17 motioner från POSK

Nu har jag försökt att göra en liten sammanställning av motionerna som skickats in till årets kyrkomöte. Just nu ser det ut som det är 108 motioner och jag gissade cirka 100 dagen innan motionstoppet (då hade det kommit in 70 stycken).

Med stor reservation för att det kan bli ändringar och att jag ha gjort fel vid några motioner så ser det ut så här just nu (en del motioner är samverkan med flera grupper).

  • Centern 18 motioner
  • POSK 17 motioner
  • Socialdemokraterna 14 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan 12 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan 12 motioner
  • Frimodig kyrka 12 motioner
  • Sverigedemokraterna 8 motioner
  • Kristdemokrater i Svenska kyrkan 8 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan 7 motioner
  • Utan grupp 7 motioner
  • Öppen kyrka för alla 4 motioner
  • Borgerligt alternativ 4 motioner
  • Biskop 1 motion
  • Kyrklig samverkan i Visby 1 motion

Jag har också försökt att se vilka ämnen det rör sig om (det är inte helt lätt).

  • Begravningsväsendet 6 motioner
  • Biskopsval 3 motioner
  • Diakonalt 9 motioner
  • Avgiftsfritt 3 motioner
  • Gudstjänstrelaterade 10 motioner
  • Handboken 3 motioner
  • Luther (reformationsjubileet) 2 motioner
  • Mellanöstern 6 motioner
  • Stiftet 7 motioner
  • Församling och pastorat 7 motioner
  • Utbildning 5 motioner
  • Övrigt 12 motioner
  • Svenska kyrkan 24 motioner

Som ni förstår så är det inte så enkelt att göra de här "kategoriseringarna" så se det bara som en indikation. Det går säkert att göra på många andra sätt.

Och som det står på kyrkomötets webbsida så kan vissa motioner ändras – några motioner kanske läggs samman och det kan till och med vara så att någon motion avvisas.

POSK har bland annat skrivit motioner om församlingsråd, om biskopsval, om mellanöstern, om miljö och om begravningsverksamheten. När alla motionerna ligger uppe och är justerade och godkända av kansliet så kommer jag att länka till dem.

http://www.svenskakyrkan.se/omoss/kyrkomotesmotioner

Kyrkans Tidning: Stor spännvidd i årets kyrkomötesmotioner>>

Dagen: Chemtrails och samvetsfrihet på kyrkomötet>>

Motionstiden är slut

Nu har motionstiden tagit slut inför året kyrkomöte 2015.

Eftersom jag är på semester och inte har tillgång till dator där jag är så har jag skrivit där här blogginlägget i förväg.

Just nu (tisdag kl 14.00) finns det 70 inkomna motioner och jag skulle gissa att vi stannar runt 100 motioner som det brukar bli till varje kyrkomöte.

(Redigerat av LGF 22/7: Bra gissat, onsdag eftermiddag inflöt den "sista" motionen, som fick nummer 101.) 
(Uppdatering onsdag kl. 18: Nu är antalet uppe i 103 motioner. Fredag: 108 motioner finns  listade på sidan, och nu lär det inte bli fler!)

När motionstiden är slut går kyrkomötets kansli igenom alla motioner. Ibland tar man kontakt med motionären och föreslår en ändring i att-satsen eller någon annan förändring. Kyrkomötets presidium kommer att träffas i augusti och går då också igenom motionerna, för att se om alla motioner har på kyrkomötets bord att göra.

Därför kan det dröja ett tag innan vi exakt vet hur många motioner som kommit in till kyrkomötet. Men redan nu går det att konstatera att Västerås stift, Strängnäs stift, Stockholms stift, Lund stift och Göteborgs stift har varit väldigt flitiga motionärer.

När jag kommer tillbaka från semestern ska jag försöka göra en sammanställning på hur många av motionerna som kommer från POSK och lite andra sådana reflektioner (om det inte redan är gjort).

Här kan du läsa alla motionerna:

http://svenskakyrkan.se/omoss/kyrkomotesmotioner

Foto: Sveriges Radio

Eva-Maria jobbar för hållbar utveckling

Eva-Maria Munck jobbar på Sveriges Kristna Råd och Kyrka för Fairtrade och håller i det nya initiativet Hållbar kyrka som startar i höst.

Detta kan vi läsa i tidningen Dagen.

Dagen: Kyrkligt initiativ för hållbar utveckling>>

– I höst sätter vi igång med utredningen om Hållbar kyrka. Vi har redan talat med ett 20-tal organisationer och samfund och många av dem är intresserade, säger Eva-Maria Munck, koordinator på Kyrka för Fairtrade och drivande i det nya projektet Hållbar kyrka.

Det är ett ekumeniskt initiativ där alla kristna inriktningar är välkomna.(…)

Även icke-religiösa organisationer vars arbete på något sätt kan användas i kyrkan inbjuds. Det handlar både om att rikta sig mot individer och mot kyrkor och samfund för att uppmuntra till hållbarhetsarbete. I höst drar projektet igång på riktigt.

Utöver att samla alla bra initiativ på ett ställe är tanken med Hållbar kyrka att stötta och ge tips till de anknutna.

– Samfunden och organisationerna tar självklart besluten själva, men utredningen kan komma att tipsa om vissa saker för att skapa sammanhållning och ekumenik. Det kan till exempel vara smart att använda sig av samma ord i de olika organisationerna, säger Eva-Maria Munck.

Eva-Maria Munck sitter i kyrkomötet för POSK i Stockholms stift, sedan flera mandatperioder.

Ur POSKs Vision och program:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen.

POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Sveriges Kristna Råd: Klimat och hållbar utveckling>>

Kyrkans Tidning: Nytt projekt för hållbarhet >>

Kyrkans Tidning: Påven ställde krav på medmänsklighet>>  

Dagen: Kristna ledare i Sverige hyllar påvens miljöskrift>>

"800 dagar! Du kan lita på POSK – du kan lita på POSK!"

"800 dagar – du kan lita på POSK, du kan lita på POSK!"

En liten travesti på Ebba Gröns låt, 800 grader. Och där slutar också den likheten.

Men i dag är det alltså 800 dagar kvar till söndagen 17 september 2017 när det är nästa kyrkoval.

Det har gått 663 dagar sedan vi hade valet den 15 september 2013.

OK – vad har hänt? Har du märkt någon skillnad? Har de människor som du röstade på drivit de frågor som de lovade? Har du fortfarande förtroende för dem du röstade på?

I POSK har vi som ambition att de som sitter förtroendevalda på alla nivåer också ska vara väl insatta i frågorna, ha med sig adekvat kunskap och erfarenhet för uppgiften och att de ska vara förtrogna med kyrkans verksamhet.

Tre huvudfrågor drev POSK i kyrkovalet 2013.

1. Församlingen i centrum

2. Stärk kyrkan roll i den sociala ekonomin

3. Enklare och billigare valsystem

Läs mer här>>

Genom motioner i kyrkomötet, stiftsfullmäktige eller kyrkofullmäktige så försöker vi påverka. Genom att lägga förslag i budgetar, i utredningar och ibland i debatten försöker vi styra kyrkans skepp till en Friare kyrka där församlingen står i centrum, men där vi också solidariskt bär gemensamma kostnader och underlättar för den enskilda församlingen.

Under mandatperioden är också kyrkohandboken, den skrift som gemensamt definierar oss som kyrka, aktuell. Likaså fastighet och utjämningssystemet. Där är vi POSKare med och tar ansvar!

Det går att räkna hur många motioner POSK lagt, det går att räkna hur många minuter POSKare varit uppe i talarstolen. Men jag är inte säker på att det är detta som är måttet på hur väl man lyckas. Jag tror att det är just förankringen i den lokala församlingen och församlingslivet som gör skillnaden.

800 dagar – vi har tid att fortsätta driva våra frågor under den här mandatperioden. Men vi stannar inte där! Vi håller redan på att fundera på framtiden. Om inte Jesus har kommit tillbaka innan nästa kyrkoval så vill vi vara med och ta fortsatt ansvar för Svenska kyrkan.

I din lokala POSK-grupp kommer du att ha möjlighet, sent i höst, att påverka nästa mandatperiods program som ska beslutas på årsmötet 24 april 2016 i Linköping.

800 dagar – du kan lita på POSK!

Vem är målgruppen? Vad vill kyrkan säga?

Svenska kyrka har släppt två filmer om sommarkyrkan. En långversion (1:29) och en kortversion (0:26).

Jag såg båda filmerna i går. Jag brukar tycka att det mesta är bra som Svenska kyrkans nationella nivå producerar. Det finns en tanke och det är användbart på flera nivåer.

Men de här två filmerna förstår jag mig faktiskt inte på.

Vem är målgruppen?

Vad är budskapet? (Jo, jag ser att man på slutet skriver att det går att ladda ner Kyrkappen). Men varför ska jag ladda ner kyrkappen? För att barnen ska flyga drakar?

Nej, I´m sorry! Det här funkade inte för mig. Jag hade gärna sett att det varit något om gudstjänster, andakter, kanske något om Jesus?

Det finns en text tillsammans med filmerna på YouTube och en liknande text på Svenska kyrkans webbsida där man kan hittar sommarkyrkor. Där står det:

http://svenskakyrkan.se/sommarkyrkan

Kyrkobyggnaderna tillhör oss alla och de berättar om kristen tro, men också om landets och den lokala platsens historia. Under sommaren håller många kyrkor extra öppet för den som vill upptäcka kulturarvet, gå på gudstjänst eller andakt, konsert, utställning eller något annat arrangemang. På flera håll ordnas också café i anslutning till kyrkan. I kartan nedan hittar du information för sommaren 2015.

Se den långa versionen

Se den korta versionen

Här kan du läsa sommarkyrkoguiden>>

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten –  utan gudstjänst ingen kyrka. (…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna.

Foto: Sommarkyrkoguiden, Gustaf Hellsing

 

Det var det här med biskopsval

I Kyrkans Tidning har det varit två olika inlägg med tema biskopsval. Dels är det Hans G Eriksson (Västerås) som tycker att biskopsvalet är för dyrt. Han tycker att det vore bättre om de som vill bli biskop skickade in sina ansökningar till stiftsstyrelsen som sedan får välja ut tre personer. Och sen skulle man välja bland dessa tre. Och sen vill han att de som väljer ska breddas så "den enkla kyrkomedlemmen" också ska få göra sig hörd i processen.

Kyrkans Tidning: Biskopsval omständligt och dyrt>>

På den artikeln har Klas Hansson, Teol.dr, från Strängnäs (samt POSKare) svarat. Han förklarar valprocessen och hur det sett ut och hur det har förändrats. Och han förklarar varför idén med stiftsstyrelsen inte är den optimala.

Biskopsval kan förstås genomföras på olika sätt. Men det finns något principiellt värdefullt i att de som har ansvar som förtroendevalda och som präster och diakoner är elektorer. På så sätt markeras både de demokratiskt valdas och ämbetsbärarnas ansvar i kyrkan. Det allmänna prästadömet och den särskilda vigningstjänsten tar gemensamt ansvar. Det menar jag ska vara den principiella utgångspunkten för eventuella reformer.  Det löser man inte genom ett enkelt ansökningsförfarande hos stiftsstyrelsen.

Kyrkans Tidning: Biskopsval handlar om tillsyn>>

Personligen tror jag att Svenska kyrkan snart måste se över biskopsvalsprocessen. Den har sett ganska olika ut i de olika stiften sedan år 2000 och det kan vara bra. Nu finns mycket erfarenhet att ösa ur.

Det som jag ser är det största problemet är det som Klas Hansson beskriver att regeringen gjorde innan kyrka-statreformen 2000. Nämligen då regeringen hade ansvaret att, av de tre kandidater som röstas fram i stiftet, fälla avgörandet om vilken av de tre kandidaterna som skulle bli biskop.

Det är detta led som jag saknar i dagen process. Nämligen helhetsbilden och den samlade synen på biskopskollegiet. (Jo, jag fattar att regeringen givetvis valde den kandidat som de ur ett politiskt perspektiv ansåg vara mest lämplig.)

Men jag tror det skulle vara väldigt bra för Svenska kyrkan och för biskopskollegiet om någon (nej, jag vet inte vem) hade det övergripande ansvaret så att biskopskollegiet kompletteras teologiskt och ekumeniskt. För det är inte tretton enskilda öar i Svenska kyrkan. Det är en Svensk kyrka – indelad i tretton stift. Biskoparna samarbetar i biskopskollegiet och i teologiska kommittén. De är ofta stiftet och kyrkans ansikte utåt både inom Sverige och i ett internationellt sammanhang.

Ur POSKs vision och program>>:

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.(…)

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, indelad i stift med biskopar som ledare. Biskopen ska tillsammans med stiftet främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i tider av vikande kyrklighet men ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

Gästblogginlägg från Almedalen #2

Från Inger Harlevi, POSK, samt boende i Visby har vi fått följande blogginlägg med anledning av Almedalsveckan.

Igår infann sig den riktiga sommarvärmen – och ännu varmare har det varit idag. Många deltagare i Almedalen har plockat fram shortsen – och många vintervita ben tittar fram.

Från torsdag eftermiddag så sjunker också intensiteten i Almedalsveckan. Ljudet av resväskors hjul mot de medeltida gatstenarna blir allt mera påtagligt. Och det innebär också att den årliga diskussionen om Almedalsveckan ska göras kortare, att partier ska dela på dagar och att det alltså blir två partiledartal per dag. Jag är övertygad om att det inte kommer att ske de närmaste åren. Frågan blir högaktuell först efter valet 2018 om ytterligare något parti skulle komma in i Sveriges riksdag.

Kyrkans roll och kyrkans ansvar i civilsamhället har varit ämne för många seminarier. Många politiker betonar vikten av att civilsamhällets organisationer i högre grad tar för sig på det området – och det är en uppfattning som slår tvärsigenom blockpolitiken.

POSK ska verkligen fortsätta att ha den frågan som prioriterad fråga även i nästa program.

Man hör lite då och då att det är så besvärligt att få utföra tjänster för kommunerna, att det är så krångligt med kommunala upphandlingar. Sigtunas kommunstyrelseordförande talade sig varm för möjligheten att civilsamhällets aktörer ingår ett partnerskap med kommunen för att utföra en viss tjänst. Allt behöver inte upphandlas. Smidigare och enklare för båda parter.

Utbildningsminister Gustaf Fridolin deltog för Miljöpartiet i kvällens Nikodemussamtal. Han hör till veteranerna: det var fjärde gången Gustaf deltog. Som flera andra ministrar/ partiledare under årens lopp, påpekade han hur skönt det var att veta att han efter en hektisk dag med 19 olika framträdanden, skulle få avrunda dagen under S:ta Marias valv. Naturligtvis handlade mycket av samtalet om utbildning och bildning där Gustaf Fridolin starkt betonade hur viktigt det är att barnen får en god bildningsgrund i grundskolan. Han talade också om sin oro för hur ett främlingsfientligt parti i vårt land växer sig allt starkare. Efter Almedalsveckan väntar lite ledighet med familjen Fridolin- där inte minst den tämligen nyfödda dottern fick det att lysa extra mycket i ögonen på ministern!

Inger Harlevi, POSK

Foto: Mattias Wahlgren, Visby församling

Gästblogginlägg från Almedalen

Inger Harlevi, POSK, och gotlänning, gästbloggar från årets Almedalsvecka.

När jag skriver detta onsdag natt, har halva Almedalsveckan kommit till halvtid. En vecka som många trodde skulle krympa efter förra årets rekordvecka på grund av supervalåret. Men så är det inte. Det är lika många seminarier i år, lika trångt i de hetaste kvarteren, lika mycket publik vid partiledartalen i Almedalen. Därtill ett aldrig sinande solsken.

Efter långa dagar i detta sus och brus med jäkt mellan seminarier och möten, är det alltid lika skönt att få avrunda dagarna med domkyrkans Nikodemussamtal. Lugna, berikande samtal, ingen skjutjärnsjournalistik utan en reflekterande dialog, kryddat med en och annan spetsfundighet.

Först ut under årets Almedalsvecka var Centerpartiets vice ordförande, Anders W Jonsson. Precis som förra gången han deltog, betonade Anders W Jonsson Nelson Mandelas betydelse för hans politiska engagemang. Ändå är det som barnläkare han känner sig mest hemmastadd. Det är hans identitet, politiken är ett uppdrag.

Det är en inställning som många politiker borde reflektera över. Anders Jonsson finns kvar i sitt yrke på helgerna, han tappar inte sitt fotfäste. Den dagen det politiska uppdraget tar slut, återvänder han till sin roll som barnläkare. När partiföreträdarna vågar bjuda på sig själva får Nikodemussamtalen en extra krydda.

Det bidrog Anders Ygeman (S) till i högsta grad. Han bjöd friskt på den 19-årige punkaren som kunde Imperiets låtar utantill. Ja, han sjöng till och med några strofer. Blixtsnabbt växlade han sedan över i samtalet till att beröra de stora, viktiga och svåra frågor han har att hantera som inrikesminister (polisväsendet, säkerhetsfrågor och civil krishantering). Anders Ygeman har ingen relation till kyrkan, är varken döpt eller konfirmerad. Ändå var det lite förvånande att han var så totalt oförstående för behovet av att ha kunskap om olika religioners inre kärna för att lösa de olika konflikter som kontinuerligt dyker upp också i vårt land.

Tredje samtalet fick en mera inifrån-karaktär. KD företräddes av Jakob Forssmed som har en gedigen förankring i frikyrkan. Samtalet speglade också den utveckling som KD genomgått, inte minst i frågor som rör HBTQ och aktivt deltagande på Pride. Jakob Forssmed har under de åtta åren med alliansstyre varit en stark och ledande person för det samarbetet. Och så fick vi veta att han varit rockmusiker – något som det inte ges tidsutrymme för längre.

Förra året missade SD att anmäla representant till Nikodemussamtalet och Gudrun Schyman fick istället möjlighet att hålla show. I år representerades SD av 25-årige Aron Emilsson, inte bara riksdagsledamot utan också ledamot av kyrkomötet. Arons framtoning stämmer inte med den vi normalt förknippar med SD: han uttryckte på ett lågmält sätt en gedigen förankring i partiets ideologi. Han berättade att han, när hans politiska intresse väckts under tonåren, mycket noggrant studerat de olika partiprogrammen och att han övervägt medlemskap i såväl KD som S. Men till sist vägde det över till SD’s fördel: de stod för något nytt och hade en stabil grund för sin politiska ideologi.

Aron bejakar Svenska kyrkans dialog med andra men tycker varken att kyrkan ska vara trendsättare eller vara alltför följsamma. I min värld betyder det att kyrkan ska ägna sig åt att stå absolut stilla…

I år har Svenska kyrkan och Sensus utökat samtalen i domkyrkan: under tre kvällar har Nikodemus K stått på programmet och liksom de numer traditionella Nikodemussamtalen varit mycket välbesökta. Det har varit tre mycket olika och mycket personliga samtal.

Först ut var Alexandra Pascalidou, sedan Stina Oscarsson och igårkväll onsdag) Göran Rosenberg.

Kyrkan syns och hörs i Almedalen, kyrkliga företrädare blir allt mer efterfrågade i paneler på seminarier som handlar om helt andra frågor.  Till exempel hade domprost Mats Hermansson igår till uppgift att diskutera drönare.

Inger Harlevi (POSK)

Läs mer: http://svenskakyrkan.se/almedalsveckan

http://svenskakyrkan.se/almedalsveckan/seminarium-2015

http://svenskakyrkan.se/almedalsveckan/arkebiskopen-i-almedalen

På Svenska kyrkans webbsida står att läsa>>

Syftet med Svenska kyrkans engagemang i Almedalen är att bidra till det politiska samtalet. Genom vår närvaro vill vi lyfta angelägna frågor och föra diskussionen framåt. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan.

Genom vårt breda diakonala och sociala arbete, både i Sverige och
internationellt, har vi konkret och ibland unik kunskap om människors
livssituation. Det handlar om allt från barn och unga, jourhavande präst
och arbete med flyktingar till biståndsfrågor, fred och försoning. 
I Almedalen möts representanter för Svenska kyrkan, politiker,
opinionsbildare och journalister. Därför finns Svenska kyrkan på plats,
dels med egna seminarier, dels som medverkande i andras.
Svenska kyrkans internationella arbete lyfts på olika scener, både i
egen och andras regi. 

Nikodemussamtal, där inbjudna partiledare/representanter talar om livsfrågor hålls varje kväll i S:ta Maria domkyrka.

Välkommen att möta oss!