvor Torstensson (Skara stift) har fått publicerat en insändare i Nya Lidköpings-tidningen (NLT) som sedan besvarades av kyrkoherde Leif Nordlander i Vara pastorat.

Ett bra exempel på hur den lokala tidningen kan användas för att få ut POSKs budskap i ett vidare perspektiv. Gunvor har använt sig av vårt program då hon skrivit insändaren och repliken. Se detta replikskifte som en inspiration till att skriva egna insändare.

 

Församlingsbegreppet är viktigt – NLT 6/2 2017

Vara pastorat har beslutat att det ska bli en enda församling av de nuvarande sex. Det beslutet kan ingen ändra på. Men varför? Jag tycker att församlingsbegreppet är viktigt. Församlingen är den grundläggande enheten i Sv. kyrkan. Där firas gudstjänst, där finns närheten, delaktigheten och ansvarstagandet. Men för att klara ekonomi och all administration behövs större enheter. Då kan flera församlingar samverka och bilda ett pastorat. Varje församling är en juridisk person och har rätt att nominera ledamöter till sin egen styrelse/församlingsråd som sedan väljs av kyrkofullmäktige. Det åligger kyrkorådet i ett pastorat att tydliggöra ansvarsområden och ge delegation till församlingsråden. Att församlingsråden bara ska ha ansvar för gudstjänster är en missuppfattning.

Naturligtvis är det lättare att administrera en församling än sex stycken, och inte behöver man fira så många gudstjänster varje söndag, i princip räcker det med en enda. Men detta får aldrig vara skäl till att bryta upp fungerande församlingsgemenskaper!

Vara pastorat väljer att införa verksamhetsråd som åtgärd för ”Den stora utmaningen att få alla dem som är engagerade i sin sockenkyrka eller sitt församlingshem att känna delaktighet i den stora församlingen” /Leif Nordlander/. Man ska veta att verksamhetsråd inte har något självklart mandat utan är helt beroende av kyrkoherdens goda vilja. Lika osäker är tanken på att varje gammal församling ska representeras i kyrkorådet, och inte ger detta någon garanti för bästa sammansättning.

I höst är det kyrkoval. POSK menar att

  • församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse måste göras tydlig,
  • församlingar i ett pastorat ska ges uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och lokala behov.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Replik: Lokalt engagerade människor viktigast – NLT 8/2 2017

Det var lite förvånande att Vara pastorat blev apostroferad från ett grannpastorat och från en av nomineringsgrupperna POSK, genom Gunvor Torstenssons insändare, som jag här vill svara på.

Vara pastorat blir en församling enligt stiftsstyrelsens beslut i december med namnet Varabygdens församling från den 1 januari 2018. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) har ställt sig bakom strategibesluten i Kyrkomötet, det som kallades: ”Närhet och samverkan” där mycket av det som nu sker i Vara pastorat anses som framtiden.

Själv röstade jag emot denna utrednings slutsatser. Församlingsstrukturen som vi har i Svenska kyrkan, är en territoriell struktur som levt kvar sedan medeltiden. Jag delar Gunvor Torstenssons oro över församlingsdöden som sker i vårt land men inte av territoriella skäl utan på grund av sekulariseringen av samhället och den inre sekulariseringen i kyrkan. Jag tror att verkligheten är sådan att vi i framtiden måste se till den gudstjänstfirande församlingen och den har knappast med territorium att göra utan det är med lokalt engagerade människor som tar ansvar för den kyrka där de firar gudstjänst. För detta behövs inte den ”politiska” överbyggnaden som församlingsråd utgör utan engagerade människor.

Vår vision i Varabygdens församling är att lokalt engagerade människor får ett verkligt inflytande i den lokala gudstjänstfirande församlingen och dess verksamhet. Däri ingår verksamhetråd där ideella medarbetare deltar på i princip samma villkor som anställda medarbetare i beslut, verksamhet och prioriteringar lokalt. Sedan måste allt vägas och prioriteras efter de resurser som finns. Det är sant att till detta behövs delegationsbeslut men så är det med församlingsråden i dag också. Dessa har i dag mycket begränsad möjlighet till beslut om inte kyrkorådet beslutat om särskild delegation. Kyrkorådet i Varabygdens församling kommer ha visheten att ta sådana erforderliga beslut.

Vi står i en omvälvningstid där begreppen behöver tydliggöras. Den grundläggande skillnaden är att jag tror att den lokala gudstjänstfirande församlingen bäst formar sin gemenskap och sitt arbete. Det sker inte från kyrkoherdens bord även om han/hon har ansvaret, utan i och med engagerade människor. Det handlar inte om en kyrkoherdes välvilja utan om den kristna församlingens engagemang och kyrkorådets delegationsbeslut.

I detta Lutherår är det kanske viktigt att påminna om grunden för kyrkan och församlingen. Där ger oss katekesen ett gott svar på frågan: ”Vem är kristen? Den som är döpt och med församlingen tror och bekänner Jesus Kristus som sin Frälsare.” Det är den församlingen det ytterst handlar om och inte nomineringsgrupper och organisatoriska storheter, antingen de nu kallas pastorat eller församling som inte är pastorat som det uttrycks i Kyrkoordningen, utan delaktighet i den gudstjänstfirande församlingens liv.

/Leif Nordlander
Kyrkoherde i Vara pastorat och om Gud vill i Varabygdens församling

 

Slutreplik: Risk att församlingsbor förlorar sin tillhörighet – 10/2 2017

”Lokalt engagerade människor är viktigast”. Absolut! Det är bara så kyrkan blir synlig och verklig. Det fina med den nu gällande kyrkoordningen är, att den ger förutsättningar för att en församling verkligen ska kunna forma sitt gudstjänstfirande, sin gemenskap och sitt arbete utifrån lokala förutsättningar och pastoratets ekonomiska resurser. Anledningen till att Vara pastorat apostroferas är en förundran över att man inte tagit vara på denna möjlighet. Dessutom är det församlingsborna själva som på ett församlingsmöte nominerar ledamöterna till sitt församlingsråd. Risken med en enda stor församling är att församlingsbor på landsbygden förlorar sin naturliga tillhörighet och därmed sitt engagemang.  Det är skillnad på stad och landsbygd, därför måste det finnas en mångfald av församlingar!

Avslutningsvis måste klargöras att det är pastoratets kyrkofullmäktige som beslutar om förändringar av sin församlingsindelning. Stiftsstyrelsen fastställer pastoratets beslut.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Från POSKs program:

Kyrka överallt
Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Församlingar uppstår där människor samlas till gudstjänst, bön och diakoni. Varje församling ska ges så stort ansvar som möjligt utifrån lokala förutsättningar. POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara så att små församlingar kan överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten när det finns förutsättningar för det.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs.

Uselt Ulf Bjereld!

Jag fick tips om ett podradioprogram som produceras av Akademikerförbundet SSR (fackförbund för akademiker som arbetar inom samhälls- och välfärdsutveckling). Det är Ursula Berge som i det här avsnittet lyfter frågan ”Vad har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra.”

Som expert har hon bjudit in statsvetare och professor Ulf Bjereld, Göteborg, som svarar på frågorna. Ulf Bjereld är också ordförande för ”Socialdemokrater för tro och solidaritet”. (!)

De talar om kyrkovalet och om ”Vad i Herrans namn har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra”. Ulf Bjereld är med i programmet som expert. Men det imponerade inte på mig. Han verkar inte kunna skilja på sin roll som ”expert” och som socialdemokrat som driver att partiet ska ställa upp i kyrkovalet. Jag har väl aldrig varit med om så okunniga och svepande beskrivningar och så många felaktiga ”fakta” som presenterades under det här programmet.

För det första kan jag kan upplysa och rätta Ulf Bjereld och Ursula Berge om följande.

  1. Moderater ställer upp under namnet Borgerligt alternativ (inte Borgerlig samling)
  2. Liberaler (fd Folkpartiet), ställer upp som FiSK i kyrkovalet. Det ska numera utläsas Fria Liberaler i Svenska kyrkan (fd Folkpartister i Svenska kyrkan)

(Därutöver bör tilläggas och tydliggöras, är dessa nomineringsgrupper numera helt fristående från ”moderpartiet” och att det finns moderater och liberaler som ställer upp på andra listor)

  1. När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer 2000 så skrevs det in i kyrkoordning att alla medlemmar som fyllt sexton år har rösträtt. Vid första egna kyrkovalet 2001 fick de första 16-åringarna rösta.
  2. Partier är ett felaktigt begrepp inom kyrkan, där heter det nomineringsgrupp. Visserligen rättar sig Ulf vid ett tillfälle men fortsätter ändå att använda sig av det felaktiga begreppet.

Dessutom ska POSK utläsas Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och inget annat! Att sedan, som Ulf Bjereld gör, påstå att ”POSK som bara förenas av att de inte tycker samma” är så övermaga att jag bara häpnar! Och detta sagt av en ”expert”, en statsvetare, som också är kyrkligt förankrad. Då får man bara inte sitta så okunnig och sprida osanningar!

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har ett digert valprogram och har så haft sedan valet 2001! Ett program som alla våra kandidater och valda ledamöter driver och ställer upp på. Där lyfter vi alla våra frågor som vi vill driva på lokal nivå, stiftsnivå och riksnivå.

www.posk.se/vi-vill/program Ulf Bjereld – läs vårt program och återkom om det finns några frågor!

Ja, det finns personer som representerar POSK och som samtidigt är engagerade eller medlemmar i olika allmänpolitiska partier, från höger till vänster. Men som förenas i att de inte vill stå på en partipolitisk lista i de kyrkliga valen.

”POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.”

Och vi är stolta över att ”Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.” Det gör oss inte elitistiska utan, tvärt om, det gör oss oerhört kompetenta att ta ansvar för kyrkan och dess verksamhet. Dessutom så utgör POSK med sin bredd, en stor mångfald med erfarenheter och kan på det sättet representera den riktiga folkkyrkan.

Nej, Ulf Bjereld, du får allt läsa på lite bättre om du ska uttala dig om andra nomineringsgrupper i kyrkovalet.

Och du, Ursula Berge, borde bjuda in någon som faktiskt kan kyrkovalet och kyrkan istället för en så kallad ”expert” som bara representerar ett av de politiska partier som ställer upp i kyrkovalet, för att svara på frågan ”Vad har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra?”.

Jag förutsätter att Akademikerförbundet tar sitt ansvar och ser till att rätta till felen och bjuder in någon till programmet som vet vad den talar om!

/Carina Etander Rimborg
POSK kyrkomötesledamot

Gör om och gör rätt!

Återigen visar Svenska kyrkan och dess anställda upp en beröringsskräck med de nomineringsgrupper som finns i kyrkan – och som faktiskt ska vara med och ta ansvar i fyra år efter kyrkovalet 17 september 2017.

Vad är jag så upprörd över nu då? Jo – historien upprepar sig. POSK har bett att få boka ett bok och vara med under Världens fest i Västerås. För det är ett lysande tillfälle för deltagarna att få information om vad POSK (i det här fallet) har för material, få prata med oss som är där och få klara besked. Vad vill vi? Vad står det i vårt program? Varför vill vi si och inte så? För det är ju intresserade människor som kommer till Västerås och det är ett inomkyrkligt arrangemang.

Men då svarar styrgruppen för Världens fest

”Styrgruppen för världens fest har beslutat att inte erbjuda några nomineringsgrupper plats på världens fest. Motiveringen är att vi inte vill ha det fokuset på mötet. Praktisk information om valet kommer dock att finnas och det görs av Svenska kyrkan nationell nivå.”

Den praktiskta informationen är väl bra – men den blir ju väldigt haltande när inte nomineringsgrupperna får vara med och berätta om vilka frågor de vill driva. Det är ju också ett av argumenten varför så få röstar – de vet inte vad de ska rösta på och vad de olika grupperna vill.

Samma sak hände inför kyrkovalet 2013 när var det Världens fest i Malmö 2012. Då jobbade jag för POSK och försökte boka ett bord eller en plats tillsammans med utställarna. Men fick då beskedet att styrgruppen tagit ett beslut att inte släppa in nomineringsgrupperna.

Då skickade jag in en motion till kyrkomötet 2013.  Motion 2013:58 ”Om nomineringsgruppernas deltagande vid kyrkliga arrangemang”. Motionen behandlades i kyrkomötet och med anledning av motionen beslutade kyrkomötet:

2. Kyrkomötet beslutar, med anledning av motion 2013:38, att uppdra till kyrkostyrelsen att se över behov och förutsättningar för att ta fram en policy om nomineringsgruppernas möjligheter att delta vid kyrkliga arrangemang som anordnas av nationell nivå och stift

https://www1.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1027572&ptid=863186

Och organisationsutskottet skriver i sin motivationstext:

Utskottet konstaterar att Svenska kyrkans demokratiska beslutsstruktur är baserad på nomineringsgrupper som uppträder i valen. Det är rimligt att detta demokratiska system bejakas och synliggörs i de sammanhang där nationell nivå, men också stiften genomför större möten och samlingar. Utskottet delar motionärens uppfattning att det kan uppfattas som ett demokratiskt problem om nomineringsgrupper inte ges möjlighet att medverka vid Svenska kyrkans egna arrangemang. Samtidigt är utskottet medvetet om att det kan möta svårigheter att ta fram detaljerade regler som generellt kan tillämpas vid kyrkliga möten och andra större samlingar. Utskottet menar dock att det kan vara lämpligt att kyrkostyrelsen ges i uppdrag att belysa behov och förutsättningar för att ta fram en policy om nomineringsgrupperna deltagande vid kyrkliga arrangemang. En eventuell policy skulle kunna användas av nationell nivå och erbjudas stiften.

Men detta spelar tydligen ingen roll. Kyrkovalet och nomineringsgrupperna behandlas som något illaluktande som katten släpat in. Det slänger vi ut. Och varje stort kyrkligt arrangemang får göra som de vill.

Hur sjutton ska vi få människor att vilja engagera sig för att rösta och att ta ansvar när kyrkan själv behandlar kyrkovalet som något som liksom inte angår. Särskilt när man har ”världens fest” eller annat kyrkligt arrangemang.

Nej, detta var uselt och dåligt!

Styrgruppen för världens fest – Tänk om och tänk rätt! Släpp in nomineringsgrupperna på Världens fest – låt dem stå och prata med deltagarna, försvara sina program och visa hur de tänker ta ansvar. Låtsas inte som om de förtroendevalda är något annat som inte tillhör kyrkans verksamhet.

/Carina Etander Rimborg
POSK Göteborg. Ledamot av kyrkomötet.

Det hettar till

De olika nomineringsgrupperna är mitt inne i sina rekryteringsperioder just nu. Det märks på de sociala medierna där det rapporteras om nomineringsmöten, valupptakter och årsmöten. POSK kommer att hålla sitt riksårsmöte den 13 maj i Hallsberg.

En av de övriga nomineringsgrupperna – ÖKA (öppen kyrka för alla) skriver på sin facebook-sida 1 februari 2017:

Vi tittar på de andra gruppernas program, en del vill skapa en kyrka endast för de som troget går till kyrkan varje söndag, andra har inte riktigt förstått att vi tagit steg framåt för prästvigda kvinnor och allas rätt att ingå äktenskap. (…) Vi har de partipolitiskt kopplade grupperna som inte riktigt kan släppa greppet om kyrkan sen den skildes från staten. Vi har grupper som Frimodig kyrka som driver en konservativ linje där det på listorna kommer att finnas kvinnoprästmotståndare och vi har Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan som vill lätta på församlingstillhörigheten och göra det möjligt för enskilda församlingar att bli åsiktsgemenskaper där den ofta ovetande församlingsbon kanske inte välkomnas den dan den vill döpa sitt barn eller ingå äktenskap för att det inte passar in just här. Vår sida är till våra medlemmar och väljare vi finns för en öppen folkkyrka – Öppen Kyrka – en kyrka för alla.

Det är helt obegripligt hur ÖKA kan läsa och tolka POSKs program på det här sättet. Det gör mig allvarligt oroad över hur de tänker och vad det är för öppen kyrka de vill ha. Så här skriver POSK i sitt program:

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill, liksom att ta del av kyrkliga handlingar enligt kyrkans clearingsystem. POSK verkar för en friare församlingstillhörighet. POSK strävar efter att öka möjligheterna för den som tillhör Svenska kyrkan att bli vald till förtroendeuppdrag i en annan församling än där man bor. Medlemmar som studerar på annan ort eller av olika skäl behöver flytta till särskilda boenden ska kunna välja församling. Omflyttningar inom landet innebär i dag att församlingsgemenskapen bryts. För att främja delaktighet i församlingen på den nya bostadsorten bör den enskilde välkomnas och påminnas om glädjen över att det kyrkliga engagemanget får en fortsättning.

Att göra den tolkning som ÖKA gör av POSKs program är helt obegriplig. Jag skulle vilja ha en tydlig förklaring från ÖKA vad en öppen kyrka egentligen betyder. Är deras kyrka verkligen öppen för alla eller är den öppen bara för dem som tycker de i ÖKA? ÖKAs representant i kyrkomötet Claes Björndahl svarar Svenska Kyrkans Unga på deras fråga om varför man rösta på deras nomineringsgrupp:

”Jag tycker man ska rösta på vår nomineringsgrupp om man dels tycker att man vill rösta på något annat än de allmänpolitiska partierna och om man vill rösta på en nomineringsgrupp som vill, alltså som vill ha en kyrka som är öppen, välkomnande, inbjudande och där man får vara med oavsett vem man är, helt enkelt, va. Då tycker jag man ska rösta på oss. Som snarare vill ha blicken riktad mot framtiden, än mot vad som varit, då tycker jag man ska rösta på oss.”

Menar Claes Björndahl verkligen att ÖKAs kyrka ska vara ”öppen, välkomnande, inbjudande och där man får vara med oavsett vem man är”? Även om man är en POSKare som vill att människor ska få engagera sig i en församling där de inte är boende? Eller som Frimodig kyrka som inte vill att kyrkan ska viga människor av samma kön? Är ÖKAs kyrka så öppen?

POSK är oerhört tydliga med att de beslut som kyrkomötet har fattat ska följas. Men vi vill verkligen inte utestänga någon.

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

Nej, ÖKA, innan ni ger er på andras valprogram och tolkningar av dessa borde ni nog reda ut vad ert eget program och era egna värderingar innebär.

/Carina Etander Rimborg

Vad säger grupperna till de unga i kyrkovalet

Svenska Kyrkans Unga spelade i höstas in intervjuer med nästan alla nomineringsgrupper som var med på kyrkomötet. Gruppernas representanter fick svara på samma frågor och givetvis säger alla att det är viktigt att de unga är en del av kyrkovalet.

https://www.youtube.com/watch?v=U963tozksVA

Det är intressant att se och höra vad de olika grupperna säger i sina intervjuer. Analysera gärna och lyssna på vad de säger. Stämmer det med dina erfarenheter av de olika nomineringsgrupperna i ditt sammanhang?

Kommer din POSK-förening att lyckas få fler unga med på listan? Nu är hög tid att fråga och får dem att ställa upp på listan.

Du kan presentera hela programmet eller kortprogrammet.
http://www.posk.se/vi-vill/program/
http://www.posk.se/vi-vill/kortprogram/

Grundprogrammet är bra att använda och hänvisa till när ni ska bestämma vilka lokala frågor som ni ska driva i er församling.

Tre valfrågor kommer POSK att koncentrera sig på i kyrkovalet.

  1. Bort med partipolitiken
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft.

Vi kommer att utveckla dessa under våren.

/Carina Etander Rimborg

Sverige – vi har ett förslag!

Såhär skriver vår ledamot av kyrkomötet och tidigare informatör för POSK om nyheten att det nu finns ett förslag till beslut kring kyrkohandboken på bloggen Svenska kyrkan i Tjörn som hon skriver i sin tjänst som kommunikatör.

Uppsala Nya Tidning rapporterade i går att det nu finns ett konkret förslag till kyrkohandbok från slutförslagsgruppen.

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/nu-ar-omdebatterad-bok-klar-4526130.aspx

Kyrkohandboken har ju varit livligt diskuterad i olika sociala medier under hösten. Framförallt har det varit musiker som haft många kritiska synpunkter. Samtidigt är det många som ser fram emot en ny kyrkhandbok och de möjligheter som ges.

Slutförslaget lämnas nu till kyrkostyrelsen som har att ta ställning till om de vill överlämna förslaget till kyrkomötet för beslut i november.

Om kyrkostyrelsen bestämmer sig för att lämna över förslaget kommer det att skickas till alla ledamöter i kyrkomötet. Alla ledamöter kan motionera om det är något de vill förändra. Gudstjänstutskottet har att ta förbereda kyrkohandboksförslaget till kyrkomötet och har avsatt extra dagar i samband med kyrkomötet i oktober, för att hinna gå igenom hela förslaget som ska beslutas i november.

I gudstjänstutskottet sitter det många präster och två biskopar samt många med teologiskt och annan relevant kompetens.  https://www1.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/gudstjanstutskottet

Det är skönt att det äntligen finns ett konkret förslag att titta på och ta ställning till.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn
(dessutom ledamot av kyrkomötet)

Uppdatering 16:40 2017 02 01

Kyrkans Tidning skriver följande (se texten nedan)>>

Hela revisionsgrupppen står bakom det handboksförslag som nu ska överlämnas till kyrkostyrelsen. Trots det lever idén om att göra om förslaget till bara ett tillägg. Men det är inte ett beslut för revisionsgruppen.

I början av veckan hade revisionsgruppen för kyrkohandboken sitt sista sammanträde. När 180 detaljbeslut fattades i tisdags ställde sig hela gruppen bakom alla beslut.

– Det kändes väldigt bra när vi kunde avsluta med att konstatera att vi är en enig revisionsgrupp, säger gruppens ordförande biskop emeritus Esbjörn Hagberg.

– Det kändes som en stor styrka.

Samtal har ändå förts om det förslag som den avhoppade musikprofessorn Karin Nelson från Musikhögskolan i Oslo fört fram: att göra om förslaget till ny kyrkohandbok till ett tillägg till den nuvarande kyrkohandboken från 1986. Hennes ersättare, professor Johannes Landgren från Göteborg, har samma uppfattning som Nelson.

– Jag har föreslagit modellen med tillägg och fått med det i protokollet, säger han till Kyrkans Tidning.

Han tror att den frågan kan komma upp i kyrkostyrelsen.

Esbjörn Hagberg bekräftar att samtal om detta har förts i gruppen.

– Det har aktualiserats men vi har gemensam konstaterat att det inte är revisionsgruppens uppdrag att göra sådana bedömningar, säger han.

På en presskonferens som hölls i Uppsala i tisdags eftermiddag, framhöll Esbjörn Hagberg att handboken ska vara en bruksbok som fungerar väl och samtidigt speglar de olika traditionerna, med stor spännvidd både teologiskt och uttrycksmässigt, inom ramen för kyrkans tro och lära.

– Ingen kommer att tycka om allt, säger han.

Professorn i svenska Catharina Nyström Höög tycker att det svåraste varit att landa i lagom många alternativ.

– När vi haft en text med många synpunkter har vi tvingats att välja om vi ska skriva om eller ta bort texten helt, säger hon.

Både Esbjörn Hagberg och organisten i Nederluleå församling Andreas Söderberg försäkrar att de lyssnat på kritiken och “gjort ändringar där det var möjligt” i musiken.

– Det kan gälla delar av melodier som inte håller måttet eller något ackord, säger Söderberg.

Huvudprojektledaren Solveig Ininbergs framhåller att det inte ingår i gruppens direktiv att bara föreslå ett tillägg till gällande kyrkohandbok.

– Revisionsgruppen har haft ett uppdrag: att överlämna ett förslag till handbok för Svenska kyrkan, inte att yttra sig om hur kyrkostyrelse och kyrkomötet tänker sig fortsättningen.