En bön och ett ljus

Allhelgonahelgen är den stora ljuständningshelgen. En tradition som blivit större och större den senaste åren, tycker jag. Det har alltid varit gravsmyckning och ljuständning, men nu gör också församlingarna mer. Det erbjuds andakter och gudstjänster och det är minnesgudstjänster med ljuständning för dem som avlidit under året.

Svenska kyrkan satsar i år på att uppgradera sin bönewebb. Fredag kl 18.00 ska det bli möjligt att tända ett ljus på kyrkogården, när man skriver en bön på bönewebben. Ljuset brinner sedan i tre timmar. Ljusslingorna finns på fyra kyrkogårdar i landet, Krematoriekyrkogården i Helsingborg, Frösöns kyrkogård utanför Östersund, Ruds kyrkogård i Karlstad och kyrkogården vid Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. 

http://be.svenskakyrkan.se/#/

Så här skriver Svenska kyrkan på Mynewsdesk:

Varje år besöker mer än hälften av svenskarna en anhörigs grav för att tända ljus i samband med alla helgons dag. Det gör det till en av de mest populära traditionerna i Sverige. Under allhelgonahelgen och två veckor framåt kommer Svenska kyrkan skapa ljusinstallationer på fyra kyrkogårdar runt om i landet genom att klä stora träd med hundratals LED-lampor. På Svenska kyrkans bönewebb kan besökare tända ett virtuellt ljus och med hjälp av webbkameror uppsatta vid kyrkogårdarna samtidigt se sitt ljus tändas i ett av träden.

Under allhelgonahelgen söker sig många till Svenska kyrkans kyrkogårdar för att tända ljus vid sina anhörigas gravar och visa vördnad. Det har också blivit allt mer populärt att tända ett digitalt ljus på Svenska kyrkans bönewebb (www.svenskakyrkan.se/be).

Från och med den 31 oktober och två veckor framåt kopplar Svenska kyrkan ihop den fysiska världen med den digitala genom att, tillsammans med besökarna på bönewebben, skapa ljusinstallationer på fyra kyrkogårdar i Sverige: Krematoriekyrkogården i Helsingborg, Frösöns kyrkogård utanför Östersund, Ruds kyrkogård i Karlstad och kyrkogården vid Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. Ljusinstallationerna består av hundratals lampor som hängs upp i stora träd på respektive kyrkogård.

Lamporna tänds när besökare tänder ett digitalt ljus på bönewebben. Via en webbkamera placerad vid trädet får besökaren se sitt ljus tändas i ljusträdet. Ljusträden blir i sin tur mäktiga ljusinstallationer tänkta att ha samma funktion som ljusbärarna i svenska kyrkor.

– Under allhelgonahelgen besöker många våra kyrkogårdar och tänder ljus för sina saknade kära. Att tända ett ljus är för många ett sätt att uttrycka det som inte kan sägas med ord, men alla har inte möjlighet att ta sig till den kyrkogård man önskar. Genom att tända ett virtuellt ljus ger vi människor ytterligare en möjlighet att kunna uttrycka sorg, längtan och hopp, säger Kristin Molander, präst i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans bönewebb lanserades 2009. Bönewebben erbjuder besökaren två tjänster: att skriva en bön och att tända ett digitalt ljus. Besökaren kan också se de böner och ljus som andra har lämnat.  Varje dag skrivs nya böner av människor runt om i världen och i mitten av oktober 2014 hade över 80 000 böner publicerats och fler än 38 000 ljus tänts på webbplatsen. Bönewebben är en plats där besökaren kan lätta sitt hjärta och bejaka behovet av att sätta saker och ting på pränt. I en tid då många upplever att tankar och känslor försvinner i bruset ger bönewebben en känsla av det blir mer på riktigt.

– Med bönewebben och ljuständningsfunktionen skapar vi en ny möjlighet för en stunds eftertanke, andakt och närhet. Var vi än är, är vi sammankopplade som mänsklighet, både på nätet och i den fysiska världen. Att ett ljus som tänds på nätet blir ett ljus i ett träd på en kyrkogård är ett sätt att synliggöra detta, säger Kristin Molander.

Läs också på Svenska kyrkan: Svenska kyrkogårdar lyses upp via nätet under Allhelgona>>

[iframe src=”http://www.youtube.com/embed/byEBNI3moXE?rel=0" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen">

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: Svenska kyrkan IKON

POSK Kyrkodagar 11-12 januari 2014 Per Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Den 15 april 2015 ska utredningen vara klar och ligga på kyrkostyrelsens bord. I samband med kyrkoeftermiddagen 8 februari 2015 kommer Per att berätta mer.

Här kan du läsa rapporten från augusti 2014 med kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter.

 

 

Utredningen som ska lägga fram sitt förslag den 15 april 2015 handlar inte bara om fastigheterna. Den handlar också om det komplicerade utjämningssystemet som Svenska kyrkan har som bygger på en stor mängd olika komponenter och som fördelar pengarna mellan stiften och församlingarna i ett ganska omfattande system.

Det här kommer givetvis att påverka församlingarna och stiften ganska mycket när det blir nya förutsättningar. Beslutet om ett nytt system kommer att fattas på kyrkomötet 2016, enligt den plan som ligger.

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.
(…)
Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Dawit Isaak fyller 50 år i dag – i fängelse!

Dawit Isaak fyller 50 år i dag.

Han har suttit 13 år i fängelse – utan rättegång och utan dom och utan möjlighet till kontakt med familjen eller andra besök!

Det är helt ofattbart och helt oacceptabelt att det är på detta viset!

Dawit Isaak borde släppas fri!

Följ Free Dawit Isaak på facebook>>

När Dawit Isaak åkte tillbaka till Eritrea så arbetade han som lokalvårdare i Domkyrkan i Göteborgs stift.

Att bidra till att göra skillnad

Såg du Skavlan i fredags? Med den kongolesiske läkaren Denis Mukwege som berättade om kriget i Kongo, sitt arbete med de våldtagna kvinnorna och orsaken till kriget.

Om någon kunde sitta oberörd efter att ha lyssna på doktor Denis så är jag förvånad.

[iframe src=”http://www.svtplay.se/klipp/2429005?type=embed&external=true" width="480" height="270" frameborder="0" scrolling="no">

Att vi har oroshärdar, krig och orättvisor överallt i världen är inget nytt – men kriget i Kongo är så avskyvärt och så fruktansvärt cyniskt och förödande att det inte går att förstå.

För den som vill stödja Penzisjukhuset och arbetet där så kan du ge en gåva till PMU:s arbete vid Panzisjukhuset på pg 90 00 50-6, eller genom att gå in här och välja "Panzisjukhuset."
SMS:a PANZI100 till 72 980 så skänker du 100 kr till arbetet.