Per och Gunvor motionerade till kyrkomötet

Per Lindberg och Gunvor Torstensson har till kyrkomötet motionerat om kyrkoantikvarisk ersättning för övertaliga kyrkor.

Motion 2014:86>>

Sveriges Radio Skaraborg P4 tar upp motionen>>.

En församling kan drabbas av skyhöga kostnader för att upprusta
sin kyrka. För en liten församling kan det handla om en miljonsmäll om
oturen är framme. Nu vill kyrkopolitiker ändra på reglerna.

Per Lindberg är kyrkopolitiker från Skövde. Tillsammans med Gunvor Torstensson från partiet POSK (Politiskt obundna) har han skrivit en motion till kyrkomötet där de båda vill ha en översyn av reglerna för kyrkoantikvarisk ersättning.

Om en kyrka t ex har ett skiffertak så måste en reparation/upprustning innebära att ett nytt skiffertak läggs, en kostnad på flera miljoner kronor.
– Vi vet ett exempel på en kyrka i Skaraborg som drabbats av just en sådan reparation. Det är en liten församling med knappt 100 invånare.  Bidragen täcker 80 procent av kostnaden, men med så dyr reparation blir det ändå nästan en miljon för församlingen att betala, menar Per Lindberg.

Motionärerna anser att reglerna ska ändras på så sätt att små församlingar vars kyrkor används sällan inte ska ha samma krav på att använda t ex ursprungsmaterial i samband med reparationer. I exemplet med skiffertak, skulle ju ett plåttak vara betydligt billigare.

– De nuvarande reglerna skapades på 90-talet. Men det vi sett de senaste 20 åren är en kraftig urbanisering och avfolkning på landsbygden, påpekar Per Lindberg.

Tomas Ektomas.ek@sverigesradio.se

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

(…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Foto: Falkenbergs kyrka i Göteborgs stift. Bilden används endast som illustration och har inget med innehållet i artikeln att göra.

För oss som inte kunde vara där!

I fyra dagar har bokmässan ägt rum i Göteborg. Från torsdag till söndag har det varit sjudande liv på Svenska mässan och i Svenska kyrkans monter "Se människan". Svenska kyrkan är den största utställaren på bokmässan om man ser till seminarier.

http://svenskakyrkan.se/semanniskan

Författarsamtal på Svenska kyrkans scen om nyutkomna böcker – diskuterade med ett kristet och etiskt perspektiv. För alla oss som inte hade möjlighet att vara med i Göteborg så har alla scenprogram spelats in och du kan se dem här:
http://bambuser.com/channel/svenskakyrkan.tv

Fyra dagars författarsamtal – rätt in i din dator/iPad eller telefon.

Jag lyssnade på radiogudstjänsten från bokmässan – Desmond Tutu och hans dotter Mpho som talade utifrån sin nya bok Förlåtelsen.

Du kan lyssna på gudstjänsten här:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/434052?programid=945

Om du vill lyssna direkt på Desmond Tutu så kan du lyssna här:

Varför ska Svenska kyrkan finnas med på bokmässan? Har vi verkligen där att göra – bland all kommers och köpslagande?

Jo, jag tycker verkligen att Svenska kyrkan hör hemma där. Vi är bärare av de stora berättelserna. Berättelserna som sedan präglar vårt kulturarv och vårt samhälle. Självklart ska vi vara en stor och viktig del i att sprida berättelserna, att våga tala om livet sorger och glädjeämnen.

Svenska kyrkan tar genom sitt deltagande i Bok och biblioteksmässan en naturlig och självklar plats i samhället och kulturen.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Vad gör jag egentligen?

Nu är första sessionen på kyrkomötet framme vid sitt upplopp. De allra flesta utskotten har behandlat alla sina betänkanden och håller på att slutjustera. Några är redan helt färdiga.

Efter lunchen finns det möjlighet för ledamöterna att gå på en specialvisning av "Himlen är här" i Uppsala domkyrka. (Om man inte behöver arbeta i sina utskott).

Kl 16.00 är det plenum där vi har några få ärenden och sedan är det ajournering till novembermötet.

Den vanligaste frågan som jag har fått den här veckan är "Vad gör du under kyrkomötet?"

Ja, det kan man verkligen fråga sig. Jag sitter ju i kyrkomötet, men jag är också vald som 2:e vice ordförande i presidiet. Och presidiet är inte utskottsplacerade. Det är heller inte de ordinarie ledamöterna i kyrkostyrelsen. Så vi är några personer som den här sessionen har lite mer luft i schemat.

Det ligger dock andra möten som vi går på. Presidiemöten där vi planerar olika saker. (Kyrkostyrelsen har också olika möten och sammanträden).

Sen känns det viktigt att få gå här och prata med de olika ledamöterna. Vi är i helt ny miljö, nytt presidium, många nya ledamöter. Det är mycket vi får pröva oss fram för att få att fungera. Och det finns förbättringspotential på vissa saker.

En sak som jag personligen tycker är väldigt bra är att vi numera äter alla tillsammans i huset. Det innebär att man hamnar kanske tillsammans med sitt utskott, eller bara bredvid den som råkar sitta vid bordet. Man lär känna nya människor från olika stift och nomineringsgrupper. Och det är mycket befrämjande för mötet tror jag.

För visst händer det något när vi delar liv och bröd med varandra!

3 skrivelser, 109 motioner blir 87 betänkanden (tror jag, lite osäker på siffran just nu). Det är dessa betänkanden som kyrkomötet ska behandla i plenum i höst. Så snart de är justerade kan du läsa dem på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 PS – på tal om att äta. Biskop Martin, Linköping, utmanade visst sitt stift i #köttfrifredagslunch Nu ska jag gå och leta upp honom för att kolla hur det går i dag med det.

 

 

Kyrkomötesbubbla

Jag ser i mitt sociala medie-flöde att bok och biblioteksmässan i Göteborg håller på att dra igång. Flera personer i flödet säger sig lämna verkligheten och nu gå in i "bokmässebubblan".

Vi som befinner oss i Uppsala och kyrkomötet befinner oss istället i "kyrkomötesbubblan".

Just nu pågår utskottsarbetet. I åtta utskott sitter ledamöterna och diskuterar de olika motionerna och skrivelserna som de fått på sitt bord. Det blir delanden, tyckanden och ibland debatteranden. Och till slut kommer utskottet fram till ett gemensamt förslag som de lägger fram för kyrkomötet. Debatten och besluten ska tas i november.

Vi är i nya lokaler och det är mycket som är nytt för oss alla – inte bara de nya ledamöterna. Det är spännande och ibland stöter vi på lite hinder. Men kyrkokansliet gör sitt bästa för att hjälpa till med allt praktiskt.

Det är spännande eftersom vi kommer från olika delar av Sverige och har med oss en massa olika erfarenheter. Det blir möjligheter att dela med sig och nätverka i pauser och måltider.

Kyrkohandboksförslaget har fått en del medial uppmärksamhet. Det är ingen fråga som ligger på kyrkomötets bord just nu – men i morgon är det redan bestämt att vi ska ha ett seminarium om hur arbetet fortskrider och sedan samtal i utskotten om kyrkohandboken, innan utskotten upptar sina förhandlingar igen.

I dag passade vår kyrkomötesgrupp på att ta ett foto. Det är rasande kallt i Uppsala och vi frös – men så här ser vi ut!

Alla offentliga förhandlingar (vilka inte är så många under denna session) kan du se här>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

 PS: 2017 har vi flyttat kyrkomötet så att det inte krockar med bok och biblioteksmässan – så då kan vi gå in i båda bubblorna!

Nu kör vi igång

I morgon startar kyrkomötet med den officiella invigningen. Men redan nu samlas en del av ledamöterna i Uppsala. Det är valberedning. Det är biskopsmöte. Det är presidiemöte – både för kyrkomötets presidium och kyrkostyrelsens presidium.

Gruppledarna ska träffas – det förbereds och planeras.

Direkt efter gudstjänsten och den högtidliga invigningen i morgon kl 14.00 i Domkyrkan så startar kyrkomötet i Uppsala konsert och kongress. Vi ska välja alla utskott och sen drar deras arbete igång. 109 motioner och 3 skrivelser ska behandlas i de olika utskotten.

Vi kommer på torsdag att ha en eftermiddag där vi får information om och diskuterar kyrkohandboksarbetet. I dag riktas det tung kritik mot kyrkohandboksförslaget – framförallt är det musikdelen som får kritik.

Sveriges Radio: Tung kritik mot kyrkans musikarbete>>

DN: Maria Schottenius: Snälla ärkebiskop Antje Jackelén: Styr upp det här!>>

På torsdag går också ryktet om att det ska komma en debattartikel med personer från kultureliten som också framför sin kritik. Det kan nog bli en intressant diskussion på torsdag.

Jag får se hur mycket jag hinner att blogga under veckan.

Men det finns många som twittrar – du kan följa med under #kyrkomotet

Tweets om "Kyrkomotet">>

Hur väl förberedd?

Något som är värt att göras är värt att göras ordentligt!

Det är väl en bra devis – men tyvärr är det allt för oftast som vi kyrkan tror att vi kan göra saker bara på känn. Att vi bara genom att vi är så snälla eller har varit med några gånger vet hur man gör. Vet hur man läser en text, förstår hur man går i en procession, bär ett kors eller en evangelieprocession. Att det aldrig behöver övas.

Jag fick höra historien om prästen som var lite irriterad när en av kyrkvärdarna/gudstjänstvärdarna skulle läsa texten. För kyrkvärden ville ha texten minst fyra veckor i förväg. Och sedan ringde kyrkvärden flera gånger till prästen och frågade "hur uttalar man det här?" eller "Varför står det så här? Vad innebär det?"

Och prästen tyckte det var lite jobbigt. Istället för att se vad som hände. Nämligen att den här personen verkligen tog sitt jobb på allvar, förberedde sig och hade bibelstudie över texten i fyra veckor!

Den här historien fick mig att tänka på hur vi gör.

Sen fick jag höra en annan historia om den fullständiga irritationen som en person kände vid gudstjänsten när det visade sig att prästen kom till gudstjänsten och endast hade några stödord för predikan och sedan "svamlade" ihop en predikan som var så lång, så lång. En predikan som oftast inte gav någonting. Det har slutat med att den personen bytt gudstjänstkyrka. För irritationen blev för stor!

Något som är värt att göras är värt att göras ordentligt!

Självklart ska vi våga göra spontana saker. Självklart!

Men om vi kommer till jobbet och chefen ska hålla ett möte och är dåligt förberedd – är vi inte lite irriterade då? Om vi kommer till konserthuset och upptäcker att orkestern inte förberett sig – blir vi inte lite irriterade då? Och när vi kommer till kyrkan och upptäcker att gudstjänsten går på rutin, utan inlevelse eller att de som på olika sätt tjänstgör inte fått öva eller känner sig säkra i sina roller (det kan vara svårt att höra textläsaren, man vet inte åt vilket hålla man ska gå) – blir vi inte irriterade då?

Jag blir det – jag vill givetvis försöka göra mitt bästa. Och jag vill, när jag firar gudstjänst, också känna att jag får vila i en gudstjänst som är väl förberedd, där alla har har möjlighet att öva och förbereda sig och känner sig säkra.

För – är något värt att göras är det värt att göras ordentligt.

Och gudstjänst är verkligen värt att göras – utan gudstjänst ingen kyrka!

Mist behörighet

Nyheten som når oss i eftermiddag är att prästen Olle Fogelqvist i Halland har mist sin behörighet som präst efter en predikan som han höll för cirka ett år sedan. Domkapitlet i Göteborg tog beslutet i dag.

Anledningen, enligt pressmeddelandet>>, är att i predikan förklarade prästen, att de som säger ja till prästvigda kvinnor går miste om frälsningen.

Och biskop Per Eckerdal säger:

– Han har uttryckt sig på ett sådant sätt, att villkoret för frälsning
är att man säger nej till prästvigda kvinnor, att det är ett villkor för att vara accepterad av Gud. Detta är inte förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
(…)
– Bara tanken på att prästens kön skulle vara frälsningsavgörande är häpnadsväckande, säger Per Eckerdal.
Domkapitlet har kunnat ta del av predikan genom den inspelning som gjordes i kyrkan.

Kyrkans Tidning: Hallandspräst avkragas för predikan om prästvigda kvinnor >>

P4 Sjuhärard: "Ingen himmel för kvinnopräster" – präst avsatt efter predikan>>

Dagen: Präst avkragad efter ”omdömeslös” predikan>>

Expressen: Motsätter sig kvinnliga präster – mister jobbet>>

Jaha… då kan vi fundera över om domkapitlet i Göteborg har gjort rätt. Enligt Kyrkans Tidning kommer beslutet att överklagas:

Både Fogelqvist och hans advokat säger att de kommer att överklaga beslutet till Överklagandenämnden.

-Jag är mycket besviken. Det är inte vad vi förväntat oss och det är inte i enlighet med Svenska kyrkans ordning. Vi kommer att överklaga beslutet, säger advokaten Andreas Karlgren, som befarar en helt ny praxis om detta beslut skulle stå fast.

– Det finns inget motsvarande beslut. Inte ens Karl den elfte ingrep mot präster som predikade mot kungen  om de hade predikat efter Guds ord.

Olle Fogelqvist säger sig bara ha predikat över 1 Kor 14>>

Vad som har sagts i predikan vet inte jag eftersom jag inte var där eller har hört det inspelade bandet.

Men om det är som domkapitlet säger, att Fogelqvist har ställt motståndet till prästvigda kvinnor som avgörande för frälsningen så är det oerhört! Och definitivt inte förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

POSK skriver i sin vision och program>>:

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.

(…)
För POSK är det en självklarhet att det finns diakoner, präster och
biskopar av båda könen i Svenska kyrkan. POSK är emot särbehandling på grund av kön, såväl när det gäller anställda och förtroendevalda som övriga frivilliga i Svenska kyrkan.

Kyrkomötet nästa vecka

Nästa vecka är det första "riktiga" kyrkomötet på den här mandatperioden. Vi har ju haft ett valmöte, i samband med det gamla kyrkomötet i november förra året. Då valdes bland annat presidium.

Men nu samlas det nyvalda kyrkomötet för sin första session. Utskotten och deras ordförande ska utses och sedan ska 109 motioner och 3 skrivelser behandlas.

Det är många motioner – men det har legat runt den här nivån de senaste åren. Det är bara när vi behandlade strukturutredningen som det vara färre motioner.

Så här står det i kyrkomötets pressmeddelande>>:

Nästa vecka – tisdag den 23 september – inleds mandatperiodens första kyrkomöte som kommer att behandla sammanlagt 109 motioner>> och tre skrivelser>>. Nästan hälften av de 251 ledamöterna är nya efter kyrkovalet 2013. Kyrkomötets första session pågår i fyra dagar.

Motionsskörden, som är den största på tolv år, präglas av ett stort samhällsengagemang. Efter krisen i Mellanöstern i somras lyfter många ledamöter de internationella frågorna i sina motioner. Också frågor om Svenska kyrkans identitet, kulturarv och klimat samt ungdomsarbetslösheten finns med bland de 109 motionerna. Kyrkostyrelsen har lämnat tre skrivelser till kyrkomötet – däribland Verksamhet och ekonomi 2015-2017.

Mässa kl 14 i domkyrkan
Kyrkomötet inleds med mässa i Uppsala domkyrka på tisdag kl 14. Efter gudstjänsten stannar gästerna i kyrkan där inledning av kyrkomötet äger rum. Därefter går ledamöterna till Uppsala konsert och kongress där plenum och utskottsarbetet äger rum. Kyrkomötet avslutar sin första session på fredag och återsamlas till andra session och beslut den 17-19 november.

Mer information om kyrkomötet, mandatfördelningen, ledamöterna och programmet finns på kyrkomötets webbplats.

Foto: Magnus Aronsson/IKON
(den uppmärksamme ser att POSKs ordförande Hans-Olof Andrén går i processionen)

Kyrkans Tidning hade i torsdagens nummer några artiklar om kyrkomötet. Tyvärr hittar jag inte dem på nätet och kan dela dem vidare.

Däremot har Areopagen skrivit ett väldigt roligt blogginlägg om motionerna.

Areopagen: Motioner till kyrkomötet 2014 (en topplista för den oinvigde)>>

En ny biskop i kollegiet

I dag har Härnösand stift valt sin nya biskop. Det blev kh Eva Nordung Byström.

Kyrkans Tidning: Nordung Byström vald till ny biskop i Härnösand>>

Svenska kyrkan Härnösands stift>>

Jag känner inte alls Eva Nordung Byström, bara det jag har sett och läst på nätet.

Hon kommer att vigas till biskop den 14 december i Uppsala.

Jag skulle vilja lyfta sak när det gäller biskoparna. Det är ju snart biskopsval i ytterligare två stift – Västerås och Växjö.

Vem tar ansvar för att kompetensen i biskopskollegiet blir bred och djup? Nu är det stiften som själva väljer sin biskop. Och det är sällan jag hör att man vill ha en biskop som har en teologisk bred kompetens eller akademisk utbildning.

Hur ser den samlade kompetensen ut i dag i biskopskollegiet? Och hur blir det efter valen nästa år? Och  – vem tar ansvar?

Det är så lätt att tro att biskopen måste ha en lokal stiftsförankring, att biskopen måste ha en församlingsförankring och att biskopen måste vara en bra chef.

Men då ser man inte behovet som hela Svenska kyrkan har av helikopterseende biskopar som har bra relationer ekumeniskt och internationellt. Som har kompetens, kan se den stora bilden, har historien och kan peka med hela handen.

Vem tar ansvar för det?

Det är något helt annat att välja biskop mot att välja en kyrkoherde eller församlingsherde.

Så vem tar helhetsansvaret för det?

Ur POSKs vision och program>>:

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, indelad i stift med biskopar som ledare. Biskopen ska tillsammans med stiftet främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i tider av vikande kyrklighet men ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

(…)

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Från eller till samfälligheter

I helgen fick jag möjlighet att åka till Åbo på ett vänortsbesök. Det är Göteborgs kyrkliga samfällighet som är vänort med Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.

Vi hade ett mycket trevligt och innehållsrikt studiebesök. Vi fick bland annat besöka en av deras lägergårdar och vi fick höra mycket om deras diakonala verksamhet.

I Åbo och i Finska kyrkan så håller man just nu på att prata om sin organisation. Om jag fattade det hela rätt så ändrar man församlingsgränser när kommunen ändrar gränser. Och det ligger just nu ett förslag i Finska kyrkan att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. Vilket låter precis tvärtemot oss i Svenska kyrkan som ju har beslutat att det inte ska finnas några samfälligheter alls.

Nu gick vi inte igenom deras förslag, utan detta kom bara i en bisats, och jag tror att det nog kan vara så att deras förslag i mycket påminner om det som Svenska kyrkan beslutat – men vi kallar det pastorat istället.

En forskare vid Åbo akademi, som också sitter i deras kyrkoråd, berättade om en spännande omvärldsanalys de gjort bland sina församlingar. Den var väldigt intressant.

En sak som var olikt Svenska kyrkan var den ställning som Finska kyrkan hade i samhället och gentemot kommunen. Det var betydligt enklare att samarbeta om massa olika saker i Åbo. Diakonala projekt, skolor, bostäder, äldreboende. I alla större projekt som kyrkan drev så var samhället och kommunen en stor och aktiv aktör – på ett sätt som jag aldrig upplevt skulle vara möjligt i Sverige.

Visst är det intressant när man tittar vad andra kyrkor gör? Och hur vi använder våra ord?

Att ha en vänort ger spännande perspektiv och nya insikter – förutom att man får vänner runt om i världen. Att dela gudstjänster och nattvard och få diskutera sina verksamheter och dela erfarenheter är oerhört stimulerande.