Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
http://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

10 tips på artiklar

Från USA hittar jag tips på 10-i-topp-artiklar att läsa för kyrkoledare (dvs de artiklar som läst och delas mest under 2014 som Leadership Network samlat ihop). Och varför inte? Visst borde även vi som är engagerade i Svenska kyrkan i Sverige kunna hitta guldkorn även i dessa artiklar?

Jag vet inte om vi kan prata om megakyrkor i Sverige. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få en sådan väckelse att även Svenska kyrkan fick bli en riktig megakyrka – med bön, lovsång och bibelläsning, mission och diakoni.

Så ska 2015 bli ett år av väckelse? Kommer kanske #antautmaningen (daglig bibelläsning) att påverka även Svenska kyrkan?

Har du tänkt att hoppa på utmaningen? För dig som redan läser bibeln varje dag så är det här ett sätt att strukturera upp läsandet så att du läser ut 1/4 av bibeln på ett år (eller 1/2 bibeln eller hela bibeln – beroende på hur mycket tid du har på att avsätta varje dag).

http://antautmaningen.se/

Det är ju lite häftigt att veta att väldigt många fler läser just samma texter som jag varje dag. För er som har Facebook så finns det också en grupp som heter "Anta utmaningen" där det kommer delas tips och idéer för er som är med.

https://www.facebook.com/groups/1526256457639132/?fref=ts

Religiositet och kyrkoval

Professor Lennart Weibull från Göteborgs universitet har delat med sig av sin artikel och analys efter kyrkovalet 2013. Artikeln finns med den senaste SOM-undersökningen som publiceras i boken "Brytningstider">>

I artikeln har Lennart Weibull tittat på sambandet mellan indikationer på religiositet och intresset för att delta och rösta i kyrkovalet.

"Är då kyrkoval med ett större valdeltagande en omöjlighet i nuvarande form? Frågan kan besvaras med både ja och nej. Svaret är ja om frågan gäller att öka valdeltagandet något. Valet 2013 hade faktiskt ett högre valdeltagande än valet 2009. Mycket tyder på att det var Sverigedemokraternas mobilisering och den motmobilisering den mötte som drev upp andelen röstande. Det kan säkert komma upp andra frågor som kan öka engagemanget bland de kyrkotillhöriga. Men svaret är nej om man tror att valdeltagandet kan stiga till eu-valsnivå. Det som gör att man har anledning att vara pessimistisk är att valet även bland de mest berörda inte bedöms särskilt viktigt. Varken bland de politiskt mest intresserade eller bland de mest regelbundna kyrkobesökarna når andelen som anser valet viktigt upp till mer än 50 respektive 70 procent – och då talar vi ändå om små och engagerade grupper."

Läs hela artikeln och undersökningen här:

 

 

Lennart Weibull är en av grundarna av SOM-institutet. Han är också förtroendevald i Svenska kyrkan i Göteborg.

Foto: SOM-institutet>>

Anta utmaningen!

Anta utmaningen – den uppmaningen kommer från Svenska bibelsällskapet. Och utmaningen handlar om att läsa bibeln varje dag. Det gör säkert du redan. Men utmaningen ska hjälpa oss att genom olika "spår" läsa hela bibeln, halva bibeln eller en fjärdedel av bibeln under ett år.

"Anta utmaningen" har också tagit fram små pins (rockmärken) som man kan ha på sig för att visa att man är med och läser bibeln varje dag.

Så här står det bland annat på webbsidan:

Hur har Anta utmaningen vuxit fram?
Ett antal kyrkor, samfund och organisationer har under 2014, eller planerar inför 2015, någon form av bibelår, på ett sätt som ser ut som mer än en tillfällighet. Frågan om bibelbruk är alltså högaktuell. Kyrkor inser att den positiva attityden till Bibeln som finns i allmänhet inte motsvaras av någon större iver att läsa den regelbundet.

Bibelns värld gör man besök i när det är gudstjänst eller då lusten faller på. Men allt för få lever i den på en daglig nivå. Detta faktum har fött vilja till förändring.

Bibelsällskapet har som ett av sina uppdrag att arbeta för att Bibeln ska bli läst. Inför år 2015 då Bibelsällskapet firar 200 årsjubileum har det funnits en vilja att göra framåtriktade insatser.

Bibelsällskapet uppvaktades sommaren 2014 av Oasrörelsens inspiratörer med frågan om bibelläsningen i Sverige. Ur det mötet föddes det som senare fick namnet ”Anta utmaningen” och där även Bibeln idag spelat en avgörande roll. En arbetsgrupp har sedan bildats och olika perspektiv vävts in i arbetet. Inför lanseringen 16 december klev även tidningen Dagen på som medarrangör. Nu finns förutsättningar för ett brett bibelår 2015 som förhoppningsvis inte tar slut när året är till ända.

Här kan du läsa mer om "Anta utmaningen". http://antautmaningen.se
Kanske vill du vara med?

Kristendomens historia

Har du sett att det går en serie på SVT den här julen om Kristendomens historia? Det är brittisk TV som producerat och jag tror att det här är en repris. Men det spelar ingen roll, det är faktiskt en väldigt bra genomgång av kristendomens historia i sex program. Så här står det på SVT webbsida:

Kristendomens historia

I sex avsnitt får vi följa med på en resa genom kristendomens historia.

Diarmaid MacCulloch, religionshistoriker tar oss med på resan. Första delen handlar om de första kristna. Uppstod verkligen kristendomen i och med att aposteln Paulus reste till Rom från Jerusalem för att förkunna Jesu lära?

I första avsnittet berättascatt kristendomens ursprung snarare låg mycket längre österut och att dess högsäte kan ha funnits i Bagdad i stället för i Rom.

Del 2: Katolicismen. Rom är centrum för över en miljard människor som är katoliker och det är mer än hälften av jordens kristna. Men hur kunde en liten judisk grupp från Palestina som predikade ödmjukhet och enkelhet på 100-talet blir en så mäktig och inflytelserik världsreligion?

Del 3: Ortodoxi. Man brukar tala om två grenar av kristendomen: protestantismen och katolicismen. Men den ortodoxa kyrkan blomstrar i både Ryssland och på Balkan med över 150 miljoner medlemmar i världen och skiljer sig från den protestantiska och katolska tron. Den dubbelhövdade örnen är den ortodoxa kyrkans symbol och finns överallt. Vad betyder den?

Del 4: Reformationen. De första protestanterna ansågs mycket farliga och radikala som slet den katolska kyrkan i två stycken. Kristendomen delades i två grenar: En baserad på auktoritet och lydnad och den andra på individens eget samvete. Vilka var de första att protestera mot kyrkans överhet och som rev ned statyer av helgon och som tillät präster att gifta sig?

Del 5: Evangelikalismen. Den evangeliska protestantismen har spritt sig över världen med snabb hastighet. Den evangeliska explosionen har drivits av ett sökande av direkt känslomässigt förhållande till Gud och är en protestantisk riktning som förenar bibeltroende med väckelsefromhet och betoning av helgelse.

Del 6: Tvivlet på Gud. Skepticism har förändrat den västliga världen och förändrat kristendomen. Var har det religiösa tvivlet kommit ifrån? Beror bristande tro på vetenskapens framsteg eller på kyrkans inblandning i skandaler och konflikter? Men trots det har kyrkan tvingats inse sanningar om sig själv, som kanske kan leda till en förnyelse. Seriestart 24 december 15.00 i SVT2 och SVT Play.

Serien går alltså att se på SVT play och du hittar avsnitten här

http://www.svt.se/kristendomens-historia/se-program/

http://www.svt.se/kristendomens-historia/se-program/del-1-582?autostart=true

 

Foto: BBC

Kyrkohandboken bearbetas vidare

Som flera av er har säkert redan läst i Kyrkans Tidning eller hört på radion så kommer kyrkohandboken att fortsättas bearbetas under ytterligare ett år. Det blir alltså inget beslut 2016 som det tidigare har sagts utan tidigast 2017.

Det har också blivit en förändring när det gäller styrgrupp och ledning när det gäller kyrkohandboksarbetet. Nu är det kyrkostyrelsens arbetsutskott med Ärkebiskop Antje som ytterst ska hålla i trådarna.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Ärkebiskop Antje Jackelén leder den nya styrgruppen för arbetet med kyrkohandboken. Det beslutade kyrkostyrelsen på tisdagen. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat får kyrkomötet först 2017 fatta beslut om förslaget till ny kyrkohandbok och året därpå tas den i bruk i församlingarna.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott blir ny styrgrupp för arbetet. Vice ordförande blir biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift, i hans egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen. – Vi saktar ner processen ytterligare lite för att kunna göra en ordentlig kvalitetsgranskning, säger Per Eckerdal. Grundtanken är att bredda handboksarbetet genom att öka resurserna.

Den 16 januari drar arbetet igång och därefter blir arbetsformerna och resurserna mer konkreta. Tidsplan och organisation står också på dagordningen.

Men de resurser som finns på kyrkokansliet räknar jag med att vi
behåller, där finns både kompetens och bredd. Hos dem som i dag jobbar med handboken finns en väldig kunskap och erfarenhet – det är viktigt att det behålls.

Får arbetet nya direktiv?
Det är ganska naturligt att vi tittar på direktiven, delvis på grund av remissomgången, när det kom in synpunkter av olika slag. Förändringarna i processen aktualiserar direktiven, men om det betyder förändringar kan jag inte säga i dag.

Kommer handboksarbetet att få större ekonomiska resurser?
Vilka resurser som behövs och vad det kommer att kosta får vi titta på – det kan delvis rymmas i kyrkokansliets vanliga driftsbudget, men det kan också betyda extra pengar, och då behöver frågan eventuellt gå tillbaka till kyrkostyrelsen, säger Per Eckerdal.

Handbokens musik, men också dess språk, teologi och användbarhet i den pastorala situationen är områden som ska ingå i det fortsatta arbetet.

Det är jätteviktiga områden. Hela syftet med omtaget är ju att vi inte ska hasta fram resultatet, utan att vi får fram en handbok med bra kvalitet.

Cecilia Jaensson Wallander

Kyrkans Tidning: Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan backar om kyrkohandboken>>

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Jag har försökt att hitta mer information om detta på Svenska kyrkans webbsida (både extern och internt) men jag hittar ingenting. Inget pressmeddelande, ingen förklaring på kyrkohandbokssidan, ingenting. Men det verkar som om tidsplanen i alla fall är uppdaterad.

Personligen så tror jag detta är väldigt bra. Nu blir det möjlighet att i lugn och ro och med en mångfald av expertis gå igenom texter, musik och teologiska överväganden.

Kyrkohandboken är det gemensamma som definierar oss som kyrka. Det är i gudstjänsten vi förtydligar och visar vår kristna tro. Därför är kyrkohandboken oerhört viktig. Det är inget som ska slarvas över.

Ur POSKs vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.
(…)
Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och
sekularisering som präglar vår tid.

Philani – hoppets plats!

Lisa Tegby, präst och POSKare från Umeå, har just varit på semester och resa i Sydafrika. Då passade hon på att göra en del studiebesök och om detta skriver hon i dagens Västerbottenkuriren:

Akta er för kåkstäderna, sa många när vi skulle åka till Sydafrika. Där är det farligt. Och visst. Det kan vara farligt där. Fattigdom, arbetslöshet och förtvivlan kan leda till brottslighet, våld och missbruk. Och dessutom: Ska man åka och titta på människors elände?

Men vi åkte dit. Vi gjorde det tillsammans med den svenska läkaren Ingrid le Roux. För 35 år sedan började hon arbeta som volontär på en klinik i Khayelitsha. Ganska snart lämnade hon sin läkarkarriär på det stora sjukhuset för att tillsammans med andra sakta men säkert bygga upp ett stödcentrum för kvinnor och barn mitt i kåkstaden.

Nu kommer vi med henne till en oas mitt ibland skjul och marknadsstånd. En liten grön gård omgiven av enkla hus, där det finns förskola och läkarmottagning, väveri och tygtrycksverkstad, en butik, tandläkare och samlingssalar. Och framför allt, glada, engagerade, målmedvetna människor som tror på förändring. Philani heter denna hoppets plats.

(…)

Människor kan, säger Ingrid le Roux. Vi bara stöttar och ger redskapen och hjälper till med organisationen. Hon är lågmäld och kraftfull och fylld av tillit till sina medarbetare. Det var här människor behövde oss, säger hon. Därför blev jag kvar i Sydafrika. Man ska vara där man behövs.

Läs hela artikeln här>>

Foto: Lars-Gunnar Frisk

Julhälsningar från biskoparna

Flera av våra biskopar har spelat in advents och julhälsningar till oss. Här har jag försökt att samla dem – utan inbördes ordning!

Ärkebiskop Antje Jackelén

Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift

Biskop Johan Tyrberg, Lund stift

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift

Biskop Esbjörn Hagberg läser julevangeliet

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift

Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby stift

Biskop Thomas Söderberg, Västerås stift

Har jag missat någon så hör gärna av er – så jag kan komplettera samlingen.

(PS Är det bara jag… men visst hade det blivit lite bättre om de inte pratade så länge? Eller är jag bara känslig?)

Foto: Magnus Aronsson/IKON

2014 12 27
Komplettering

Hans Stiglund, Luleå stift

Biskop Hans Stiglunds julhälsning 2014 from Luleå stift on Vimeo.

Ludvig Lindelöf skriver på Tidskriften Evangelium och Areopagen och recenserar de olika filmerna.

http://tidskriftenevangelium.se/blogg/stor-julspecial-arets-julhalsningar-fran-biskoparna/

Vem är svensk?

Vem är svensk? Ja, den frågan ställer sig tydligen Sverigedemokraterna och vill gärna ge svaret på också. Det framgick i den artikel som DN.se publicerade i söndags.

DN.se: Den leende nationalismen>>

Demokrati betyder folkstyre, fortsätter Björn Söder.
– För att demokratin ska fungera krävs konsensus kring frågan om vilka som utgör folket. Då kommer vi in på nationalismen.
Björn Söder instruerar sina partivänner om vilka som tillhör det svenska folket – och vilka som inte gör det.
– Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem.

Andäktig tystnad. En mobil­signal hörs men Björn Söder låter sig inte  störas. Han fortsätter berätta om SD:s vision: ett land byggt på ”kärleken till det egna landet”. Han citerar den tyske 1700-talsfilosofen Johann Gottfried Herder, som med sina tankar om en ”folksjäl” är en viktig inspiratör för SD:

– Herder sa: ”Det finns bara en klass i staten. Folket. Kungen och den enkle bonden tillhör båda denna klass.”
(…)

SD är inget missnöjesparti som lite allmänt vill bromsa invandringen och i övrigt ha samma land som idag. ”Det primära målet med  Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet”, står det i det invandringspolitiska program som SD-ideologen Mattias Karlsson tog fram 2007.

Biskop Ragnar Persenius skriver på sin blogg: Ur folkens grumliga djup och historiens skräpkammare>>:

”Nationalitet” står i Sverigedemokraternas besynnerliga tolkning för en nationell samhörighet med en specifik ”folksjäl”. Endast den som helt och fullt assimilerats kan ha en sådan nationalitet. Det betyder
exempelvis att den samiska befolkningen enbart kan ha en svensk nationalitet om den kulturellt helt har assimilerats in i svenskheten.
Däremot kan samerna tydligen ha svenskt medborgarskap. Knepigt att hänga med? Inte konstigt, eftersom hela argumentationen är lömsk: människor tillskrivs vissa egenskaper beroende på en ”nationalitet” som inte ringas in av tillhörighet till ett visst land. Dessutom är argumentationen historiskt, kulturellt och socialt okunnig. Den har hämtats ur folkets grumliga djup och har påtagliga likheter med det som återfinns i historiens skräpkammare. Inte ens i kyrkomötet slipper vi den.  Säg ifrån, och motverka samtidigt allt som socialt och ideologiskt ger den grogrund!
Det här synsättet är oförenligt med en humanistisk och kristen människosyn. Dessutom driver den fram en avkristning. Evangeliet om Jesus Kristus befriar, dopet infogar människor i en gemenskap över alla rum och tider och nattvarden samlar ett Guds folk runt hela vår jord.

Vänner, vi måste alla vara oerhört tydliga med att det är fullständigt oacceptabelt att driva den politik som sverigedemokraterna vill göra. När den sverigedemokratiska människosynen är bärande för alla deras idéer så må det vara hur behjärtansvärt som helst med vissa idéer eller olika satsningar. Men när dessa endast kommer vissa "svenskar" till del så är det oacceptabelt! Det är inte det samhälle vi vill ha!

Låt oss hjälpa till att sprida det kristna budskapet – om ALLA människors lika värde!

Amen.se har gjort en sammanställning med bibelord om invandrare>>

Foto: Biskopsgårdens kyrkofönster (Göteborgs stift)

Grattis Annika Borg!

Annika Borg, som sitter som förste ersättare för POSK i kyrkomötet (Stockholms stift) har fått Torgny Segerstedts-priset. Priset delas ut den 18 december.

http://stockholm.sverigeisrael.se/program/valkommen-till-chanukafest/

Vid festen delas Torgny Segerstedt-priset ut till en person som gjort
sig känd för att ha främjat förståelsen mellan Sverige och Israel. I år,
med hänsyn till det aktuella politiska läget, mer angeläget än
någonsin. Författaren, debattören och prästen Annika Borg tilldelas årets pris. Hon kommer att närvara och hålla ett kort anförande.

Stort grattis till Annika!

Annika Borgs webbsida>>