Smorzando? – Nej!

Bertil Persson, som varit en av POSKs ersättare i kyrkostyrelsen och sitter i kyrkomötet samt är ordförande i kyrkofonden skriver följande insändare i Kyrkomusikernas tidning 1/2014.
(Vissa språkliga justeringar har gjorts, mot den tryckta insändare, eftersom artikeln verkar inskickad innan kyrkomötets andras session i november då besluten i kyrkomötet togs.)

Äntligen! Jag har länge undrat varför kyrkomusiker är så tysta i frågor om församlingarnas organisation och ekonomi. Och tysta har även förtroendevalda varit, enligt min erfarenhet. I Kyrkomötet har det varit sällsynt med motioner som rör kyrkomusiken. Men nu händer något.

2013 motionerade Anna Lundbald Mårtensson (POSK) och Britt Louise Agrell (Fisk) om Svenska kyrkans ansvar för kyrkomusiken (motion 2013:89) Ohc mirabile dictu, kyrkolivsutskottet tillstyrker motionen (Kl 2013:14). Och därför beslutade kyrkomötet:

att uppdrag till kyrkostyrelsen att utreda hur nationell nivå fortsättningsvis ska ta sitt ansvar för kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet och att uppdra till kyrkostyrelsen att etablera ett brett samråd kring kyrkomusikens framtida roll och samhällets kulturliv.

Frustrationen i Visby stifts kyrkomusikerförening rör delvis den nya verksamhetsindelningen som har ställt till bekymmer på många håll men märkligt nog har jag inte hört högröstade eller konstruktiva protester. Men även här händer det något.

Hans-Olof Andrén (POSK) motionerar till kyrkomötet 2013 om Verksamhetsindelningen i redovisningen (Motion 2013:52). Ekumenik och egendomsutskottet föreslog visserligen avslag på motionen men det var ett s.k. avslag med krans (EE 2013:2). Därför att samtidigt föreslår utskottet att Kyrkomötet ska besluta:

att uppdra till kyrkostyrelsen att utarbeta en ändamålsenlig redovisningsmodell för församlingar och pastorat.

Tydligare än så går det väl inte att säga att den nya verksamhetsindelningen inte fyller sitt ändamål. Rejäl bakläxa åt kyrkostyrelsen alltså. Nej, egentligen inte eftersom arbetet med den nya redovisningsmodellen har skett helt på tjänstemannaplanet. Och jag har själv först i år (2013) fått lära mig att det synes mäktiga organet KRED (Svenska kyrkans redovisningskommitté) numera är ett antal tjänstmän på kyrkokansliet i Uppsala.

Vi som är aktiva på nationell nivå vill gärna få mer input från kyrkomusikerna. Och min egen kyrkomötesgrupp har en utmärkt person att kontakt i dessa frågor. nämligen domkyrkoorganisten Torvald Johansson i Strängnäs.

Bertil Persson
Ledamot i kyrkomötet för POSK.

http://svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

http://www.kmr.se/kmt.php

 

Ny film från kyrkodagarna

Jag har tyvärr stött på ett större problem när jag skulle läsa in filmerna till datorn. Av oförklarlig anledning (ännu) så blir inte alla filmer och föredrag inmatade. Så jag har inte kunnat lägga upp Hannah Kroksson och Maria Wingård som berättar om barnkonsekvensanalysen och projektet Dela tro – dela liv.

Men jag har i alla fall fått till Jonas Lindbergs föredrag om Sverigedemokraterna. Här kan du se det:

 

POSK kyrkodagar 11-12 januari Jonas Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Klara stöttar unga på nätet

Från Svenska kyrkans intranät hämtar jag följande text om diakon Klara som finns som en av kyrkans nätvandrare.
Klara stöttar unga på nätet>>

Klara Roxbergh är diakon och nätvandrare. Hon möter varje vecka ungdomar ”online” på ungdomssajten Kamrat, som har drygt 383 000 medlemmar. Behoven av vuxenkontakt på nätet är enormt.

Projektet ”Att stötta unga på nätet” drivs av Svenska kyrkan i Göteborg och Kyrkans jourtjänst. Ett tiotal vuxna nätvandrar för att stötta unga människor. Många unga har sitt vardagsrum på nätet och där dryftar de livet i stort och smått. Men ungdomar är ofta hänvisade till att själavårda varandra, det kan vara en tung börda att bära.

– Det är tydligt att ett flertal av ungdomarna är positiva till att kyrkan nätvandrar. Ibland kommer det oseriösa meddelanden, men ofta är det både viktigt småprat och ”storprat”. I slutändan tycker jag att varje pass är meningsfullt, säger Klara Roxbergh.

Många unga människor känner sig ensamma och längtar efter att få prata med någon ”vettig vuxen”. På nätet kan de vara anonyma och våga ta kontakt. 

 – Ofta säger de bara: ”Hej, vad bra att ni finns”. Vi möter ungdomar med problem som de vill prata om; sociala fobier, mobbing eller en relation som har tagit slut. Några befinner sig i en riktigt svår situation och bär på tungt bagage, berättar Klara Roxbergh. 

Kyrkan har ett ansvar att vara där människor är. Det är vårt uppdrag och vår uppgift, betonar diakonen Klara Roxbergh. Att vara medmänniska och kyrka i världen, i samhället, inte minst på internet. Mötet på nätethar ett värde i sig, 

– Vi behöver lyssna på ungdomar för deras egen skull. ”Jag bryr mig om dig” är det diakonala perspektivet. Som kyrka är det viktigt att vi lyssnar lika mycket som vi pratar. Många har svårt att prata med en vuxen person om det som skaver, ansikte mot ansikte. Det känns naket. 

Som citatet från Philip, 13 år, uttrycker: ”Om det var ett litet problem skulle jag prata direkt med en vuxen. Men om det var allvarligt skulle jag hellre prata med någon på internet.”
(Childhood.se)                                                        

Nätvandrarna vill stärka de unga här och nu, men de uppmuntrar också dem att prata vidare med någon annan vuxen, kanske en kurator, förälder. 

Ingen supermänniska 
Klara Roxbergh är diakon och har tidigare arbetat i Biskopsgårdens kyrka, i Lundby församling i Göteborg. Intresset för diakoni började med att hon läste diakonins historia på universitetet.   

– Ju mer jag läste, desto gladare blev jag! Det diakonala perspektivet var helt rätt för mig. Att se den som vill bli sedd, lyssnapå din berättelse för din berättelse är viktig. Att genom kyrkan få verka generöst medmänskligt, utan biavsikter. Att vara människor till hjälp oberoende innehållet i deras plånbok. Det är fantastiskt. 

Klara Roxbergh beskriver sig själv som seg och envis, men också impulsiv. – Jag är ingen supermänniska som gör tusen saker samtidigt, det är inget ideal för mig, Jag tar det ganska lugnt. Förutom vardagens uppgifter så kommer man långt med meditation och promenader. 
Roland Asplund

Skolkyrkan i Göteborg, där Klara jobbar, ordnar kurser för dem som vill bli nätvandrare.

Att finnas på alla arenor där man möter människor är något som vi i POSK har skrivit om i vårt program. Särskilt unga människor befinner sig stor del av sin vakna tid på internet. Att det då också finns vuxna människor där som stöttar och kan samtala med dem är viktigt.

Ur POSKs vision och program:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Skänk en slant…

Hur många gånger har du varit i kyrkan och när kollekthåven kommer upptäckt att du inte har några pengar i plånboken? Eller när du ska betala sopplunchen eller sackeus-sakerna eller kyrkkaffet?

Mig har det hänt otaliga gånger. Och så även Erik Sjöstrand (POSK) som förra året motionerade till kyrkomötet om problemet. (Mot 2013:74 Nya sätt att ge kollekt). Ärendet bereddes i gudstjänstutskottet och beslutet i kyrkomötet blev

"att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram och erbjuda församlingarna kostnadseffektiva system för kollekthantering, innefattande fler sätt att ge kollekt än genom kontanter"

Nu läser jag i tidningen Dagen om en möbelritande och snickrande vaktmästare i Sävar-Holmöns församling som ritat en "kollektomat" där man kan sätta in en läsplatta och en kortläsare (sk iZettle) som gör att man kan betala med kort och slipper ha med sig kontanter.

Det här är ett sätt att lösa Erik Sjöstrands problem. Kanske finns det fler. Och så var det det där lilla ordet "kostnadseffektiva". IZettle kostar givetvis några procent per användning. Å andra sidan så underlättar du för besökaren.

Kanske borde kyrkan ordna en egen "iZettle"-lösning där overheadkostnaderna tas in av kyrkan och används till kyrklig verksamhet istället för att gynna ett vanligt företag?

Vi får väl se vad kyrkostyrelsen tar fram för förslag.

Dagen: Kyrkovaktmästare byggde egen "kollektomat">>

Kyrkomötet: Motion 2013:74 Nya sätt att ge kollekt>>

 

Vi har skickat in remissvaret på kyrkohandboken

Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs samt kyrkomötesledamot bloggar i dag om remissen om kyrkohandboksförslaget.

Kyrkohandboksförslaget del III

Så har då förslaget till ny handbok avslutats och de flesta provinstanserna håller som bäst på att lämna in sina remisser.Det lokala arbetet med detta förslag har varit stressigt.

Vårt kyrkoråd har nu lämnat in sitt svar via det webbaserade verktyget, vilket inte alltid underlättade, eftersom fritextrutorna var maximerade till 4000 tecken. Att kryssa i olika alternativ är lätt, men alla dessa kommentarer vi haft gjorde arbetet mer tungrott.

Hur närmade vi oss detta arbete då? Ja enklast för mig är att återge detta är att ”knycka” ur vårt svar:


”Arbetet med handboksförslaget har delats in i tre etapper. Den första etappen inleddes i september 2012 och avslutades i och med första advent 2012. 
Målet för denna första etapp var att sprida största möjliga kunskap om det nya förslaget bland olika grupper i församlingen. Ingen skulle kunna säga: ”Det där har jag aldrig hört talas om”.


Etappen inleddes med att kyrkorådet utsåg en arbetsgrupp som i nära samarbete med kyrkorådet hade att leda arbetet. Den har bestått av två präster, en musiker samt två lekmannaledamöter. Dessa sistnämnda har också varit ledamöter av kyrkorådet, vilket garanterat en nära koppling mellan uppdragsgivare och arbetsgrupp.


När handboksförslaget släpptes i slutet av september studerade gruppen det noggrant. Läste och sjöng igenom hela förslaget. Därefter informerades olika grupper i församlingen såsom kyrkoråd och medarbetarna. Det ordnades dessutom några församlingseftermiddagar där intresserade kunde få ta del av materialet.


I samråd med medarbetare och kyrkoråd utformade arbetsgruppen de gudstjänstagendor som skulle gälla under försöksperioden. Det kom att bli sju högmässoagendor, en för vardera advent, jul, fasta och påsk, dessutom tre serier för trefaldighetstiden. Vidare gjordes agendor för veckomässor och kyrkliga handlingar.


Den andra etappen inleddes på första söndagen i advent 2012 och avslutades med domssöndagen 2013, det vill säga den egentliga försöksperioden. Målet för denna etapp var att ingen skulle känna att det inte fanns någon möjlighet att föra fram synpunkter. I en brevlåda i domkyrkan och en brevlåda på hemsidan samlades synpunkter. En referensgrupp utsågs. Den hade till uppgift att ha synpunkter om gudstjänsterna under året samt att hålla öronen öppna för vad gudstjänstbesökare ansåg om försöksmaterialet.

Arbetsgruppen ordnade församlingseftermiddagar, gjorde snabbintervjuer vid kyrkporten efter gudstjänstens slut samt samlingar för församlingsmedarbetare. Kontinuerligt rapporterade projektledaren till kyrkorådet under försöksåret.


Den tredje och sista etappen inleddes den första söndagen i advent 2013 och avslutas i och med att detta remissvar insändes till Svenska kyrkan på nationell nivå. Arbetsgruppen sammanställde tillsammans med kyrkorådet de inkomna synpunkterna.

Med utgångspunkt från detta arbete sammanställde arbetsgruppen ett underlag för kyrkorådets beslut om yttrande. Slutligen utformade arbetsgruppen tillsammans med präster, musiker, diakoner och pedagoger de gudstjänstagendor som skall gälla till dess ny kyrkohandbok finns”.

Men vad tyckte vi då?


Det är inte särskilt fruktbart att här återge svar på alla frågor men de viktigaste var:
• Delar av musikmaterialet är undermåligt och vi anser att musiken inte bör vara fastställd i handboken.
• Texterna finner vi ibland obearbetade.

• Då man i flera fall har ersatt ”Fadern” med ”Gud” gör det treenighetsbegreppet otydligt.

• Processen med förslaget har varit tidsmässigt forcerad.

• Anamnes och epikles finns inte alltid med i nattvardsbönerna, vilket vi beklagar.

Allra sist i enkäten finns möjlighet att lämna ytterligare synpunkter vilket hos oss resulterade i några generella synpunkter:


”Där det står P/L bör detta kompletteras med D för diakon. Enligt vår uppfattning har diakonen även en liturgisk funktion som då tydliggörs. Exempel på detta är att diakonen läser evangeliet, ber förbönen, dukar, distribuerar och sänder ut församlingen. 


Vad gäller det inklusiva språket är risken uppenbar att andra trosartikeln förminskas och treenighets- tanken blir otydlig. Som vi tidigare nämnt saknar vi inspiration från den världsvida kyrkan såväl textligt som musikaliskt. När det gäller musikserierna saknar vi möjligheten att lokalt utforma egen musik till de fastställda texterna, vidare saknar vi vår folkmusikaliska tradition i de föreslagna musikserierna.

Vi noterar med glädje att ”ordo” förtydligats med fler obligatoriska moment. Detta tydliggör Svenska kyrkans plats i den världsvida kyrkan och gör henne igenkännbar i hela vårt land. 
Förslaget kännetecknas av tidsbrist, särskilt upplever vi att frågan om musiken kommit in på ett sent stadium i arbetet. Detta blir uppenbart i en del av musikserierna”.

På frågan om Kyrkohandbok för Svenska kyrkan är en bra benämning svarade vi att ”Gudstjänstbok för Svenska kyrkan” är bättre då ”Handbok” låter alltför instrumentellt såsom en instruktion eller manual.

Slutklämmen på fråga 39a om kyrkohandboksförslaget som helhet kan antas av kyrkomötet blev därför ”Nej”.

Under tiden fram till dess en ny handbok ser dagens ljus, kanske våren 2016, fortsätter vi med att fira gudstjänster utifrån handboksförslaget. Dock har vi stramat åt tyglarna rejält och använder inte vissa alternativ alls.  Att gå tillbaka till tidigare ordningar känns inte aktuellt i vår församling.

Torvald Johansson
domkyrkoorganist i Strängnäs stift
kyrkomötesledamot för POSK, Strängnäs stift

Kandidater och kandidater

Lunds stift har vaskat fram 14 potentiella biskopskandidater till nomineringsmötet den 7 februari. Kyrkans Tidning vet att berätta att följande 14 personer är uppe för diskussion:

  • Anders Göranzon
  • Anders O Johansson
  • Fredrik Modéus
  • Gunilla Hallonsten
  • Johan Tyrberg
  • Karin Burstrand
  • Kerstin Hesslefors-Persson
  • Kerstin Wimmer
  • Kristian Lillö
  • Lena Petersson
  • Karin Burstrand
  • Mats Hermansson
  • Michael Persson
  • Olle Carlsson
  • Pamela Garpefors

Det går att läsa mer om biskopsvalet på Lunds stift webbsida här>>

den här sidan ska det läggas upp frågor och svar>>

Jag läser papperstidningen av Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i går torsdag. I den har Bo Hansson (ÖKA) skrivit en insändare med anledning av förslaget från tre tunga socialdemokrater att inte deras parti ska ställa upp i kyrkovalet. (Tyvärr finns den artikeln inte på nätet, vad jag har kunnat hitta).

(Uppdaterad 20140129 KT: Låt alla partier framträda 

Sören Ekström har svarat direkt på Bo Hanssons inlägg och börjar svaret med

”En stor del av Bo Hanssons replik är beskyllningar av sådan karaktär att jag inte ens vill svara på dem”.

Personligen skulle jag bara vilja tillföra en sak till ämnet. Bo Hansson skriver:

”Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med POSK eller Frimodig kyrka.

Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka) ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).”

Jag vänder mig mot den beskrivning som Hansson gör i första hand mot POSK. Ett nomineringsgrupp som han var med och startade och också var ordförande för under två år. Han var med och drog igång en organisation som skulle vara en motvikt mot de partipolitiska grupperna i kyrkan.

Sedan Hansson var ordförande 1989-1990 så har POSK fortsatt att utvecklats och avknoppningar har uppstått i form av Öppen kyrka (2001) och Frimodig kyrka (2005).

För oss som på riktigt har våra rötter i den obundna rörelsen så är det fullständigt självklart att vara partipolitiskt obunden i vårt kyrkliga engagemang. Men flera av våra kandidater och ledamöter har givetvis ett allmänpolitiskt engagemang och en kompetens som gör alla offensiva och progressiva – men med kyrkans bästa för ögonen.

Jag vänder mig beskrivningen att POSK skulle vara intetsägande, vilket är oförskämt att kalla oss.

Jag är stolt och glad över den oerhört gedigna vision och program som vi har gått på val på och som vi kommer att ägna mandatperioden på oss att förverkliga!

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Om Bo Hansson inte har läst hela vårt program så uppmanar jag honom att göra det, så kan vi sedan jämföra våra olika program.

Självklart med begravningsbyråer

Kyrkans Tidning skriver om Uppsala stift domkapitel som beslutat att Nora församling i Tärnsjö och Vittinge församling inte får bedriva begravningsbyråverksamhet.

Kyrkans Tidning: Församlingar får inte driva begravningsbyrå>>

Frågan om begravningsbyråer har varit uppe flera gånger både i kyrkomötet och i överklagandenämnden. Frågan har också varit föremål för utredning. Per Eckerdal gjorde utredningen "Arbetsformer i förändring". Den kan du läsa här:

 

Eckerdal skriver att det inte finns några hinder att bedriva begravningsverksamhet, varken teologiskt eller konkurrensmässigt.

Och det är också POSKs hållning i frågan. Vi har tydligt skrivit i vår Vision och program:>>
POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Kyrkan vänder trenden

"KyrkanKyrkan vänder trenden 14 församlingar berättar
Red: Elisabeth Sandberg ( och Niklas Grahn)
Verbum
2014
135 sidor

Kyrkan vänder trenden är ett samarbete mellan Verbum förlag och Kyrkans Tidning. 14 församlingar berättar om olika projekt som de gjort i sina församlingar. Projekt som på ett eller annat sätt har påverkar församlingen och vänt en trend.

Eftersom det är ett nära samarbete med Kyrkans Tidning har flera av artiklarna också varit (eller kommer att) publicerade i tidningen. På det viset sprider sig också inspirationen vidare.

Det var en lättläst bok. Och den var inspirerande.

På några ställen fanns det också tips vad en församling kan tänka på om man funderar på att starta liknande verksamhet.

Jag blev särskilt inspirerad av prästen Jerker Alsterlund, präst i Västerås, som varit med och startat "drive-in" vigslar och "drop-in"-dop. När jag läser den här artikeln så berättar han själv hur han först nekat dessa människor som ville vigas (under två år!), men därefter fick fundera vem som var till för vem – egentligen.
Jerker Alsterlund har sedan fått pris som årets förnyare i samband med Gotlands kyrkvecka.

Det är 14 bra och intressanta exempel. Det som slår mig är att flera av dem inte är särskilt revolutionerade egentligen. De är i mångt och mycket vanligt församlingsarbete – som fått tydligare mål och tydligare inriktning.

Den här boken kommer inte att bli en kioskvältare och den kommer inte att bli en bok som håller i så många år. Den är ett nedslag i verkligheten just nu – men som sådan är den en inspiration under den här mandatperioden.

Möjligen skulle jag önska mig lite mer praktiska tips. "Så här gjorde vi" eller liknande. Jag skulle också önskat mig en mer djupgående teologisk fördjupning. Det det kanske kan komma i en uppföljning?

Jag kan rekommendera boken för läsning.

Mynewsdesk: Kyrkan vänder trenden>>

Medredaktör är Niklas Grahn. Niklas är präst i Karlstad stift och sitter för POSK i kyrkomötet.

"Gud från ditt hus…"

Fastigheter var det stora temat i Kyrkans Tidning i senaste numret.

Det var också temat på en av de föreläsningar vi fick lyssna på under kyrkodagarna i Uppsala.

Per Lindberg är POSKs representant i utjämnings- och fastighetsutredningen. Den 15 april 2015 ska de lämna sitt förslag till kyrkostyrelsen, som sedan skickar ärendet vidare till kyrkomötet.

Här nedan kan se se Pers föredragning och lite längre ner se hans powerpoint.

POSK Kyrkodagar 11-12 januari 2014 Per Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

 

Just nu pågår – som Kyrkans Tidning också skriver om – i flera stift en översyn över alla deras kyrkor. Det är en oerhört viktigt och för pastorat och församlingar med många kyrkor kan det bli smärtsamma beslut.

Jag skulle önska att vi skulle kunna fira regelbundna (varje vecka) gudstjänster i alla våra kyrkor, överallt, men jag inser att det på en del ställen måste göras prioriteringar. Där vill vi som POSKare vara med! Vi är engagerade i våra församlingar och vet vad församlingen behöver. Vi vill vara med och ta ansvar.

Ur POSKs vision och program:>>
Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas.
(…)
Pastoraten behöver vara stora nog för att klara sin ekonomi och de många uppgifter som ligger på en arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar möter ekonomiska påfrestningar.
Detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med få kyrkotillhöriga.I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. För att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen. 

Kyrkans Tidning: Nyheten om att Svenska kyrkan tvingas prioritera bland sina kyrkor sprids>>
Kyrkans Tidning: Församlingar tvingas prioritera bland sina kyrkor>>
Kyrkans Tidning, ledare: Kräv besked om kyrkornas framtid>>
Kyrkans Tidning: Välj vilken kyrka som ska satsas på>>

"Vara en profetisk röst i samhället…"

Inför varje nytt år brukar olika medier lista personer som på ett eller annat sätt är viktiga eller troligen kommer att påverka oss under det kommande året.

Så har bland annat GP gjort.

De listade 100 personer med makt och delade upp dem i lite olika kategorier. Det som slog mig var att det endast var 1 (en) person som hade ett tydlig förankring till Svenska kyrkan. (Sen finns det säkert många kristna människor bland de 100 personerna, men det var inte i den funktionen de var listade eller kunde påverka).

Den personen som GP valt ut var Lotta Säfström som är Göteborgs stadsmissions direktor. Och det är bra att diakonin får göra skilland i samhället.

Men ingen annan kyrklig profil har enligt GP satt avtryck eller kommer att göra det under 2014.

Jag konstaterar dock glädjande att biskop Åke Bonnier har blivit vald till årets Skaraborgare. Efter 1,5 år i Skaraborg har han satt ett så stoft avtryck att han fick den här utmärkelsen.

Det kan mycket väl hända att det finns fler i andra stift (tipsa gärna!) Men är det inte lite oroande att till exempel ärkebiskopen inte finns med på någon lista? Eller någon annan kyrklig personlighet?

Det här får vi hjälpas åt att försöka ändra på under 2014. För POSK vill:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro 

 

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier utsedd till årets Skaraborgare>>
Dagen: Biskop Bonnier blev Årets skaraborgare>>