Arbetet med ny Kyrkohandbok

Kyrkohandboken anger ordningen för olika gudstjänster. Den ger struktur men också möjligheter till olika uttryck. Ibland behöver handboken ses över.
2009 tog kyrkostyrelsen beslut om direktiv för en genomgripande revision av Kyrkohandboken. 2012 beslutade man sedan om det första kyrkohandboksförslaget som gick ut för att provas i församlingar under ett år.

Kyrkohandbok Svenska kyrkan

Att läsa om kyrkohandboksarbetet:

Information på Svenska kyrkans webbplats.

Våra bloggartiklar om kyrkohandboken.

Tidningsartiklar om kyrkohandboken:

Kyrkans tidning (sökfråga på ordet ”kyrkohandbok”)

Tidningen Dagen  (sökfråga på ordet ”kyrkohandbok”)

Från 1. advent 2012 till 1. advent 2013 pågick försöksverksamhet i alla stift, i vissa församlingar.
Det finns en öppen facebook-grupp som diskuterar kyrkohandboken.

Tidplan

Översiktlig tidplan för arbetet med en ny kyrkohandbok:

2012

  •  Maj: Beslut om kyrkohandboksförslag togs i kyrkostyrelsen.
  • Första söndagen i advent: Församlingar började prova det nya kyrkohandboksförslaget.

2013

  • November: Försöksverksamheten avslutades på Domssöndagen.

2014 

  • Februari: Remisstiden avslutades 1 februari.
  • Ett reviderat förslag till ny kyrkohandbok arbetades fram under året.

2015

  • Kvalitetsgranskning av ett preliminärt reviderat förslag.

2016

  • Ett reviderat förslag går på uppföljande remiss till ett urval remissinstanser.
  • Bearbetning och analys av remissvar. Utifrån detta arbetas ett slutförslag fram.

2017

  • Maj/juni: Ett slutförslag till ny kyrkohandbok behandlas av kyrkostyrelsen för att kunna gå som skrivelse till kyrkomötet.
  • Hösten: Ett slutförslag till ny kyrkohandbok behandlas av kyrkomötet.

2018

  • En ny kyrkohandbok tas i bruk i Svenska kyrkan.

Samtals- och studiematerial om den nya kyrkohandboken, ”I denna rymd möts vi”.

 

 

Läs mer på kyrkokansliets webbsida här

Uppdaterad 2014 09 09
Kyrkohandboken – vad händer?

På kyrkohandbokens webbsida kan vi läsa följande;

I februari 2014 inkom närmare 640 svar om kyrkohandboksförslaget efter ett års försöksverksamhet i 40 procent av alla församlingar. Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet.

Remissammanställningen blev klar i juni 2014.

Många remissinstanser, inte minst församlingarna som prövat kyrkohandboksförslaget, tar upp det som fungerat väl och det man menar kan eller bör justeras eller ändras utifrån exempelvis språkliga och teologiska synpunkter.

Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet. Arbetet sker framförallt i kyrkohandboksrevisionens slutförslagsgrupp med kontinuerliga avstämningar i biskopsmötet.

Kyrkostyrelsen och revisionens referensgrupp följer arbetet nära. Ett viktigt uppdrag i arbetet är att ett tydligt barnperspektiv ska beaktas. En återkommande röst i svaren handlar om dopgudstjänsten där gudstjänstens rytm för många församlingar inte fungerat på ett bra sätt. Här finns också visa synpunkter om språk och teologi.

Justerad dopordning prövas i 10 församlingar

För att i ett justerat kyrkohandboksförslag ha en dopordning som kan fungera väl beslutade kyrkostyrelsen i juni 2014, efter samråd med biskopsmötet, att en justerad dopordning ska prövas i 10 församlingar från 15 augusti till 1 oktober 2014.

Dessa församlingar representerar remissutfallet. De förändringar som gjorts i den dopordning som dessa församlingar prövar handlar bland annat om ändringar i gudstjänstens samling så att till exempel Tydningsord och Tackbön kommer tidigare i gudstjänsten.

Synpunkterna från de församlingar som prövar en justerad dopordning blir ett betydelsefullt underlag i arbetet framåt. Viktigt är naturligtvis att höra efter om dophandlingen blir ett tydligt centrum i gudstjänsten, om det är en god balans mellan gudstjänstens olika delar och hur gudstjänsten fungerat om flera barn döps i samma gudstjänst.

Kritik och förslag på ändringar av musiken

Andra röster i remissvaren har framfört synpunkter om musiken. Här får å ena sidan alla musikserierna ett tydligt stöd, och å andra sidan framförs kritik och synpunkter om förändringsbehov.

Vad gäller den musik som är samlad i musikserie A (bland annat den gregorianska musiken) märks övergripande synpunkter om till exempel notering och ibland hur texten förhåller sig till musiken (textunderläggningen) och förslag att ta tillbaka viss musik från  kyrkohandboken från 1986.

Musikserierna B till E behöver enligt remissvaren delvis justeras på ett liknande sätt som musikserie A och i några fall justeras teologiskt eller språkligt.

Vissa synpunkter finns att tillföra en ny musikserie som är väl beprövad i sammanhang med små barn.

I augusti 2014 anordnades ett fördjupande seminarium om delar av musiken i serie A. Då samlades en arbetsgrupp med ett tjugotal sakkunniga för att fördjupa några centrala huvudfrågor med grunduppdraget att värna musiken som levande liturgi i gudstjänsten. Det handlar om noteringsfrågor (för gregorianik och recitativ sång), konkreta förändringsförslag och förslag om att tillföra ackordanalys och ackompanjemang.

Seminariets arbete är ett underlag för fortsatt beredning och bearbetning av musiken. Arbetet med justeringar i kyrkohandboksförslaget går vidare i revisionens grupper och genom musikalisk, språklig och systematiskteologisk expertis.

Justerat förslag 2015

Ett justerat förslag behandlas av kyrkostyrelsen vid sammanträde i mars 2015. Därefter går förslaget på remiss till ett urval remissinstanser.

Remissen följer upp det justerade förslaget i förhållande till prövandet under försöksåret 2013 och synpunkterna i remissvaren 2014. Kyrkomötet behandlar ett slutförslag 2016.

Boel Hössjer Sundman, projektledare för kyrkohandboksrevisionen

Vid seminariet som ägde rum i augusti 2014 medverkade Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, samt ledamot för POSK i kyrkomötet.

Slutförslagsgruppen 2014-2015  bestod av:

  • Jan-Olof Aggedal, kyrkoherde i Lomma församling Lunds stift, teologie doktor i kyrkovetenskap.
  • Ulrika Melin Larsson, musikkonsulent i Göteborgs stift, organist och körpedagog.
  • Carl Sjögren, domprost i Skara och tidigare kyrkoherde i Ulricehamn.
  • Elisabet Cárcamo Storm, komminister i Alvesta församling, Växjö stift.
  • Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling.
  • Birgitta Söderberg, gudstjänsthandläggare Stockholms stift.

Under kyrkomötets första session 2014 hölls ett seminarium om kyrkohandboken. Seminariet bestod av två delar. Dels ett gemensamt föredrag som alla lyssnade på. Sedan samtal och diskussion i utskottsgrupperna. I varje utskott satt en sakkunnig om kyrkohandboken för att svara på frågor och föra synpunkter vidare.